Cigdem Günes

LÄS MER

»

”Skapa en ny yrkesutbildning för affärsjurister”

»

Riksdagsmannens kamp för de blivande affärsjuristerna

VERKTYG

»

Tipsa en vän

E-postadress att skicka till
Ditt namn
Skicka

Linköpings Universitet och Högskolan i Jönköping har erbjudit ett affärsjuridiskt program sedan 1994. Efter 15 år är dörrarna för dessa studenter i princip stängda hos de traditionella arbetsgivarna. Domstolsverket anställer dem inte och Advokatsamfundet släpper inte in dem som medlemmar.

Advokatsamfundet sa nej

Detta ställdes på sin spets då en kvinna med affärsjuristexamen och anställd på en advokatbyrå begärde inträde i samfundet. Hon nekades och fick också nej i Högsta domstolen i december 2004. Detta trots att hon hade kompletterat med en jur.kand-utbildning. Problemet var att hennes arbetslivserfarenhet kom i fel ordning.

I den här veckan skickar studenterna i Jönköping ut ett brev till arbetsgivare som exempelvis advokatbyråer, juristbyråer, revisionsbyråer, banker och liknande arbetsgivare för att marknadsföra sig. De erbjuder personliga besök med frukostmöten för hugade potentiella arbetsgivare. Resor och andra omkostnader står skolan för.

- Det är ingen större skillnad mot de traditionella utbildningarna förutom att det inte är någonstraffrätt. Det är synd att folk har så svårt att se det, säger Cigdem Günes, ordförande i Programrådet för Affärsjuristprogrammet i Jönköping.

Men i de samtal jag haft de senaste dagarna med representanter för de affärsjuridiska programmen framträder tydligt kampviljan och hoppet. Cigdem Günes som börjat sitt tredje år i Jönköping tycker sig märka en attitydförändring hos arbetsgivarna.

Skattekonsult i annonserna

- I platsannonserna ser man numera ”skattekonsult”, ”affärsjurist” och liknande, berättar hon entusiastiskt.

Men hon uppger också att skolan uppvaktat Advokatsamfundet som visat sig kallsinnigt. Och det påverkar intresset för de affärsjuridiska utbildningarna. Kan man inte bli medlem i samfundet stängs dörren automatiskt för att bli delägare på advokatbyråerna.

- Och det är största skälet till att vi har svårt att få jobb där.

- Men vi vill inte bli jur.kand:are utan bara bli uppskattade och få samma status som dem. Vi är här för att bli spceialister inom det affärsjuridiska området.

Affärsjuristprogrammet består numera av ett treårigt kandidatprogram som ger en affärsjuridisk kandidatexamen och ett tvåårigt masterprogram vilket leder fram till en affärsjuridisk masterexamen. Den osäkerhet på arbetsmarknaden som följer efter fem års utbildning kan självfallet få vilken ung människa som helst att tveka. Men de 100 som kommer in varje år gör det i hård konkurrens. Utbildningen är attraktiv. Ändå förekommer det att studenterna efter examen sätter sig i skolbänken igen för att vara på den säkra sidan. Det gör just nu Magnus Toftgård som gick ut programmet i Jönköping i januari i år. Trots att han hör till de lyckliga som fått ett toppjobb, som Staff Counsel på Husqvarna Legal Affairs, tar han det säkra före det osäkra.

- Jag läser in en jur.kandexamen på kvällarna. Min uppfattning är att ett flertal dörrar inom det juridiska arbetslivet är stängda för oss, till stor del med anledning av den konservativa hållning som lever inom juristskrået. Advokatsamfundets negativa inställning är ett tydligt exempel, vilket medför att exempelvis advokatbyråer inte ges möjligheten att satsa på oss.

- Men jag tycker att tanken med en affärsjuridisk utbildning är väldigt bra, kombinationen av juridik och ekonomi gör utbildningen till en bra bas, för i första hand affärsjuridiskt arbete.  På skatterättssidan är genomslaget redan stort, exempelvis anställer flertalet större revisionsbyråer gladeligen från programmet i Jönköping.