Bli kund Annonsera
tisdag 16 september 2025
Mitt i juridiken
Mitt i juridiken
Läs direkt!
Publicerad: 25 juli 2024,

Ska Högsta domstolen bestämma över klimatpolitiken?

Många är oroliga över klimatförändringarna, men är det rätt att flytta besluten om klimatomställningen från riksdagen till rättssalen? Nyblivne juristen Robin Nilsen skriver om hur Auroramålet kan bli avgörande för i vilken mån folkvalda respektive jurister ska vägleda oss genom de avvägningar som klimatfrågan innebär.

VERKTYG

»
Tipsa en vän

Den 25 april meddelade Högsta domstolen att de efter förfrågan (så kallad hissdispens) från Nacka tingsrätt kommer att avgöra om Auroramålet kan prövas av domstol. I korthet är målet en grupptalan där den ideella föreningen Aurora, bestående av unga klimataktivister, menar att staten bryter mot mänskliga rättigheter på grund av bristande klimatförpliktelser.

Båda parter, Aurora och staten genom Justitiekanslern, har välkomnat att Högsta domstolen klargör rättsläget om frågan överhuvudtaget kan prövas. Justitiekanslern menar dock att Högsta domstolen bör avskriva målet eftersom Justitiekanslern anser att talan vare sig uppfyller kraven på en fastställelse- eller fullgörelsetalan. Som ett kvitto för den grundlagsskyddade svenska principen om myndigheters självständighet menar emellertid en annan del av staten, Institutet för mänskliga rättigheter, att målet visst bör prövas i sin helhet. Tvärt emot Justitiekanslerns inställning menar myndigheten i ett ”amicusyttrande” till Högsta domstolen att målet bör prövas.

Ett amicusyttrande är en slags oberoende sakupplysning till domstolen som kommer utanför parterna. I yttrandet hänvisar institutet till Europadomstolens praxis, motsvarande processer i andra rättsstater och konventionsåtaganden om tillgång till rättsmedel. I ett unikt beslut för svensk rätt har Högsta domstolen tillåtit yttrandet vilket innebär att det kommer vara ett underlag för Högsta domstolens beslut i processfrågan. Högsta domstolen kommer alltså i detta skede inte gå in på sakfrågan i målet, nämligen om staten på grund av bristande klimatåtgärder bryter mot mänskliga rättigheter i Europakonventionen (EKMR).

Auroragruppens argument

Auroras argumentation grundar sig huvudsakligen på att Sverige har positiva förpliktelser, det vill säga måste vidta aktiva åtgärder, att skydda ett flertal rättigheter i EKMR mot klimatförändringarnas skadeverkningar. I korthet menar Aurora att staten på grund av bristande klimatåtgärder bryter mot:

1. Rätten till liv (artikel 2 EKMR):
Aurora menar att klimatförändringarna kan drabba människors liv genom exempelvis naturkatastrofer.

2. Förbud mot tortyr och omänsklig eller förnedrande behandling (artikel 3 EKMR):
Aurora menar att klimatförändringarna kan leda till miljöstörningar som inverkar på människors hälsa, välmående och värdighet.

3. Rätten till skydd för privat- och familjeliv (artikel 8 EKMR):
Aurora menar att klimatförändringarna kan orsaka miljöpåverkan som drabbar människors möjligheter att åtnjuta sin rätt till hem eller sitt privat- och familjeliv.

4 Skyddet för egendom (artikel 1 i första tilläggsprotokollet till EKMR):
Aurora menar att klimatförändringarna innebär risk för skador på hem och egendom.

5. Förbud mot diskriminering (artikel 14 EKMR):
Aurora menar att unga påverkas oproportionerligt mycket av klimatförändringarna eftersom de kan drabbas hårdast av de långsiktiga konsekvenserna.

Till stöd för sin argumentation i processfrågan hänvisar Aurora till att det vid tiden för stämningsansökan pågick tre rättsprocesser i Europadomstolen gällande staters ansvar i förhållande till klimatförändringar. Även i de målen anklagas stater för att genom bristande klimatåtgärder bryta mot mänskliga rättigheter i EKMR som de klagande menar påverkas av klimatförändringar.

