Bli kund Annonsera
lördag 25 mars 2023
Mitt i juridiken
Mitt i juridiken
Läs direkt!
Publicerad: 21 mars 2014,

"Var är brudarna?" Kvinnliga jurister igår och idag

Från att ha varit i princip utestängda från juristyrken är kvinnor idag i majorietet på landets juristutbildningar. Krönika av Elsa Trolle Önnerfors, forskare på Juridiska fakulteten vid Lunds universitet, och den första kvinnliga juris doktorn i rättshistoria i Lund.
Elsa Trolle Önnerfors är lärare och forskare på Juridiska fakulteten vid Lunds universitet. Hon är dessutom den första kvinnliga juris doktorn i rättshistoria i Lund.

VERKTYG

»
Tipsa en vän

I en numera klassisk reklamfilm för chips från mitten av 1990-talet frågade man sig: "Var är brudarna?". Samma fråga var under lång tid berättigad även beträffande kvinnliga jurister i Sverige. Kvinnor fick inte rätt att läsa juridik vid universiteten förrän på 1870-talet, och de kvinnliga juridikstudenterna var till en början få. Fram till tiden för första världskrigets utbrott var det endast fem kvinnor som tog examen i juridik.

Ett annat problem för de första kvinnliga juristerna var dåtidens lagar som till stor del hindrade dem från att söka juridiska tjänster. Enligt 1809 års regeringsform fick kvinnor inte lov att inneha statliga tjänster som krävde kunglig fullmakt, och till dessa tjänster räknades bland annat domare och universitetslärare. Förbättringarna för de kvinnliga juristernas arbetsvillkor kom långsamt och successivt. I slutet av 1800-talet beslutades att kvinnor fick vara rättegångsombud, och 1918 antog Advokatsamfundet Sveriges första kvinnliga advokat. Behörighetslagen på 1920-talet gav kvinnor rätt att inneha en rad (men inte alla) statliga tjänster, och kvinnorna fick nu lov att arbeta som tingsnotarier och nämndemän. På 1940-talet fick kvinnorna till slut tillträde även till de högre domartjänsterna genom att karriärvägen för domarbanan öppnades för båda könen.

Men det var först under det politiskt omvälvande 1960-talet som en verklig brytpunkt kom. Generellt sett kan man säga att de kvinnliga juristerna var i minoritet inom alla juristyrken fram till detta årtionde, men då började strukturerna förändras. Antalet universitetsutbildade kvinnliga jurister hade nu ökat betydligt i antal. År 1963 utnämndes Sveriges första kvinnliga häradshövding och fem år senare tillträdde det första kvinnliga justitierådet. Sedan dess har andelen kvinnliga jurister både i statlig och privat tjänst stadigt ökat, och idag är de kvinnliga juristerna i majoritet i många juridiska yrken. Statistik från den senaste månaden talar sitt tydliga språk: idag är cirka 60 procent av alla domare, åklagare och biträdande jurister i Sverige kvinnor. De kvinnliga advokaterna utgör en dryg fjärdedel av landets advokatkår, men det är en andel som ständigt ökar.

Samtidigt som denna utveckling har ägt rum, så verkar pojkarna ha fått det allt svårare att hävda sig mot flickorna redan i grundskolan. I februari i år presenterades betänkandet ”Utredningen om män och jämställdhet”, i vilket det konstaterades att pojkar generellt sett presterar sämre än flickor både i grundskolan och på gymnasiet. Vinterns omdiskuterade PISA-rapport visar på samma tendens: flickorna presterar överlag bättre än pojkarna, och detta mönster verkar hålla i sig även när det gäller den högre utbildningen. Att fler kvinnor än män söker sig till universiteten har varit en tydlig trend ända sedan 1970-talet. Kvinnor har dessutom i allt högre utsträckning tagit sig in på traditionellt manligt dominerade utbildningar med hög status, exempelvis utbildningarna i juridik. Fler kvinnliga än manliga (60/40) studenter antas till juristprogrammen, där de kvinnliga studenterna i högre utsträckning än sina manliga kurskamrater avslutar sina studier, och de har dessutom i genomsnitt bättre betyg.

