Bli kund Annonsera
fredag 4 juli 2025
Mitt i juridiken
Mitt i juridiken
Läs direkt!
Publicerad: 13 mars 2019,

Användning av mellanliggande bolag och principen om förfarandemissbruk - en kommentar till banbrytande domar från EU-domstolen

David Kleist, docent i finansrätt, analyserar två nyligen meddelade domar inom skatterättens område från EU-domstolen.
David Kleist, docent i finansrätt och verksam vid juridiska institutionen, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet.

VERKTYG

»
Tipsa en vän

Omständigheterna i korthet

Den 26 februari 2019 avkunnade EU-domstolen två domar i sex mål av stor betydelse för användningen av holdingbolag och andra mellanliggande bolag i syfte att uppnå skatteförmåner, och kanske även för bedömningen av förfarandemissbruk generellt (C-116/16 T Danmark och C-117/16 Y Denmark, som avser moder-dotterbolagsdirektivet, samt C-115/16 N Luxembourg 1, C-118/16 X Denmark, C-119/16 C Danmark I och C-29916 Z Denmark, som avser ränte- och royaltydirektivet).

Kortfattat handlar målen om vilka möjligheter och skyldigheter EU-medlemsstaterna har att neka undantag från källskatt på ränta, royalty och utdelning, när mellanliggande bolag har använts för att komma i åtnjutande av skatteundantagen. Målen har avgjorts i stor avdelning (Grand Chamber).

Det är inte ovanligt att en investerare använder sig av ett mellanliggande bolag när en investering görs i en annan stat än den där investeraren hör hemma. Det mellanliggande bolaget kan etableras i den stat där investeringen görs eller i en tredje stat.

Det kan finnas flera olika skäl till att ett sådant mellanliggande bolag används. Exempelvis kan det mellanliggande bolaget underlätta en samordning av flera investerares insatser eller långivares lån. Det kan också handla om att olika investeringar görs genom ett holdingbolag för att samordna förvaltningen av investeringarna eller för att underlätta omallokering av kapital.

Det förekommer givetvis också att mellanliggande bolag används för att uppnå skattefördelar, framför allt i syfte att minska källskatt på ränte- och royaltybetalningar eller utdelning, eller för att tillse att finansieringskostnader hamnar i en jurisdiktion där det finns möjlighet att göra avdrag och kvitta kostnaderna mot skattepliktiga intäkter.

I målen var det fråga om danska bolag som ägdes via bolag i andra EU-medlemsstater (Luxemburg, Cypern och Sverige). Bolagen i andra medlemsstater ägdes i sin tur av investerare hemmahörande i stater utanför EU eller av PE-fonder med investerare från olika stater. De danska bolagen betalade ränta och utdelning till moderbolagen i EU och frågan var om undantag från dansk källskatt på betalningarna gällde enligt den danska implementeringen av ränte- och royaltydirektivet och moder-dotterbolagsdirektivet.

Det finns inte utrymme att här gå närmare in på omständigheterna i målen eller på de frågor som den danska domstolen ställde till EU-domstolen, men jag vill i alla fall peka på några särskilt intressanta uttalanden som domstolen gjorde.

Förbud mot förfarandemissbruk

För det första uttalade domstolen att principen om förbud mot förfarandemissbruk är tillämplig på skatteområdet när det huvudsakliga syftet med transaktionerna är att uppnå en skattefördel.

Är det fråga om en uppluckring av principen att nationella skatteflyktsregler som inskränker de fria rörligheterna bara får tillämpas om det är fråga om rent konstlade upplägg?

Antagligen inte, eftersom domstolen samtidigt återupprepar tidigare uttalanden (bland annat från C-196/04 Cadbury Schweppes) om att det inte i sig kan grunda någon allmän presumtion för bedrägeri eller missbruk att en skattskyldig person försöker finna det för den personen mest gynnsamma skattesystemet, men att en skattskyldig kan nekas en fördel enligt unionsrätten när den aktuella transaktionen är rent konstlad ekonomiskt sett och görs i syfte att kringgå lagstiftningen i den berörda medlemsstaten.