Europadomstolens nya prejudikat för klimatprocesser

I syfte att skapa en praxis för hur den här typen av mål ska hanteras, valde Europadomstolen att behandla de tre målen tillsammans. Två av dem avvisades av processuella skäl. I ett franskt mål handlade det om att käranden hade flyttat från Frankrike och i ett portugisiskt mål om att de nationella rättsmedlen, det vill säga möjligheten att pröva målet i Portugal, inte hade uttömts. Ett mål, Verein KlimaSeniorinnen Schweiz and Others v. Switzerland, prövades dock i sin helhet.

De klagande i målet var organisationen KlimaSeniorinnen, som består av äldre klimatengagerade kvinnor, samt enskilda medlemmar i den. De menade att Schweiz genom bristande klimatåtaganden bryter mot rätten till liv (artikel 2) och privatliv (artikel 8) eftersom värmeböljor till följd av klimatförändringarna drabbar alla men särskilt äldre kvinnor. Eftersom Auroramålet grundar sig i tolkningen av EKMR kopplat till staters klimatförpliktelser i förhållande till mänskliga rättigheter, kommer domstolens slutsatser sannolikt vara avgörande för Högsta domstolens bedömning.

Europadomstolen konstaterade att de enskilda klagande i målet inte var offer för ett åsidosättande av rättigheterna eftersom de inte kunde påvisa att värmeböljorna i Schweiz var av tillräckligt hög ”intensitet” för att det skulle finnas ett ”trängande behov” för staten att säkerställa att de inte drabbas. Domstolen konstaterade även att den framtidsinriktade argumentationen om att värmeböljorna kunde antas bli värre i framtiden endast kan godtas i ”exceptionella fall”, vilket inte ansågs ha påvisats i det här fallet. Tröskeln för att enskildas rättigheter ska åsidosättas är alltså hög.

Europadomstolen uppställde inte lika höga trösklar för organisationen KlimaSeniorinnen talerätt att i enlighet med artikel 34 anse sig vara ett offer för överträdelser av EKMR. Här godtog Europadomstolen istället mer generella argument, som inte bygger på hur värmeböljor påverkar enskilda individer utan hur bristande klimatåtgärder kan inverka på mänskliga rättigheter i stort, både nu och i framtiden. Däremot ansågs artikel 2 om rätten till liv inte vara tillämplig eftersom det inte kunde påvisas att de bristande klimatåtgärderna medför direkt livshotande konsekvenser.

Europadomstolens resonemang om artikel 2 var mer i linje med tidigare praxis inom miljörätten, som ställer krav på ett orsakssamband mellan en miljöskada och dess källa. Den typen av orsakssamband är av naturliga skäl svåra att styrka i fråga om det globala fenomenet klimatförändringar.

Klimatet som rättighet

Europadomstolen kom runt begränsningen i tidigare praxis om att utkräva ansvar för klimatet genom att utvidga artikel 8 om rätten till privat- och familjeliv till att omfatta klimatförändringarna. Enligt domstolen omfattar artikel 8 en ”rätt för enskilda till effektivt skydd av staten från allvarliga skadliga effekter av klimatförändringarna på deras liv, hälsa, välbefinnande och livskvalitet” (se skäl 519). Även om rättigheten, som framgått ovan, är svår att hävda för enskilda, ger den klimatorganisationer som Aurora långtgående möjligheter att stämma stater för bristande klimatåtgärder.

Domstolen konstaterade förvisso att klimatåtgärder är ett område präglat av intressekonflikter och överväganden som måste hanteras av folkvalda regeringar och parlament, vilket gör att stater har ett stort tolkningsutrymme (”margin of appreciation”) att avgöra vilka lämpliga klimatåtgärder. Samtidigt begränsar domstolen utrymmet genom att en stat anses bryta mot sina positiva förpliktelser enligt artikel 8 om det saknas en tidsplan för att minska utsläppen och staten inte kan bevisa att åtgärder vidtas i god tid för att uppfylla klimatmålen.

I sitt historiska avgörande var domstolen noga med att påpeka att dess uppgift inte är att specificera vilka klimatåtgärder som Schweiz behöver implementera, men att Schweiz överträtt sina positiva förpliktelser enligt artikel 8 genom att inte ha haft tillräckliga utsläppsberäkningar (så kallad ”koldioxidbudget”), klimatmål och åtgärder för att uppnå dem.

Vad innebär KlimaSeniorinnen för Auroramålet och svensk klimatpolitik?