De juriststudenter som jag själv undervisar verkar tämligen obekymrade om snedfördelningen mellan könen, och anser generellt att betygen är det viktigaste utskiljningsredskapet: kompetens och meriter ska vara avgörande vid tjänstetillsättningar, ingenting annat. Är detta en utveckling man ska oroa sig över? Är loppet kört för pojkarna redan i grundskolan? Gör det något om det är fler kvinnor än män som arbetar som jurister? Kanske inte, men däremot kan det finnas anledning att känna oro över att alla barn, oavsett kön, inte får tillräckliga kunskaper med sig från grundskolan. Men om den här utvecklingen håller i sig så undrar jag om jag inte inom några år kommer att blicka ut över studenterna i föreläsningssalen och stilla undra: "Var är grabbarna?"

---------------------

Elsa Trolle Önnerfors är lärare och forskare på Juridiska fakulteten vid Lunds universitet (och är den första kvinnliga juris doktorn i rättshistoria i Lund). Hon undervisar på flera av grundkurserna på juristprogrammet, och arbetar för tillfället med ett flerårigt forskningsprojekt om de kvinnliga juristerna i Sverige och deras villkor under åren 1870-1950.

Petra Lundh föreslås bli ny hovrättspresident

Efter att Anders Perklev lämnade sin befattning som hovrättspresident i höstas för att bli nytt justitieråd i Högsta domstolen, föreslås nu Riksåklagare Petra Lundh ta över hans tjänst.

Fem nya domare

Regeringen har den 23 mars utnämnt fem nya domare.

Advokatsamfundet stämmer nätsajt

Sveriges advokatsamfund har beslutat att lämna in en stämningsansökan mot det bolag och den person som står bakom webbplatsen advokatguiden.se.

Foto Wavebreakmedia

Sveriges Domstolar populärast bland studenter

Sveriges domstolar är Sveriges mest attraktiva arbetsgivare bland juriststudenter enligt undersökningsföretaget Universums årliga undersökning.

Två nya lagmän

Regeringen har den 23 mars utnämnt Annika Lowén och Mikael Westberg till kammarrättslagmän vid Kammarrätten i Stockholm.

Foto Yvonne Larsson

Så ska uppklarning av dödligt våld förbättras

Det behövs fler utredare med kompetens och erfarenhet att utreda grova våldsbrott i kriminella miljöer. Men det interna samarbetet behöver också utvecklas, särskilt i förhållande till Nationellt forensiskt centrum, NFC. Det framhålls i en ny studie från Brå.

Kampanj för fler icke-politiska nämndemän

Domstolsverket genomför nu en kommuni-kationskampanj inför årets nämndemannaval och uppmanar till en mer allsidig samman-sättning samt att fler nämndemän rekryteras utanför partipolitiken.

Foto Olga Galushko

Nya regler för att be-kämpa terrorist-aktiviteter på nätet

Polismyndigheten ska få effektivare verktyg för att förhindra att terrorisminnehåll sprids på internet. I ett lagförslag, som kompletterar en EU-förordning på området, föreslås en rad ändringar i detta syfte.

Nya delägare i Skierfe

Skierfe Advokatfirma har valt in två nya delägare, Christian Johard och Andreas Bülow.

Foto mikeD

Utökad användning av ordningsvakter

I en ny proposition föreslås anpassningar av regelverket för ordningsvakter till dagens förhållanden i syfte att ge förutsättningar för en mer flexibel och utökad användning av vakterna.

Nya domarutnämningar

Åtta nya domare utnämndes vid regeringens senaste sammanträde.

Foto David Naylor

Vill ta ny bevisforskning till rättssalen

Finns det bättre metoder att bedöma en persons ålder, om en människa ljuger eller vems dna som finns på en brottsplats? Det är frågeställningar i några av studierna man kommer att göra i det nya forskningsnätverket EB-CRIME vid Uppsala Universitet. Förhoppningen är att kunna ge åklagare och domare mer kött på benen när de gör sina bedömningar i olika brottmål.

Åtalas för mord och brott mot griftefriden

Två unga kvinnor åtalas nu för mord och brott mot griftefriden på en 21-årig kvinna i Vetlanda förra året.

Foto © tomloel

Betänkande om dom-stolarnas oberoende

Grundlagskommittén har överlämnat sitt betänkande till justitieministern. Bland annat föreslås att det blir svårare att ändra grundlag och att skyddet för domstolarnas och domarnas oberoende ska stärkas.

