Integritetsskyddsmyndigheten uppger i ett pressmeddelande att Europeiska dataskyddsstyrelsen, EDPB, har antagit två nya riktlinjer.

Den ena riktlinjen handlar om hur administrativa sanktionsavgifter enligt dataskyddsförordningen ska beräknas och syftar till att skapa en harmoniserad metod så att lika fall behandlas lika av dataskyddsmyndigheterna.

Metoden innebär att det först ska identifieras vilka överträdelser som är aktuella och därefter görs en bedömning av överträdelsens allvarlighet och den granskade organisationens omsättning eller storlek för att komma fram till ett startbelopp.

Nästa steg består i att öka eller minska startbeloppet beroende på förmildrande och försvårande faktorer. Därefter kontrolleras att den slutliga sanktions­avgiften inte överstiger det lagstadgade maxbeloppet samt att den är effektiv, proportionerlig och avskräckande.

Polisens användning av ansiktsigenkänning

Den andra riktlinjen handlar om användning av ansiktsigenkänningsteknik hos polis och andra brottsbekämpande myndigheter.

Riktlinjen beskriver tekniken kring ansiktsigenkänning, vad den kan användas till och vad som krävs enligt dataskyddsreglerna för att sådan teknik ska kunna användas.

Det betonas att användningen av verktygen måste följa gällande regler och framför allt de krav på nödvändighet och proportionalitet som EU-stadgan om grundläggande rättigheter ställer upp.

- Viss slags användning av ansiktsigenkänning innebär så allvarliga risker för integritetsintrång att de bör vara förbjudna enligt EDPB. Det gäller till exempel automatiserad ansiktsigenkänning på allmän plats vilket innebär en slags massövervakning som EDPB inte anser hör hemma i ett demokratiskt samhälle, säger Elisabeth Jilderyd som är jurist och internationell samordnare på Integritetsskyddsmynidigheten i en kommentar i pressmeddelandet.