Baserat på KlimaSeniorinnen-målet kommer Högsta domstolen, om målet prövas i sak, sannolikt att utgå från Europadomstolens prejudikat om att artikel 8 är en slags allmän ”klimaträttighet”. Även om Sverige har vidtagit fler åtgärder än Schweiz på klimatområdet är det ingen hemlighet att exempelvis de EU-gemensamma klimatmålen satta till 2030 inte är i fas att nås. Det är fullt möjligt att den svenska staten får en dubbelbestraffning från EU-domstolen och Europadomstolen. Rättsföljden skulle bli att staten får betala ersättning – men skulle det innebära en faktisk förändring av svensk klimatpolicy?

Förmodligen inte. Sverige är en demokrati där klimatåtgärder beslutas i folkvalda församlingar och inte av domstolar. Europadomstolen kan fälla Sverige men har likväl inte behörighet att besluta om vilka klimatåtgärder Sverige ska anta. Klimatåtgärder kommer även fortsatt att vara politik. I Schweiz är det särskilt tydligt, eftersom parlamentet där uttryckligen beslutat att inte följa Europadomstolens avgörande. Ytterst kan stater också lämna EKMR, vilket i Sverige kräver en grundlagsändring.

Ironiskt nog, givet denna ”juridifiering”, kommer sannolikt domstolsavgöranden om klimatåtgärder inte i sig leda till förändrad policy utan istället användas som ammunition i den politiska klimatdebatten. Förespråkare för en mer radikal klimatpolitik kommer använda fällande avgöranden för sin sak, vilket är i sin ordning i en rättsstat med yttrandefrihet. Demokratin skulle bestå även om HD skulle fälla Sverige baserat på Europadomstolens praxis och gå emot svensk rättstradition om att premiera det demokratiska handlingsutrymmet före rättsliga överväganden. Sverige har trots allt fällts mer än 47 gånger i Europadomstolen utan att förvandlas till en juriststyrd teknokrati.

Auroramålet kan göra klimatpolitiken mer auktoritär

Samtidigt ska inte de potentiella riskerna med den här rättsutvecklingen förminskas. Som dissidenten i KlimaSeniorinnen-målet, domare Eicke, påpekar kan effekten för att uppnå större utsläppsminskningar bli den motsatta genom att stater blir fastlåsta i juridiska bataljer med klimatorganisationer istället för att driva klimatpolitik. Dessa bataljer kommer dessutom föras på slagfält med domare som i grund och botten inte är experter på klimatförändringar och policy.

För egen del ser jag dessutom en risk för att det skapas ett incitament för klimatpolitiken att bli mer auktoritär. Det är mycket lätt att i vår regeringsform och i EKMR begränsa rättigheter för ”det allmänna bästa”, exempelvis kraftfullare åtgärder mot klimatförändringar. Redan idag förekommer det bland klimataktivister kritik om att klimatomställningen inte kan lösas på demokratisk väg.

Kanske skulle klimatmålen nås om folk slutade ”rösta fel” eller inte fick rösta alls om klimatet. Om var och en genom riksdagsbeslut tvingades att leva mer klimatsmart. Exempelvis genom att fråntas mer av sin egendom med ökad beskattning, påtvingad lägre konsumtion eller begränsad rörlighet med restriktioner på flyg- och bilresor och liknande. Skulle en domstol protestera mot det?

Tveksamt. För i en domstol kan inte parterna som väljarna i ett riksdagsval rösta om vilket ”pris” som ska betalas för klimatpolitiken. Domarna skulle mycket väl kunna anse det vara nödvändigt och proportionerligt för staten att begränsa rättigheter i syfte att bekämpa klimatförändringarna. Strävan att skydda mänskliga rättigheter från klimatförändringar riskerar med andra ord att paradoxalt ske på bekostnad av detsamma – oavsett om besluten fattas i riksdag eller rättssal.

Artikeln innehåller både faktabaserad information och författarens personliga reflektioner.

113 nya advokater

Styrelsen för Sveriges advokatsamfund antog 113 nya ledamöter vid sitt sammanträde den 4 september.

Foto Andrii Medvediuk

Misstänks för grov ekonomisk brottslighet

Sex personer har delgivits misstanke om grova ekonomiska brott efter tillslag i Stockholm och i Spanien. Misstankarna gäller bland annat grov näringspenningtvätt, grova bokföringsbrott och grova skattebrott i ett bolag som erbjudit konsulttjänster.