Fler gärningspersoner betalar skadestånd

Under 2022 ökade intäkten från Brottsoffermyndighetens regressverksamhet med nära tio miljoner kronor. Det är en ökning med 25 procent från förgående år och innebär att fler gärningspersoner nu får ta ansvar för den skada de orsakat.

Foto Andrey Popov

Nya domarutnämningar

Nio nya domare har utnämnts av regeringen.

Åtgärder när barn misstänks för brott

Regeringen har lämnat över en proposition till riksdagen innehållande en rad åtgärder som ska förbättra regelverket när barn misstänks för brott.

Fem personer åtalas för mord i södra Stockholm

Åtal har väckts mot fyra män och en kvinna misstänkta för delaktighet i våldsbrott och vapenbrott som inträffade i Haninge i mars 2022. Brotten kan enligt åklagaren kopplas till en konflikt mellan olika kriminella grupperingar i Stockholmsområdet.

Ingen förundersökning om utlämnade av personuppgifter

Det inleds ingen förundersökning i ett ärende där en åklagare polisanmälts för att ha lämnat ut namn och bild på två efterlysta män till ett tv-program. Efter att programmet sänts blev en person, som var anhörig till en av männen, mördad i sitt hem.

DOMARBLOGGEN
Foto Anders Ludvigson

Invändningar om sömn-körning i domstolarna

Vad är sömnkörning och varför åberopas det ibland i trafikmål? Om det handlar det senaste inlägget på Domarbloggen.

Brå granskar bak-grundsfaktorer för brott

I en ny rapport granskar Brottsförebyggande Rådet (Brå) vilka faktorer som kan medföra att vissa personer löper en ökad risk att begå brott.

Svenska Spel vinner varumärkespris

Signumpriset är instiftat av varumärkesbyrån Groth & Co och delades i år ut för 28:e gången.

PRAKTIKERARTIKEL

Överföring av person-uppgifter till USA - är vi närmare en lösning?

Sedan Schrems II- domen från juni 2020 har det varit mycket svårt att säkerställa en GDPR-förenlig användning av amerikanska IT-tjänsteleverantörer. Nu tycks perioden av osäkerhet gällande överföring av personuppgifter till USA lida mot sitt slut. Om detta skriver Erik Ullberg och Michaela Örtberg, Wistrand Advokatbyrå, i en ny praktikerartikel.

Yttrande om uppmärk-sammad våldtäktsdom

Överåklagaren på Åklagarmyndighetens utvecklingscentrum har yttrat sig till riksåklagaren i ett uppmärksammat mål om våldtäkt mot barn och anser att det finns skäl att överklaga domen till Högsta domstolen.

Advokat åtalas för grova ekobrott

Åklagare vid Ekobrottsmyndigheten har väckt åtal mot en advokat i Stockholm för grova ekobrott.

IMY kritiserar inkassobolag

Integritetsskyddsmyndigheten riktar kritik mot inkassobolag som brutit mot inkassolagen genom att driva in tvivelaktiga fordringar.

Foto User_61482

Förbud mot omarkerad reklam i sociala medier

Konsumentombudsmannen har beslutat om ett förbudsföreläggande mot en känd influencer för bristande reklammarkering i inlägg som gör reklam för hudvårdsprodukter.

Förväntad ökning av resurskrävande brott

De kommande tre åren beräknas särskilt resurskrävande brott såsom mord och våldtäkter att öka. Den bedömningen gör fem myndigheter i rättsväsendet i en ny rapport.

DOMARBLOGGEN

Europeiskt samarbete för starkare domstolar

Domaren Carin Westerlund representerar Sverige i det europeiska nätverket ENCJ och om arbetet däri skriver hon på Domarbloggen.

Ineffektiv hantering av mängdbrott

Polisens hantering av mängdbrott är ineffektiv, visar Riksrevisionens granskning. Bristerna beror bland annat på att polisen inte har lyckats bemanna lokalpolisområdena i tillräcklig utsträckning, inte genomför nödvändig kompetensutveckling och sätter för snäva gränser för antalet civilanställda.

Foto Roland Magnusson

Nytt forskningsinstitut för bolagsstyrning

Swedish Corporate Governance Institute (SCGI) är sedan 2022 en ny del av Stockholm Centre for Commercial Law vid juridiska fakulteten, Stockholms universitet och bedriver tillämpad forskning och utbildning inom bolagsstyrningsområdet.

