Domstolarna kräver högre anslag

Långa väntetider riskerar negativa konsekvenser för samhällsekonomin, rättssäkerheten och för enskilda personer. Det skriver Domstolsverket i ett pressmeddelande.

Situationen är särskilt bekymmersam för migrationsdomstolarna men det ekonomiska läget är generellt mycket ansträngt med ett fortsatt högt målinflöde och målbalanser som ökat under senare år.

Tillströmningen av mål till domstolarna har de senaste tre åren ökat kraftigt och är i dag den högsta under hela 2000-talet. De närmaste åren fortsätter antalet inkomna mål att öka ytterligare enligt Domstolsverkets prognoser.

- Läget kräver att nödvändiga ekonomiska resurser i form av ökade ramanslag tillförs Sveriges Domstolar och att detta förenas med mer långsiktiga planeringsförutsättningar än vad vi upplevt de senaste åren, säger Leif Eriksson, ekonomidirektör vid Domstolsverket.

Ökade kostnader på andra områden

Långa väntetider vid domstolarna kan också leda till ökade kostnader på andra områden. Enligt Migrationsverket skulle miljardbesparingar kunna göras rent samhällsekonomiskt om migrationsdomstolarna tillförs medel efter behov de kommande åren.

- Jag ser allvarligt på långa väntetider, som är påfrestande både för den enskilde individen men även för samhället i stort. Om migrationsdomstolarna inte får tillräckliga resurser förlängs domstolarnas handläggningstider av asylmål samtidigt som Migrationsverkets kostnader stiger kraftigt, säger kammarrättspresidenten Thomas Rolén i pressmeddelandet.

För att satsningarna på polis och åklagare ska få genomslag behöver också domstolarna tillföras resurser. Måltillströmningen har ökat betydligt under senare år och bedöms fortsätta öka under planeringsperioden.

Stora och komplexa mål

Uppsala tingsrätt är ett exempel på en domstol som under den senaste tiden har hanterat stora och komplexa mål som krävt extra resurser.

- Det blir ett stort tryck på domstolen. Vi har exempelvis haft det stora Casinomålet - det största målet i Sveriges historia sett till antal tilltalade. Förutom att det tagit mycket av våra befintliga resurser påverkar det också andra mål, som fått skjutas fram. Framflyttade rättegångar är olyckligt. Det medför en extra påfrestning på alla inblandade och att detaljer faller i glömska påverkar också rättssäkerheten, säger lagmannen Catarina Barketorp.

Domstolsverket har nu lämnat in årets budgetunderlag till regeringen där man yrkar på en ramökning av tre olika anslag för åren 2021-2023.

Anslaget Sveriges Domstolar

För anslaget Sveriges Domstolar yrkas en ramökning med 168 miljoner kronor för 2021, ytterligare 231 miljoner kronor för 2022 och ytterligare 229 miljoner kronor för 2023, vilket blir 628 miljoner kronor för treårsperioden.

Anslaget migrationsdomstolar

För anslaget migrationsdomstolar yrkas en ökning av anslagsramen med 168 miljoner kronor från och med år 2021. För att klara omställningen med rimliga konsekvenser yrkas ett engångsbelopp med 53 miljoner kronor för 2021 samt en ytterligare ramökning med 78 miljoner kronor för 2023.

Sammanlagt blir det 246 miljoner kronor i ökning av anslagsramen under treårsperioden.

Yrkandena innebär att en ny normalnivå med 720 miljoner kronor nås 2022, vilket motsvarar anslagsnivån 2015, det vill säga innan flyktingkrisen.

Anslaget rättsliga biträden

Det finns också ett anslag till rättsliga biträden. Det avser ersättningar som till största del går till offentliga försvarare och offentliga biträden med flera och utgörs i princip av transfereringar. Anslaget räknas inte upp från år till år.

Med anledning av att kostnaderna ökat mycket under senare år yrkar Domstolsverket på en ökning av anslaget till nivåer som anses troliga utifrån utfall för 2019 och prognoser framåt i tiden.