Ny Managing Partner på Mannheimer Swartling

Mannheimer Swartling har utsett Henrik Dock till ny Managing Partner med tillträde i april 2026.

Jurist ny GD för Konsumentverket

Lena Aronsson är ny generaldirektör för Konsumentverket. Hon axlar samtidigt rollen som Konsumentombudsman, KO.

Missgynnade föräldraledig kvinna

Diskrimineringsombudsmannen, DO, begär att en trafikskola i Västsverige ska betala 60.000 kronor i skadestånd till en kvinna för missgynnande av skäl som har samband med hennes föräldraledighet.

Byråer går samman

Bright Advokat i Stockholm kommer vid årsskiftet att ansluta till Kanter Advokatbyrå.

DOMARBLOGGEN

Sveriges Domstolars verksamhet i utlandet

Det senaste inlägget på Domarbloggen handlar om Sveriges Domstolars internationella verksamhet – vad är det och varför bedrivs det?

Tidigare politiker åtalas för grova bedrägerier

En man i 60-årsåldern har åtalats för grova bedrägerier. Mannen har enligt åtalet lurat företrädare för både Västerås stad och Region Västmanland att betala ut ersättningar som han inte var berättigad till.

Kommunpolitiker åtalas för tjänstefel

Sex kommunpolitiker i Staffanstorp i Skåne har åtalats för grovt tjänstefel för att ha fattat beslut om att inte ta emot kvotflyktingar. Enligt åtalet stred beslutet mot regeln om kommuners skyldighet att efter anvisning ta emot nyanlända för bosättning i kommunen.

Startar ny advokatbyrå

Advokaterna Emil Brengesjö och Ludwig Metz startar nu en ny advokatbyrå i Stockholm.

DOMARBLOGGEN

Juriststudent provar domstolsarbete

Under sommaren 2025 tog Kammarrätten i Stockholm emot tio juriststudenter som sommarnotarier. En av dem var Julia Ponthin från Uppsala universitet och hon berättar nu om arbetet på Domarbloggen.

Åtal för mordbränder

Åklagare har nu väckt åtal mot en 18-åring och en 15-åring för medhjälp till mordbrand i Grästorp den 3 juni i år. Den yngre pojken åtalas även för en grov mordbrand som skedde i Lidköping samma natt.

Advokatbyrå lanserar uppförandekod

Cirio Advokatbyrå presenterar nu uppförande-koden E.V.A., som syftar till att stärka jämställdheten i relationen mellan klient och advokatbyrå.

Foto inbj

Notariebetygen slopas

Den 1 september fattade Domstolsverkets generaldirektör Thomas Rolén beslut om att avskaffa notariebetygen. Beslutet syftar till att förbättra arbetsmiljön för notarier.

Tidigare skolanställd åtalas för sexualbrott

En 48-årig man som tidigare var skolanställd i Haninge kommun åtalas för sexuellt ofredande genom att ha filmat 50 flickor nakna. De misstänkta övergreppen ägde rum mellan 2009 och 2013.

Foto Högsta domstolen

Nytt justitieråd i HD

Den 1 september tillträdde Erik Sjöman som nytt justitieråd i Högsta domstolen.

Åtal för Kramforsmord

Åklagaren har på måndagen väckt åtal mot tre män för delaktighet i mordet på en 54-årig man i Kramfors den 6 maj i år.

Foto Sten-Åke Stenberg

Nya domare

Regeringen har den 28 augusti utnämnt fem nya lagmän.

Tre åtalas efter arbetsplatsolycka

En vd och två hissmontörer har åtalats i Solna tingsrätt för arbetsmiljöbrott efter att fem personer dog när en hiss rasade till marken på en byggarbetsplats i Sundbyberg utanför Stockholm den 11 december 2023.

Penningtvätt och organiserad brottslighet

Den organiserade brottsligheten i Sverige är ett komplext problem där tillvägagångssätten blir alltmer avancerade. Det visar 2025 års myndig-hetsgemensamma lägesbild. Penningtvätt, där bolag används som brottsverktyg, är av stor betydelse för den kriminella ekonomins tillväxt.