PRAKTIKERARTIKEL

Om överklagande av nyckelbiotoper

Frågan om Skogsstyrelsens registrering av nyckelbiotoper utgör ett överklagbart beslut har på sistone blivit högaktuell. Bara under de senaste månaderna har samma kammarrätt kommit fram till helt olika slutsatser i frågan. I en praktikerartikel redogör juristerna Emilie Steen & Annie Kolvi för frågeställningen.

Åtal väckt i stort momsbedrägerimål

Åklagare vid Ekobrottsmyndigheten har väckt åtal mot tolv personer i Sveriges hittills största momsbedrägerimål. Åtalen rör grova skattebrott, grova penningtvättbrott samt grova bokföringsbrott.

IMY granskar Uppsalas hantering av e-post

Integritetsskyddsmyndigheten inleder en granskning av om Region Uppsala har vidtagit tillräckliga säkerhetsåtgärder för att skydda patientuppgifter i e-post.

Foto Åke E:son Lindman

HFD presenterar 2022

Högsta förvaltningsdomstolens verksamhets-berättelse för 2022 har nu publicerats och den innehåller alltifrån statistik, vägledande avgöranden till artiklar som beskriver verksamheten och medarbetare på domstolen.

Två nya delägare i Foyen

Helena Strömbeck och Anders Eriksson har valts in som nya delägare i Foyen

Ny delägare i Eversheds Sutherland

Eversheds Sutherland har valt in Sara Malmgren som delägare och ansvarig för byråns IT-juridik.

Årets advokatbyrå

Analysföretaget Regi har sammanställt sin kvalitets- och branschstudie där klienter till affärsjuridiska advokatbyråer har utvärderat relationen med sin byrå under året som gått.

HD presenterar verksamhetsberättelse

Högsta domstolen publicerar sin verksamhets-berättelse för 2022. Den innehåller bland annat en presentation av två nya justitieråd och ny kanslichef samt redogörelser för viktiga händelser under året.

PRAKTIKERARTIKEL

Konkurrensklausuler i anställningsavtal – pågående trend mot totalförbud

Inom en snar framtid kan det finnas behov av att se över hur företag effektivt kan bibehålla och skydda know-how och kundrelationer i samband med att medarbetare lämnar företaget. Bakgrunden är att i USA finns ett förslag om att förbjuda konkurrensklausuler i anställningsavtal. En sådan utveckling kan på sikt komma att påverka även övriga världen. Dels för att andra jurisdiktioner kan komma att vara mer restriktiva med att tillåta konkurrensklausuler, dels på grund av det genomslag som internationella amerikanska företags beteende har på lokala marknader. Det skriver tre jurister från Gernandt & Danielsson om i en ny praktikerartikel.

Ny delägare i Lindahl

Advokatfirman Lindahlhar rekryteriat Anna Wahlbom som ny delägare.

Foto Igor Stevanovic

Hur åklagare utreder krigsbrott

Åklagarmyndigheten har hållit ett seminarium om krigsbrott där kammaråklagare berättat om arbetsmetoder, erfarenheter och utmaningar i arbetet med att utreda folkrättsförbrytelser samt om arbetet med att utreda krigsbrott i Ukraina.

PRAKTIKERARTIKEL

Ansvar för varumärkes-intrång vid e-handel

I en ny praktikerartikel kommenterar Erik Ullberg och Andreas Salehi, Wistrand Advokatbyrå, EU-domstolens dom i varumärkesmålet mellan Louboutin och Amazon.

NY LITTERATUR

Riskabelt att ge myndig-heter för mycket makt

Under coronapandemin utfärdade Folkhälso-myndigheten allmänna råd som kraftigt begränsade enskilda individer och företag. Henrik Wenander, professor i offentlig rätt vid Lunds Universitet, belyser i en ny bok vilka svårigheter den här typen av råd och föreskrifter kan ge.

Jag vill ha daglig bevakning av juridiska
nyheter från InfoTorg Juridik.
 
E-post: 
 
 
 
OBS! Om du loggar in kan du lägga upp ett
personligt urval för ditt Nyhetsbrev.
 
Logga in och lägg upp ett Nyhetsbrev.




 
» Logga in automatiskt