Säkerhetschef med öga på stalkning

- Jag har hanterat flera besvärliga fall av förföljelser av anställda hos oss, säger Agneta Syrén, koncernsäkerhetschef på Länsförsäkringar. Stalkning handlar aldrig om direkt uttalade hot eller direkta ofredanden. Handlandet ligger hela tiden på gränsen. Ingen kan stoppa dessa personer och jag har frågat mig varför.

Frågorna ledde till kontakter med både åklagare och polis. Det fanns ett problem, men ingen lösning. Möjligtvis kunde ett av ärendena lösas. Ett som hållit på i flera år. Det kanske teoretiskt kunde anses som ofredande genom mängden e-post, telefonsamtal med mera.

- Stalkare har en psykisk störning. Det går inte att prata dem till rätta. De är som gummiband, kommer tillbaka igen. Ofta är de dock helt vanliga människor fram till att något utlöser handlandet.

FBI i USA

Agneta Syrén headhuntades till Länsförsäkringar AB 2001 från Det Norske Veritas. Hon ersatte två män – en koncernsäkerhetschef och en banksäkerhetschef. Med gedigen informations- och IT-kunskap insåg hon snabbt att hon behövde mer kunskap om fysisk säkerhet. När hon beviljades ett ettårigt mentorprogram år 2003 passade hon på att besöka Behavior Science Unit på FBI i Quantico, Virginia, USA.

- Det var jätteintressant. De arbetar med profilering. När jag var där hade de nyligen utforskat seriemördare för att se vilken trigger de hade. Resultatet blev att det ofta handlar om en våldsspiral. Det börjar med lite förföljelse som går över i våldtäkter, misshandel , misshandel kombinerat med våldtäkt och så småningom i mord.

Man såg ett mönster. De inledde med förföljelse – både i verkliga världen och i cybervärlden. Utredningen och en rad händelser i USA ledde till att man drev på en stalkningslagstiftning väldigt hårt. Den infördes delstat för delstat från 2003 och framåt.

Smygande hot

Väl hemma funderade Agneta Syrén på hur hon skulle få omgivningen att lyssna. Hon ville få ett genomslag. Hennes mentor uppmanade henne att skriva en bok – vilket hon gjorde. Hon betalade boken Smygande hot själv och skänkte bort dem. Syftet var att få en stalkningslagstiftning i Sverige. Att få folk intresserade.

- Folkpartiet använde boken som grund för en motion för ny lagstiftning. Den avslogs och regeringen uppdrog åt Brottsförebyggande rådet att göra en utredning. Den visade att det var mer frekvent i Sverige att folk utsattes för stalkning än vad det var i USA. En förklaring till det kan vara att vi är mer digitaliserade i Sverige. Regeringen snabbtillsatte därför stalkningsutredningen för att lägga fram förslag till lagstiftning. Jag satt med som expert för yrkeslivet.

Lagen mot stalkning kommer att träda i kraft nästa höst. Till lättnad för de cirka 200.000 personer som årligen utsätts. Agneta Syrén uppskattar att man valt att införa grov förföljelse.

- Brottet kan rubriceras som grovt exempelvis om det hållit på under lång tid och varit särskilt påfrestande för den förföljda. Nyligen rapporterade media om en kvinna med skyddat boende vars barn fått dockor som innehöll spårningsutrustning. Det måste vara grovt brott. Det här är ju jättespännande. Vi kommer att få rättsfall på det här.

Stalkning som drabbar medarbetare vid Länsförsäkringar utreds oavsett om den har sin grund i arbetet eller är privat. Det görs en hotbildsbedömning, som kan leda till åtgärder i form av kontakter med polis och bevakning med hjälp av väktare. I allvarligare fall vidtas också skyddsåtgärder, som kan handla om allt från larmanordningar till skyddat boende.

Utslagen från arbetsmarknaden

Agneta Syrén är jurist och kriminolog. Hon började sin karriär på Skatteverket, men gick snart över till Internrevision på Trygg Hansa. Härifrån tog hon tjänstledigt och följde med maken då han fick en utlandstjänst. Tjänsten förlängdes och hon sade upp sin anställning. Vid återkomsten till Sverige fyra år senare sökte hon nytt arbete. Arbetsförmedlingen menade att hon var utslagen från arbetsmarknaden.

- Jag slog vad med dem om att jag skulle ha ett arbete inom en vecka. Sedan gick jag hem och stuvade om min CV. Jag tog bort jur.kand. och fil.kand. och skrev att jag var en ”jäkla hacker”. Att jag var duktig på IT. Men jag var skitdålig. Jag var jätterädd på första jobbet, men det gick vägen.

Vägen till Länsförsäkringar gick över en bemanningsfirma och Det Norska Veritas. Hon utbildades i ledningssystem under tre års tid och har bland annat certifierat ett kinesiskt försäkringsbolag i ledningssystem för informationssäkerhet.

Agneta Syrén är inte den enda kvinnliga säkerhetschefen i Sverige. Men hon är förmodligen den enda kvinnan som är säkerhetschef och informationssäkerhetschef vid en så stor bolagsgrupp som länsförsäkringsgruppen med 5600 anställda över hela Sverige

- De flesta i säkerhetsbranschen är långa och breda. De har lite bockskägg och saknar hår. Och dom är män. Ofta före detta poliser och militärer.

Vad gör då Agneta Syrén som inte män gör?

- Jag tror att jag lyfter på stenar. När jag tog upp stalkning första gången var det många som sa att jag inte skulle lyfta på den stenen. Jag undrade varför. Finns det något som krälar där under plockar man upp det. Finns det inget är det bra. Jag är nyfiken och totalt orädd att ge mig in på områden som jag inte kan.

Agneta Syrén har skrivit flera böcker och tänker skriva ännu fler, bland annat en deckare som tar avstamp i säkerhetsbranschen.