DOMARBLOGGEN
Foto Claes Leandersson/Domstolsverket

Med ansvar för regionens nämndemän

Domarbloggen är tillbaka efter sommaruppe-hållet och handlar om Elin Olsson som arbetar på Nämndemannakansliet på Södertörns tingsrätt och som, tillsammans med sina kollegor, administrerar alla nämndemän för Stockholmsregionens tingsrätter.

Foto Andrey Popov

Fråga en domare!

Hur fungerar egentligen en rättegång i en allmän domstol eller en förhandling i en förvaltningsdomstol? Vad gör en domare en vanlig dag på jobbet? Och får man ha vilken frisyr som helst? Nu ska landets skolelever kunna fråga en domare om (nästan) allt.

Foto MRR-photography

Åtalas för jakt på björn

Åklagare har väckt åtal mot sex män, varav fem norska medborgare och en svensk medborgare, för grovt jaktbrott den 3 oktober 2023 under licensjakt på björn i Strömsunds kommun.

Foto Sten-Åke Stenberg

Ny kammarrätts-president i Stockholm

Regeringen har utnämnt Thomas Rolén, generaldirektör för Domstolsverket, till kammarrättspresident i Kammarrätten i Stockholm.

Elva nya domare

Regeringen har den 21 augusti utnämnt elva nya domare.

Foto MRR-photography

Sex byråer bildar ny samarbetsgrupp

Sex affärsjuridiska byråer går nu samman i ett nytt typ av samarbete i partnerskap med ett riskkapitalbolag.

Ny delägare i Steinmann

Elin Isakzon har blivit ny delägare på Advokatfirman Steinmann från och med den 1 juli 2025.

Foto Attunda tingsrätt

Mål om vårdslöshet med hemlig uppgift inleds

Den 18 augusti inleddes huvudförhandlingen i Attunda tingsrätt i målet där den tidigare nationella säkerhetsrådgivaren står åtalad för vårdslöshet med hemlig uppgift.

Stort mordåtal väckt

Åklagare har idag väckt åtal mot totalt åtta män för delaktighet i ett mord i Linköping förra sommaren. Samtidigt har även bevistalan väckts mot en 14-åring.

Foto ADAM HÖGLUND

Snusbolag stäms av KO

Konsumentombudsmannen, KO, har vänt sig till Patent- och marknadsdomstolen med en stämningsansökan mot företaget Yoik. Ärendet gäller marknadsföring av tobaksfritt snus med nikotin.

Foto David Naylor

Juristprogrammet populärast till hösten

På de fyra första platserna när det gäller populäraste universitetsprogram placerar sig nu juristprogrammen i Uppsala, Stockholm, Lund och Göteborg.

Ny blogg om straffrätt

Fem straffrättsjurister vid universiteten i Göteborg, Lund och Stockholm startar nu en blogg.

Foto Adam Radosavljevic

Utländsk tandläkare diskriminerades

Diskrimineringsombudsmannen (DO) anser att det var indirekt diskriminering när en tandläkare sållades bort i två rekryteringar med hänvisning till att han inte hade svensk utbildning.

Advokat blir ny ordförande

Cederquistadvokaten Wilhelm Lüning har utsetts till ny ordförande i Föreningen för god sed på värdepappersmarknaden.

Ny advokatbyrå bildas

Stockholmskontoret på Wesslau Söderqvist bildar från och med den 1 juli en ny, självständig advokatbyrå: HSA Söderqvist.

Ny MP på Lindahls

Från den 1 juli har Advokatfirman Lindahls kontor i Stockholm en ny Managing Partner. Johan Åberg tar över MP-rollen efter Monica Lagercrantz som lett Stockholmskontoret sedan januari 2022.

Foto Uppsala Universitet

Jareborg har gått bort

Nils Jareborg, professor emeritus i straffrätt vid Uppsala Universitet, avled nyligen i sitt hem i Uppsala vid en ålder av 87 år.

Sanktionsavgifter mot två olika SL-bolag

Integritetsskyddsmyndigheten (IMY) har granskat klagomål mot Aktiebolaget Storstockholms Lokaltrafik och Waxholms Ångfartygs AB och slår fast att bolagen har brutit mot dataskyddsförordningen, GDPR, samt utfärdar sanktionsavgifter på 75.000 kronor mot respektive företag.

Ny ord-förande för Advokat-samfundet

Den 12 juni valdes advokaterna Johan Eriksson till ny ordförande och Emil Andersson till vice ordförande i Sveriges advokatsamfund vid samfundets fullmäktigemöte.