Däremot kanske fler situationer kan komma att bedömas som rent konstlade upplägg till följd av de bedömningskriterier EU-domstolen ställer upp i domarna.

EU-domstolen går vidare till kriterierna för att bedöma om det föreligger rättsmissbruk och vilken bevisning som är relevant. Domstolen pekar på att det, dels ska föreligga vissa objektiva förhållanden av vilka det - trots att de villkor som uppställs i unionsrätten formellt sett är uppfyllda - framgår att syftet med de berörda unionsbestämmelserna inte har uppnåtts, dels att det ska föreligga en subjektiv faktor, nämligen en avsikt att erhålla en förmån som följer av unionsrätten genom att konstruera de omständigheter som krävs för att erhålla den.

Indicier på missbruk

Indicier på att det är fråga om förfarandemissbruk är enligt EU-domstolen att ett bolag undviker att betala skatt genom att infoga ett mellanliggande bolag i koncernstrukturen och att detta bolag i sin helhet eller nästan i sin helhet och kort tid efter att den mottagit betalningen vidareförmedlar den till andra koncernbolag som inte hade uppfyllt villkoren för skattebefrielse.

Av betydelse är också om det mellanliggande bolagets enda verksamhet är att ta emot betalningen och vidareförmedla den till den som faktiskt har rätt till den eller till andra mellanliggande bolag. Även de olika avtal som föreligger mellan de bolag som är inblandade i de aktuella ekonomiska transaktionerna och som ligger till grund för de koncerninterna ekonomiska flödena, det sätt på vilket transaktionerna finansieras, värderingen av de mellanliggande bolagens egna kapital och det förhållandet att de mellanliggande bolagen inte har någon befogenhet att ekonomiskt förfoga över den inkomst som uppbärs kan utgöra indicier på att det är fråga om ett konstlat upplägg.

I detta hänseende kan inte endast en avtalsenlig eller annan rättslig skyldighet för det bolag som uppbär betalningen att vidareförmedla den utgöra ett sådant indicium, utan även det förhållandet att detta bolag i själva verket inte har någon rätt att använda och nyttja inkomsten. Här har EU-domstolen uppenbarligen tagit inspiration av diskussionen om begreppet beneficial owner i kommentaren till OECD:s modellavtal (för en analys av begreppets betydelse i svensk rätt, se min artikel i SvSkT 2013:1 s. 34-59).

Neka skatteundantag

För det andra uttalade EU-domstolen att medlemsstaterna måste neka skatteundantag enligt direktiven om de inte åberopas i syfte att uppnå bestämmelsernas ändamål, utan i stället i syfte att åtnjuta en förmån enligt unionsrätten trots att villkoren för att åtnjuta denna förmån endast är formellt uppfyllda. Skatteundantag inte bara får nekas, utan ska nekas om det är fråga om missbruk av EU-rätten.

EU-domstolen uttalade också att det är en allmän unionsrättslig princip att ingen får åberopa unionsbestämmelser på ett sätt som innebär bedrägeri eller missbruk och att detta gäller oavsett om uttryckliga skatteflyktsregler införts i nationell rätt eller i skatteavtal. Om det är fråga om en missbrukssituation ska en medlemsstat alltså neka rättigheter enligt de nämnda direktiven även om detta inte följer av nationella bestämmelser eller skatteavtal. Denna del av domen får kanske inte så stor betydelse för framtiden, eftersom alla medlemsstater nu ska ha implementerat en generell skatteflyktsregel baserad på bestämmelser i EU:s direktiv mot skatteundandraganden ("ATAD").

Vidare gör EU-domstolen viktiga uttalanden om bevisbördan för tillämpning av skatteundantagen enligt direktiven och om innebörden av begreppet beneficial owner i ränte- och royaltydirektivet (i svensk rätt används uttrycket "ta emot ersättningen för egen del", se 6 kap. 4 § IL), men de utelämnas av utrymmesskäl här.

