Riksrevisionen har granskat hur vanligt det är med trakasserier, hot och våld mot statligt anställda, samt hur myndigheterna förebygger och hanterar sådana situationer. Granskningen visar, skriver myndigheten i ett pressmeddelande, att trakasserier och hot är mycket vanligt. För stora myndigheter med många medborgarkontakter, som Arbetsförmedlingen, Skatteverket och Försäkringskassan, händer det varje vecka. Domstolarna, Allmänna reklamationsnämnden, Kronofogdemyndigheten, Kriminalvården, Rättsmedicinalverket, Statens haverikommission och Åklagarmyndigheten är andra myndigheter som drabbas i stor utsträckning, liksom länsstyrelserna.

– Att motverka trakasserier, hot och våld är viktigt för att minska risken för att tjänsteutövningen påverkas och för att upprätthålla förtroendet för statlig verksamhet, förklarar riksrevisor Helena Lindberg i pressmeddelandet.

Hotfulla eller obehagliga uttalanden är den vanligaste formen av trakasserier, oftast via e-post, telefon eller vid fysiska möten. Det är också vanligt med trakasserier via sociala medier. Gärningspersonen har ofta vad som ibland kallas för rättshaveristiskt beteende, eller är en person som befinner sig i en ekonomiskt eller på annat sätt utsatt situation.

I vissa fall sker trakasserierna systematiskt och under lång tid, och övergår ibland till rena förföljelser. Gärningspersonen kan kartlägga den anställdes familj eller besöka dennes bostad. Det förekommer också ogrundade anmälningar till polis och socialtjänst. Det händer även att trakasserier och hot kommer från kriminella som försöker påverka myndighetens beslut.

Riksrevisionens övergripande slutsats är att myndigheternas och regeringens insatser för att förebygga och hantera dessa händelser i många delar är effektivt. Detta gäller framför allt vid myndigheter där medarbetare löper hög risk att utsättas.

För mindre myndigheter, och myndigheter som efter förändringar i omvärlden plötsligt blivit utsatta för hot, trakasserier och våld, är det dock svårare. Ett exempel på detta är Folkhälsomyndigheten under covid-19-pandemin. Här behövs ett utvecklingsarbete, bedömer Riksrevisionen.