Bli kund Annonsera
torsdag 24 september 2020
Mitt i juridiken
Mitt i juridiken
Läs direkt!
Publicerad: 28 februari 2020,

Domstolarna kräver högre anslag

Domstolarna behöver ökade resurser för att ta hand om allt fler mål. Det anser Domstolsverket som har lämnat ekonomiska yrkanden till regeringen för 2021-2023.

VERKTYG

»
Skriv ut
»
Tipsa en vän
»
Skriv kommentar

Långa väntetider riskerar negativa konsekvenser för samhällsekonomin, rättssäkerheten och för enskilda personer. Det skriver Domstolsverket i ett pressmeddelande.

Situationen är särskilt bekymmersam för migrationsdomstolarna men det ekonomiska läget är generellt mycket ansträngt med ett fortsatt högt målinflöde och målbalanser som ökat under senare år.

Tillströmningen av mål till domstolarna har de senaste tre åren ökat kraftigt och är i dag den högsta under hela 2000-talet. De närmaste åren fortsätter antalet inkomna mål att öka ytterligare enligt Domstolsverkets prognoser.

- Läget kräver att nödvändiga ekonomiska resurser i form av ökade ramanslag tillförs Sveriges Domstolar och att detta förenas med mer långsiktiga planeringsförutsättningar än vad vi upplevt de senaste åren, säger Leif Eriksson, ekonomidirektör vid Domstolsverket.

Ökade kostnader på andra områden

Långa väntetider vid domstolarna kan också leda till ökade kostnader på andra områden. Enligt Migrationsverket skulle miljardbesparingar kunna göras rent samhällsekonomiskt om migrationsdomstolarna tillförs medel efter behov de kommande åren.

- Jag ser allvarligt på långa väntetider, som är påfrestande både för den enskilde individen men även för samhället i stort. Om migrationsdomstolarna inte får tillräckliga resurser förlängs domstolarnas handläggningstider av asylmål samtidigt som Migrationsverkets kostnader stiger kraftigt, säger kammarrättspresidenten Thomas Rolén i pressmeddelandet.

För att satsningarna på polis och åklagare ska få genomslag behöver också domstolarna tillföras resurser. Måltillströmningen har ökat betydligt under senare år och bedöms fortsätta öka under planeringsperioden.

Stora och komplexa mål

Uppsala tingsrätt är ett exempel på en domstol som under den senaste tiden har hanterat stora och komplexa mål som krävt extra resurser.

- Det blir ett stort tryck på domstolen. Vi har exempelvis haft det stora Casinomålet - det största målet i Sveriges historia sett till antal tilltalade. Förutom att det tagit mycket av våra befintliga resurser påverkar det också andra mål, som fått skjutas fram. Framflyttade rättegångar är olyckligt. Det medför en extra påfrestning på alla inblandade och att detaljer faller i glömska påverkar också rättssäkerheten, säger lagmannen Catarina Barketorp.

Domstolsverket har nu lämnat in årets budgetunderlag till regeringen där man yrkar på en ramökning av tre olika anslag för åren 2021-2023.

Anslaget Sveriges Domstolar

För anslaget Sveriges Domstolar yrkas en ramökning med 168 miljoner kronor för 2021, ytterligare 231 miljoner kronor för 2022 och ytterligare 229 miljoner kronor för 2023, vilket blir 628 miljoner kronor för treårsperioden.

Anslaget migrationsdomstolar

För anslaget migrationsdomstolar yrkas en ökning av anslagsramen med 168 miljoner kronor från och med år 2021. För att klara omställningen med rimliga konsekvenser yrkas ett engångsbelopp med 53 miljoner kronor för 2021 samt en ytterligare ramökning med 78 miljoner kronor för 2023.

Sammanlagt blir det 246 miljoner kronor i ökning av anslagsramen under treårsperioden.

Yrkandena innebär att en ny normalnivå med 720 miljoner kronor nås 2022, vilket motsvarar anslagsnivån 2015, det vill säga innan flyktingkrisen.

Anslaget rättsliga biträden

Det finns också ett anslag till rättsliga biträden. Det avser ersättningar som till största del går till offentliga försvarare och offentliga biträden med flera och utgörs i princip av transfereringar. Anslaget räknas inte upp från år till år.

Med anledning av att kostnaderna ökat mycket under senare år yrkar Domstolsverket på en ökning av anslaget till nivåer som anses troliga utifrån utfall för 2019 och prognoser framåt i tiden.

Nya domare

Regeringen har den 17 september utnämnt två rådmän och två tekniska råd.

Foto Andrey Popov

Nya lokaler för Eskilstuna tingsrätt

Nu inleds arbetet med att bygga om det gamla Myntverket till nya lokaler för Eskilstuna tingsrätt.

Åklagaruttalande om Palmemordet utreds

JO har beslutat att utreda ett antal rättssäkerhetsfrågor med anledning av pressträffen om Palmeutredningen som ägde rum i juni.

Foto Juergen Priewe

Nya domarutnämningar

Regeringen har utnämnt rådmän i tingsrätter och en tillförordnad kammarrättspresident.

Misstänkta får försvarare kvällstid

Nu kommer misstänkta att kunna få besked om offentlig försvarare även på kvällstid. Från och med den 1 september, inför landets tingsrätter kvällsberedskap.

Klargörande om personuppgifter

Europeiska dataskyddsstyrelsen har tagit fram en vägledning som klargör gränsdragningen mellan personuppgiftsansvariga och personuppgiftsbiträden och som tydliggör vilka följderna blir av att ha en av dessa roller.

Foto Vitaliy Pakhnyushchyy

Nya mål efter lagen om stöd vid korttidsarbete

De som får avslag på sin ansökan om stöd vid korttidsarbete av Tillväxtverket kan överklaga beslutet till förvaltningsrätten.

Ny professor i arbetsrätt

Petra Herzfeld Olsson har befordrats till professor i arbetsrätt vid Stockholms Universitet.

Foto Andrea De Martin

52 nya advokater

Advokatsamfundet har antagit 52 nya advokater och 26 advokater har lämnat samfundet.

Lars Arrhenius blir DO

Regeringen har beslutat att utse Lars Arrhenius till ny DO och myndighetschef för Diskrimineringsombudsmannen.

Jag vill ha daglig bevakning av juridiska
nyheter från InfoTorg Juridik.
 
E-post: 
 
 
 
OBS! Om du loggar in kan du lägga upp ett
personligt urval för ditt Nyhetsbrev.
 
Logga in och lägg upp ett Nyhetsbrev.




 
» Logga in automatiskt