Undantag som inte baseras på EU-rätten

En annan, för Sverige högst relevant, fråga är vad som gäller om det enligt nationell rätt saknas grund för att ta ut skatt eller om det finns undantag från källskatt som inte baseras på EU-rätten. Sverige tar till exempel inte ut någon källskatt på räntebetalningar till begränsat skattskyldiga och då blir det aldrig aktuellt att neka undantag från källskatt.

När det gäller utdelning till begränsat skattskyldiga personer tar Sverige som huvudregel ut källskatt, men för utdelning till utländska bolag gäller både undantag som baseras på moder-dotterbolagsdirektivet (vars tillämpning helt klart kommer att påverkas av domarna) och undantag som inte gör det, samt en möjlighet till beskattning enligt den så kallade bulvanregeln även om villkoren i undantagen är uppfyllda, vilket gör frågan om hur tillämpningen påverkas av domarna komplex.

När det gäller royalty bör domarna få betydelse för tillämpningen av undantaget i 6 a kap. IL, som baseras på en direktivbestämmelse, men på grund av att Sverige beskattar nettoinkomsten i stället för att ta ut en källskatt på bruttobetalningen, kan beskattningsanspråket i många fall ändå bli ganska tandlöst.

Till detta kommer att undantag kan gälla enligt skatteavtal, vilka ju inte heller baseras på EU-rätten, men för dessa undantag har villkor typiskt sett ställts upp som ska säkerställa att det inte är fråga om missbruk, och dessutom kommer de flesta skatteavtal snart innehålla en generell skatteflyktsregel genom införandet av den så kallade PPT-bestämmelsen (principal purpose test).

--------------------------       

Artikeln är skriven av David Kleist, docent i finansrätt och verksam vid juridiska institutionen, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet.

Foto Patrik Svedberg

Nya lagar vid halvårsskiftet

Vid halvårsskiftet den 1 juli träder en rad nya lagar och förordningar i kraft.

Ny advokatbyrå bildas

Stockholmskontoret på Wesslau Söderqvist bildar från och med den 1 juli en ny, självständig advokatbyrå: HSA Söderqvist.

Ny MP på Lindahls

Från den 1 juli har Advokatfirman Lindahls kontor i Stockholm en ny Managing Partner. Johan Åberg tar över MP-rollen efter Monica Lagercrantz som lett Stockholmskontoret sedan januari 2022.

Foto Uppsala Universitet

Jareborg har gått bort

Nils Jareborg, professor emeritus i straffrätt vid Uppsala Universitet, avled nyligen i sitt hem i Uppsala vid en ålder av 87 år.

MSA delar ut konstnärsstipendium

Mannheimer Swartlings konstnärsstipendium delas i år ut för första gången och tilldelas Alden Jansson vid Kungliga Konsthögskolan i Stockholm.

PT för grovt svindleri

Högsta domstolen meddelar nu prövnings-tillstånd i ett uppmärksammat mål mellan riksåklagaren och Swedbanks tidigare VD Birgitte Bonnessen.

Sanktionsavgifter mot två olika SL-bolag

Integritetsskyddsmyndigheten (IMY) har granskat klagomål mot Aktiebolaget Storstockholms Lokaltrafik och Waxholms Ångfartygs AB och slår fast att bolagen har brutit mot dataskyddsförordningen, GDPR, samt utfärdar sanktionsavgifter på 75.000 kronor mot respektive företag.

Ny ord-förande för Advokat-samfundet

Den 12 juni valdes advokaterna Johan Eriksson till ny ordförande och Emil Andersson till vice ordförande i Sveriges advokatsamfund vid samfundets fullmäktigemöte.

Stockholmsstudenter prisade i casetävling

För andra gången anordnade Ramberg Advokater nyligen en casetävling där ett tiotal lag med studenter från Uppsala och Stockholms universitet deltog och där till slut Kristoffer Johansson och Tom-Alexander Herbinger stod som segrare.

DOMARBLOGGEN

Domaren som utredare

I det senaste inlägget på Södertörns tingsrätts domarblogg beskrivs arbetet som en domare kan få som utredare för att ta fram förslag på ny lagstiftning åt regeringen.

