Örebro universitet uppger i ett pressmeddelande att Riksbankens jubileumsfond har beviljat anslag till ett projekt som ska undersöka de högsta domstolarna i Sverige, Norge, Finland, Danmark och Island.

Projektledare är Katalin Capannini-Kelemen som är docent i komparativ rätt vid universitetet och till sin hjälp har hon en sakkunnig forskare i konstitutionell rätt från varje nordiskt land.

Forskaren som representerar Sverige är Åsa Elmerot samt statistikern Nicklas Pettersson som båda är verksamma vid universitetet.

Global trend

Katalin Capannini-Kelemen säger i pressmeddelandet att ökande domstolsmakt har kommit att bli en global trend de senaste 30 åren.

Högsta domstolar och författningsdomstolar spelar en allt större roll i många länder när det gäller den offentliga politikens inriktning, form och innehåll.

- De nordiska högsta domstolarna är inget undantag. De har ofta avgjort grundläggande politiska frågor genom att ta ställning i konstitutionella frågor, säger Katalin Capannini-Kelemen i en kommentar i pressmeddelandet.

Hon betonar att det är viktigt att förstå hur domarna resonerar eftersom effekten av ett domstolsbeslut ofta får verkningar som går utöver det fall som faktiskt bedöms.

- Enligt vissa forskare håller de nordiska länderna på att långsamt glida mot att styras av domare istället för av parlamentariker.

Projektet ska identifiera mönster med empiriska forskningsmetoder, vilket enligt Katalin Capannini-Kelemen hittills är ett ovanligt tillvägagångssätt i rättsvetenskapen.

Resultaten av projektet kommer att jämföras med domstolar i andra länder där liknande studier har genomförts.