Bli kund Annonsera
onsdag 27 maj 2020
Mitt i juridiken
Mitt i juridiken
Läs direkt!
Publicerad: 28 februari 2020,

Domstolarna kräver högre anslag

Domstolarna behöver ökade resurser för att ta hand om allt fler mål. Det anser Domstolsverket som har lämnat ekonomiska yrkanden till regeringen för 2021-2023.

VERKTYG

»
Skriv ut
»
Tipsa en vän
»
Skriv kommentar

Långa väntetider riskerar negativa konsekvenser för samhällsekonomin, rättssäkerheten och för enskilda personer. Det skriver Domstolsverket i ett pressmeddelande.

Situationen är särskilt bekymmersam för migrationsdomstolarna men det ekonomiska läget är generellt mycket ansträngt med ett fortsatt högt målinflöde och målbalanser som ökat under senare år.

Tillströmningen av mål till domstolarna har de senaste tre åren ökat kraftigt och är i dag den högsta under hela 2000-talet. De närmaste åren fortsätter antalet inkomna mål att öka ytterligare enligt Domstolsverkets prognoser.

- Läget kräver att nödvändiga ekonomiska resurser i form av ökade ramanslag tillförs Sveriges Domstolar och att detta förenas med mer långsiktiga planeringsförutsättningar än vad vi upplevt de senaste åren, säger Leif Eriksson, ekonomidirektör vid Domstolsverket.

Ökade kostnader på andra områden

Långa väntetider vid domstolarna kan också leda till ökade kostnader på andra områden. Enligt Migrationsverket skulle miljardbesparingar kunna göras rent samhällsekonomiskt om migrationsdomstolarna tillförs medel efter behov de kommande åren.

- Jag ser allvarligt på långa väntetider, som är påfrestande både för den enskilde individen men även för samhället i stort. Om migrationsdomstolarna inte får tillräckliga resurser förlängs domstolarnas handläggningstider av asylmål samtidigt som Migrationsverkets kostnader stiger kraftigt, säger kammarrättspresidenten Thomas Rolén i pressmeddelandet.

För att satsningarna på polis och åklagare ska få genomslag behöver också domstolarna tillföras resurser. Måltillströmningen har ökat betydligt under senare år och bedöms fortsätta öka under planeringsperioden.

Stora och komplexa mål

Uppsala tingsrätt är ett exempel på en domstol som under den senaste tiden har hanterat stora och komplexa mål som krävt extra resurser.

- Det blir ett stort tryck på domstolen. Vi har exempelvis haft det stora Casinomålet - det största målet i Sveriges historia sett till antal tilltalade. Förutom att det tagit mycket av våra befintliga resurser påverkar det också andra mål, som fått skjutas fram. Framflyttade rättegångar är olyckligt. Det medför en extra påfrestning på alla inblandade och att detaljer faller i glömska påverkar också rättssäkerheten, säger lagmannen Catarina Barketorp.

Domstolsverket har nu lämnat in årets budgetunderlag till regeringen där man yrkar på en ramökning av tre olika anslag för åren 2021-2023.

Anslaget Sveriges Domstolar

För anslaget Sveriges Domstolar yrkas en ramökning med 168 miljoner kronor för 2021, ytterligare 231 miljoner kronor för 2022 och ytterligare 229 miljoner kronor för 2023, vilket blir 628 miljoner kronor för treårsperioden.

Anslaget migrationsdomstolar

För anslaget migrationsdomstolar yrkas en ökning av anslagsramen med 168 miljoner kronor från och med år 2021. För att klara omställningen med rimliga konsekvenser yrkas ett engångsbelopp med 53 miljoner kronor för 2021 samt en ytterligare ramökning med 78 miljoner kronor för 2023.

Sammanlagt blir det 246 miljoner kronor i ökning av anslagsramen under treårsperioden.

Yrkandena innebär att en ny normalnivå med 720 miljoner kronor nås 2022, vilket motsvarar anslagsnivån 2015, det vill säga innan flyktingkrisen.

Anslaget rättsliga biträden

Det finns också ett anslag till rättsliga biträden. Det avser ersättningar som till största del går till offentliga försvarare och offentliga biträden med flera och utgörs i princip av transfereringar. Anslaget räknas inte upp från år till år.

Med anledning av att kostnaderna ökat mycket under senare år yrkar Domstolsverket på en ökning av anslaget till nivåer som anses troliga utifrån utfall för 2019 och prognoser framåt i tiden.

Var tionde incident är ett it-angrepp

Datainspektionen publicerar en rapport som analyserar de personuppgiftsincidenter som orsakas av olika former av it-angrepp.

Carler ändrar verksamhetsmodell

På advokatfirman Carler har de yngre delägarna har tagit över stafettpinnen och driver verksamheten vidare, i en lite förändrad tappning och som ett true partnership.

Nya domarutnämningar

Regeringen har den 14 maj utnämnt åtta nya domare, varav tre lagmän.

Foto Andrey Popov

Digitala förhandlingar fortsätter öka

Förra veckan genomfördes drygt 3.000 videokonferenssamtal från förhandlingssalar runt om i landet, vilket är en fördubbling jämfört med förra året.

Foto Dan Burch

Kamera- bevakning i hyreshus granskas

Datainspektionen ska undersöka hur ett kommunalt bostadsbolag i Uppsala gjort den rättsliga bedömning som krävs för att få kamerabevaka i trapphus.

Fel publicera känsliga personuppgifter

Datainspektionens granskning visar att Hälso- och sjukvårdsnämnden i Region Örebro län gjort fel vid publicering av känsliga personuppgifter på regionens webbplats om en patient som är intagen på rättspsykiatrisk klinik.

28 nya advokater

Advokatsamfundet har antagit 28 ledamöter och 15 advokater har trätt ur samfundet. 

Foto Syda Productions

Jurist blir generaldirektör

Professor Per Bergling har utsetts till generaldirektör och chef för Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd.

Sanktionsavgift mot servicecenter

Datainspektionen utfärdar sanktionsavgift på 200.000 kronor mot Statens servicecenter för att ha dröjt med att underrätta Datainspektionen och berörda myndigheter om en personuppgiftsincident.

Krav på advokaters vidareutbildning tas tillfälligt bort

Kravet på vidareutbildning för advokater tas tillfälligt bort under 2020 för att underlätta advokaters situationen under coronaepidemin.

Foto Uppsala universitet

Anne Ramberg ordförande för Uppsala universitet

Regeringen har utsett ledamöter till Uppsala universitets styrelse och ny ordförande blir Anne Ramberg, tidigare generalsekreterare i advokatsamfundet. 

Ny delägare i Kastell

Katarina Mild har valts in i Kastell som delägare och kommer närmast från rollen som chefsjurist på Tengbom.

Foto Patrik Svedberg

Nya advokater

Advokatsamfundet har antagit 45 nya advokater den 16 april.

Ny delägare i Linklaters

Linklaters globala delägare har valt Rasmus Kindlund till ny delägare.

Granskning av felskickade mejl

Polisen har anmält personuppgiftsincidenter till Datainspektionen som rör mejl som oavsiktligt hamnat hos fel mottagare. Datainspektionen ska nu granska Polisens rutiner.

Jag vill ha daglig bevakning av juridiska
nyheter från InfoTorg Juridik.
 
E-post: 
 
 
 
OBS! Om du loggar in kan du lägga upp ett
personligt urval för ditt Nyhetsbrev.
 
Logga in och lägg upp ett Nyhetsbrev.




 
» Logga in automatiskt