Fler barn kan beviljas kontaktförbud

Åklagarmyndigheten har för avsikt att vidta åtgärder för att möjliggöra att fler barn än i dag beviljas kontaktförbud. Bakgrunden är en intern granskning som gjorts av avslagna kontaktförbudsansökningar som gäller barn under 15 år.

Expo får Advokatsam-fundets journalistpris

Med stark demokratisk kompass, djupa kunskaper och folkbildande pedagogik är Expo en journalistisk och humanitär fyrbåk i en mörk tid. Det är en del av nomineringen för det journalistpris som Advokatsamfundet nu delar ut till Stiftelsen Expo.

Fem nya domare

Regeringen har den 12 juni utnämnt nya domare i tingsrätterna i Göteborg, Malmö, Varberg och Östersund.

Foto USER_76523

Ny chef för polisens särskilda utredningar

Regeringen har utsett juristen Helena Trolläng till chef för avdelningen för särskilda utredningar (SU) vid Polismyndigheten.

Jurist ny GD för MTM

Regeringen har beslutat att anställa juristen Åsa Hemingway som generaldirektör och chef för Myndigheten för tillgängliga medier.

Nya domare

Regeringen har den 5 juni utnämnt 13 nya domare.

DOMARBLOGGEN

Digital medverkan i rättegångar

I veckans inlägg på Domarbloggen riktas fokus på ett aktuellt och ständigt växande område: den digitala medverkan i rättegångar.

Tre nya domare

Regeringen har den 28 maj utnämnt tre nya domare.

Centrum för rättvisa utser ny chef

Centrum för rättvisa har utsett Alexandra Loyd till biträdande chef för organisationen.

Åtalas för krigsbrott och terroristbrott i Syrien

En 32-årig svensk medborgare åtalas för grov krigsförbrytelse och terroristbrott i Syrien under perioden 24 december 2014 – 3 februari 2015.

Foto GABBY BALDROCCO

Skola diskriminerade barn vid ansökan

Det var enligt DO fråga om diskriminering som har samband med funktionsnedsättning när en skola nekade ett barn plats på skolan.

Axel Holmgren får årets Stig Strömholms pris

Axel Holmgren, doktor i straffrätt vid Stockholms universitet, har utsetts till mottagare av Stig Strömholms pris för humanistisk rätts- och samhällsvetenskaplig forskning 2025.

Google stäms i Sverige

Prisjämförelsetjänsten PriceRunner har, i Patent- och marknadsdomstolen, nyligen stämt amerikanska Google för överträdelser av konkurrensrätten.

Regeringen vill införa tidsobestämt straff

Regeringen har gett Rättsmedicinalverket i uppdrag att förbereda verksamheten inför regeringens avsikt att införa en ny påföljd i svensk lag som innebär att personer ska kunna dömas till en tidsobestämd frihetsberövande påföljd kallad säkerhetsstraff.

Åtal för grova ekobrott

Åklagare vid Ekobrottsmyndigheten har, vid Ångermanlands tingsrätt, åtalat en huvudmisstänkt och en så kallad möjliggörare för grova ekobrott kopplade till en bilåterförsäljare i Sollefteå.

Nya domare

Regeringen har den 22 maj utnämnt fem nya domare.

Foto SYDA PRODUCTIONS

Om rätten till ersättning enligt GDPR

Vad innebär rätten till skadestånd enligt GDPR och hur förhåller sig reglerna till nationell rätt? I en ny avhandling analyserar Fredrik Sandberg vid Stockholms universitet de rättsliga förut-sättningarna för ersättning vid felaktig hantering av personuppgifter.

Ny ordförande i HFD

Justitierådet Linda Haggren kommer att intervjuas inför rollen som ny ordförande i Högsta förvaltningsdomstolen.

DOMARBLOGGEN

Domstolarna och dataskyddet

I veckans inlägg på Domarbloggen skriver kammarrättsrådet Elisabet Reimers om dataskyddets utveckling i Sverige och hur det har påverkat domstolarna, såväl i egenskap av domstolsinstans och som personuppgiftsansvarig myndighet.