Stockholmsstudenter prisade i casetävling

För andra gången anordnade Ramberg Advokater nyligen en casetävling där ett tiotal lag med studenter från Uppsala och Stockholms universitet deltog och där till slut Kristoffer Johansson och Tom-Alexander Herbinger stod som segrare.

DOMARBLOGGEN

Domaren som utredare

I det senaste inlägget på Södertörns tingsrätts domarblogg beskrivs arbetet som en domare kan få som utredare för att ta fram förslag på ny lagstiftning åt regeringen.

Fler barn kan beviljas kontaktförbud

Åklagarmyndigheten har för avsikt att vidta åtgärder för att möjliggöra att fler barn än i dag beviljas kontaktförbud. Bakgrunden är en intern granskning som gjorts av avslagna kontaktförbudsansökningar som gäller barn under 15 år.

Expo får Advokatsam-fundets journalistpris

Med stark demokratisk kompass, djupa kunskaper och folkbildande pedagogik är Expo en journalistisk och humanitär fyrbåk i en mörk tid. Det är en del av nomineringen för det journalistpris som Advokatsamfundet nu delar ut till Stiftelsen Expo.

Foto USER_76523

Ny chef för polisens särskilda utredningar

Regeringen har utsett juristen Helena Trolläng till chef för avdelningen för särskilda utredningar (SU) vid Polismyndigheten.

Jurist ny GD för MTM

Regeringen har beslutat att anställa juristen Åsa Hemingway som generaldirektör och chef för Myndigheten för tillgängliga medier.

DOMARBLOGGEN

Digital medverkan i rättegångar

I veckans inlägg på Domarbloggen riktas fokus på ett aktuellt och ständigt växande område: den digitala medverkan i rättegångar.

Centrum för rättvisa utser ny chef

Centrum för rättvisa har utsett Alexandra Loyd till biträdande chef för organisationen.

Åtalas för krigsbrott och terroristbrott i Syrien

En 32-årig svensk medborgare åtalas för grov krigsförbrytelse och terroristbrott i Syrien under perioden 24 december 2014 – 3 februari 2015.

Foto GABBY BALDROCCO

Skola diskriminerade barn vid ansökan

Det var enligt DO fråga om diskriminering som har samband med funktionsnedsättning när en skola nekade ett barn plats på skolan.

Axel Holmgren får årets Stig Strömholms pris

Axel Holmgren, doktor i straffrätt vid Stockholms universitet, har utsetts till mottagare av Stig Strömholms pris för humanistisk rätts- och samhällsvetenskaplig forskning 2025.

Google stäms i Sverige

Prisjämförelsetjänsten PriceRunner har, i Patent- och marknadsdomstolen, nyligen stämt amerikanska Google för överträdelser av konkurrensrätten.

Regeringen vill införa tidsobestämt straff

Regeringen har gett Rättsmedicinalverket i uppdrag att förbereda verksamheten inför regeringens avsikt att införa en ny påföljd i svensk lag som innebär att personer ska kunna dömas till en tidsobestämd frihetsberövande påföljd kallad säkerhetsstraff.

Foto SYDA PRODUCTIONS

Om rätten till ersättning enligt GDPR

Vad innebär rätten till skadestånd enligt GDPR och hur förhåller sig reglerna till nationell rätt? I en ny avhandling analyserar Fredrik Sandberg vid Stockholms universitet de rättsliga förut-sättningarna för ersättning vid felaktig hantering av personuppgifter.

Ny ordförande i HFD

Justitierådet Linda Haggren kommer att intervjuas inför rollen som ny ordförande i Högsta förvaltningsdomstolen.

DOMARBLOGGEN

Domstolarna och dataskyddet

I veckans inlägg på Domarbloggen skriver kammarrättsrådet Elisabet Reimers om dataskyddets utveckling i Sverige och hur det har påverkat domstolarna, såväl i egenskap av domstolsinstans och som personuppgiftsansvarig myndighet.

Jag vill ha daglig bevakning av juridiska
nyheter från InfoTorg Juridik.
 
E-post: 
 
 
 
OBS! Om du loggar in kan du lägga upp ett
personligt urval för ditt Nyhetsbrev.
 
Logga in och lägg upp ett Nyhetsbrev.
» Logga in automatiskt

Du behöver vara inloggad för att läsa artikeln

» Logga in automatiskt