Foto Patrik Svedberg

Nya domare

Regeringen har den 15 maj utnämnt 18 nya domare.

PUBLICERING AV DOMAR

Begränsad publicering av kammarrättsdomar

Även om Infotorg Juridik på grund av ny rättspraxis inte längre kan publicera en del av kammarrättsdomarna kommer det även framöver att skrivas nyhetsartiklar om de mest intressanta och vägledande av kammarrättsdomarna.

Foto MIHAJLO MARICIC

Åtalas för grova narkotikabrott

En man och en kvinna åtalas vid Umeå tingsrätt misstänkta för synnerligen grov narkotika-smuggling och synnerligen grovt narkotikabrott. Ytterligare en man åtalas misstänkt för medhjälp till synnerligen grovt narkotikabrott.

Elev utsattes för rasistiska trakasserier

En elev utsattes regelbundet för rasistiska trakasserier av andra elever på skolan under två års tid. Diskrimineringsombudsmannen, DO, bedömer att skolan brustit i sin utrednings- och åtgärdsskyldighet och begär att skolans huvudman ska betala ersättning till eleven.

Ny generaldirektör för Konsumentverket

Regeringen har beslutat att utse Lena Aronsson till generaldirektör för Konsumentverket och Konsumentombudsman.

Grova ekobrott kopplade till rut- och rot

Ekobrottsmyndigheten genomförde nyligen ett tillslag mot flera personer som misstänks för brott begångna i ett upplägg där rut- och rotsystemet utnyttjas. En misstänkt begärdes häktad den 9 maj vid Stockholms tingsrätt.

Foto © Alexei Averianov | Dreamstime.com

Region diskriminerade hjärtpatient

Diskrimineringsombudsmannen, DO, gör bedömningen att det var diskriminering i form av bristande tillgänglighet när en döv patient som akut lagts in på Akademiska sjukhuset i Uppsala inte fick tillgång till teckenspråkstolk.

Legal Director till Kronans Apotek

Kronans Apotek har rekryterat Marie Snellman som ny Legal Director.

DOMARBLOGGEN

Svenska domstolar i europeiskt samarbete

Senaste inlägget på Södertörns tingsrätt domarblogg handlar om The European Commission for the Efficiency of Justice senaste möte i Strasbourg.

Ny chefsjurist till Nabo

Fastighetsförvaltaren Nabo har rekryterat Hanna Scherman som ny chef för verksamhetsområde Juridik.

Åtalas för kvinnomord

Åklagare har väckt åtal mot sju personer i ett ärende där en kvinna anträffades avliden i sin bostad i centrala Eskilstuna den 17 september 2024.

Foto Tommaso Salvia

Från enskilda brott till organiserade systemhot

Den ekonomiska brottsligheten i Sverige har blivit allt mer komplex, mer omfattande och den genererar allt större brottsvinster. Penningtvätt har central betydelse för grov organiserad brottslighet. Detta framgår i Ekobrottsmyndig-hetens lägesbild 2025.

Mats Melin ny heders-doktor i juridik

Stockholms universitet har utsett 2025 års hedersdoktorer, som på ett utmärkande sätt har bidragit till universitetets forskning och utbildning. Inom juridik tilldelas hedersdoktoratet till Mats Melin.

Juridikprofessor blir prorektor i Stockholm

Universitetsstyrelsen för Stockholms universitet har beslutat att juridikprofessorn och dekanen Jane Reichel ska bli ny prorektor. Hon tillträder den 1 juli 2025 och efterträder Clas Hättestrand vars förordnande går ut den 30 juni.

Foto Roland Magnusson

Jurist får kunglig riddarorden

Kungliga riddarordnar har idag förlänats ett 20-tal svenskar eller i Sverige bosatta personer för exceptionella insatser inom skiftande områden och på olika nivåer – internationellt, nationellt, regionalt och lokalt. En av dessa är före detta justitierådet Bertil Bengtsson.

Cirio arrangerar Transaction Week 2025

Den 5–8 maj arrangerar Cirio Advokatbyrå för femte året i rad mötesplatsen Cirio Transaction Week i Stockholm.

Foto Jagen51

Juridik populäraste programmet i Lund

Juristprogrammet är det mest sökta programmet vid Lunds universitet inför höstterminen.

Åtalas för arbetsplats-olycka på Frövi bruk

Åklagare har nu väckt talan om arbetsmiljöbrott genom grovt vållande till annans död mot Billerud Skog & Industri Aktiebolag, efter att en anställd man avlidit av svavelväteförgiftning på bolagets anläggning i Örebro.

DOMARBLOGGEN

Svenskt projekt i Bosnien-Hercegovina

Sedan 2017 har Domstolsverket och ett antal svenska domstolar varit involverade i ett Sida-finansierat projekt i Bosnien-Hercegovina och om detta handlar det senaste inlägget på Domarbloggen.

Åtal för svart apoteks-arbetskraft

Tre personer med kopplingar till ett beman-ningsföretag åtalas nu för grova ekobrott. Enligt Ekobrottsmyndighetens utredning har företaget, som hyrde ut farmaceuter till apotek, betalat sin personal i svarta löner.

Ny rättschef i UD

Regeringen har utsett Therese Hydén till rättschef i Utrikesdepartementet.

ÖPPNAT INFLÖDE AV DOMAR

Uppdatering av domar i Infotorg Juridik

Infotorg Juridik har återigen öppnat upp databasen för inhämtning av domar med undantag för brottmål.

Åtalas för grova bedrägerier mot äldre

Åtal har väckts i ett omfattande bedrägeriärende med internationella förgreningar och med kopplingar till den nätverkskriminella grova organiserade brottsligheten. Brotten har riktats mot äldre personer i Sverige.

Foto Anna Hansen

Två nya justitieråd och en ny lagman

Regeringen har den 16 april utnämnt två nya justitieråd i Högsta förvaltningsdomstolen och en ny lagman.

DOMARBLOGGEN

Ovanliga mål vid förvaltningsdomstolen 

I veckans inlägg på Domarbloggen berättar Magnus Åhammar och Anders Mellstrand, domare vid Förvaltningsrätten i Stockholm, om några av de mer ovanliga målen vid en förvaltningsdomstol. 

Åtalas för grova brott i Helsingborg

Åtal har nu väckts mot totalt fem personer för grova brott begångna i Helsingborg och Bjuv mellan september och november 2023. Brottsrubriceringarna är försök till mord, medhjälp till försök till mord, grovt vapenbrott, människorov och rån.

Foto Vige

E-post till Sveriges domstolar

En lista med samlad kontaktinformation till Sveriges domstolar gör det enklare att ta del av brottmålsdomar.

Bevistalan framställd om mord i Skurup

Åklagare har nu gjort framställan om bevistalan i Ystads tingsrätt mot två minderåriga pojkar för mord på en man i 50-årsåldern och för försök till mord på två av hans söner. De två pojkarna var 14 år vid brottstillfället och misstänks även för grovt vapenbrott.

Foto Andrey Popov

Skydd för person-uppgifter och databaser

Nyligen genomfördes ett Riksdagsseminarium om publicering av personuppgifter, rättsdata-baser och bakgrundskontroller. Deltog gjorde politiker samt representanter för myndigheter, organisationer och branscher som alla påverkas av det osäkra rättsläget efter Högsta domstolens beslut i februari.

Foto MRR-photography

41 nya advokater

Styrelsen för Sveriges advokatsamfund antog 41 nya ledamöter vid sitt sammanträde den 10 april.

Årets bolagsjurist

SAS chefsjurist Anna Almén har utsetts till Årets Bolagsjurist 2025.

Jag vill ha daglig bevakning av juridiska
nyheter från InfoTorg Juridik.
 
E-post: 
 
 
 
OBS! Om du loggar in kan du lägga upp ett
personligt urval för ditt Nyhetsbrev.
 
Logga in och lägg upp ett Nyhetsbrev.
» Logga in automatiskt

Du behöver vara inloggad för att läsa artikeln

» Logga in automatiskt