David Kleist är juris doktor i finansrätt och verksam vid juridiska institutionen, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet. Han är även verksam som konsult åt Advokatfirman Vinge.

VERKTYG

»

Tipsa en vän

E-postadress att skicka till
Ditt namn
Skicka

Den 27 januari 2015 genomfördes en ändring av moder-dotterbolagsdirektivet som innebär att en skatteflyktsbestämmelse infördes i direktivet. Enligt artikel 1.2 i direktivet ska medlemsstaterna inte bevilja förmåner enligt direktivet till ett arrangemang eller en uppsättning arrangemang som har införts med det huvudsakliga syftet eller ett av de huvudsakliga syftena att få en skattefördel som motverkar målet eller syftet med direktivet och som inte är genuina med beaktande av alla relevanta fakta och omständigheter. Det anges vidare att ett arrangemang kan bestå av mer än ett steg eller en del. Vid tillämpningen av denna bestämmelse ska enligt artikel 1.3 ett arrangemang eller en uppsättning arrangemang betraktas som inte genuina i den utsträckning som de inte har införts av giltiga kommersiella skäl som återspeglar den ekonomiska verkligheten. Slutligen anges i artikel 1.4 att direktivet inte ska hindra tillämpningen av sådana nationella eller avtalsgrundade bestämmelser som behövs för förebyggande av skatteflykt, skattebedrägeri eller missbruk.

I syfte att implementera den nya direktivbestämmelsen har Finansdepartementet tagit fram en promemoria enligt vilken skatteflyktslagen, med verkan från den 1 januari 2016, ska kunna tillämpas även vid fastställande av underlag för kupongskatt. I nuläget gäller skatteflyktslagen enbart fastställande av underlag för kommunal och statlig inkomstskatt. Samtidigt föreslås att den så kallade bulvanregeln i 4 § tredje stycket kupongskattelagen ska tas bort.

I fråga om förslagets effekter för företagen uttalas i promemorian att förslaget om att kupongskatt ska omfattas av skatteflyktslagen bara ska träffa icke-genuina arrangemang och att effekten därför bedöms bli mycket liten. Jag är inte så säker på det. För det första kan man fråga sig vad som är ett icke-genuint arrangemang. För det andra är det ett uttryck som inte förekommer i skatteflyktslagen, och det finns därför en osäkerhet om tillämpningen kommer att begränsas till sådana situationer, särskilt med beaktande av domstolarnas allt mer frekventa tillämpning av skatteflyktslagen under senare år.

Enligt skatteflyktslagen ska vid fastställandet av underlag hänsyn inte tas till en rättshandling, om (i) rättshandlingen, ensam eller tillsammans med annan rättshandling, ingår i ett förfarande som medför en väsentlig skatteförmån för den skattskyldige, (ii) den skattskyldige direkt eller indirekt medverkat i rättshandlingen eller rättshandlingarna, (iii) skatteförmånen med hänsyn till omständigheterna kan antas ha utgjort det övervägande skälet för förfarandet, och (iv) ett fastställande av underlag på grundval av förfarandet skulle strida mot lagstiftningens syfte som det framgår av skattebestämmelsernas allmänna utformning och de bestämmelser som är direkt tillämpliga eller har kringgåtts genom förfarandet.

Om skatteflyktslagen anses vara tillämplig är utgångspunkten att underlaget för uttag av skatt ska fastställas som om rättshandlingen inte hade företagits. Framstår förfarandet med hänsyn till det ekonomiska resultatet – bortsett från skatteförmånen – som en omväg i förhållande till det närmast till hands liggande förfarandet, ska beslutet dock i stället fattas som om den skattskyldige hade valt det förfarandet och om dessa grunder för beslutet om fastställande av underlag inte kan tillämpas eller skulle leda till oskäligt resultat ska underlaget för att ta ut skatt uppskattas till skäligt belopp.

Att i förväg avgöra om skatteflyktslagen kan tillämpas i en viss situation och vilka skattekonsekvenser som i så fall skulle inträda är, för att uttrycka sig milt, en utmaning. Vi kan ta ett exempel.

En fysisk person bosatt i staten A har bildat ett holdingbolag i staten B, som är en medlemsstat i EU, i syfte att investera i olika europeiska bolag. En anledning till etableringen av holdingbolaget är att staten B inte tar ut någon källskatt på utdelning, men etableringen av holdingbolaget har också andra fördelar så som att det underlättar vid finansiering av förvärv och administration av dotterbolag. Som en första investering förvärvar holdingbolaget aktierna i ett svenskt aktiebolag. Följande år lämnar aktiebolaget utdelning till holdingbolaget. Ska svensk kupongskatt utgå på utdelningen?

Enligt dagens regler står det klart att utdelning till holdingbolaget omfattas av undantaget från kupongskatt i 4 § femte stycket kupongskattelagen. Efter den 1 januari 2016 kommer, om lagförslaget genomförs, en bedömning också att behöva göras enligt skatteflyktslagen.

Det står klart att förfarandet att etablera holdingbolaget medför en skatteförmån för den fysiska personen i jämförelse med att köpa aktier i aktiebolaget direkt, eftersom kupongskatt i så fall skulle ha utgått på utdelningen. Det står också klart att den fysiska personen har medverkat till förfarandet. Därmed är de två första rekvisiten för tillämpning av skatteflyktslagen uppfyllda. I fråga om skatteförmånen kan antas ha utgjort det övervägande skälet för förfarandet finns utrymme för olika bedömningar och det finns stor osäkerhet om hur de olika skälen för att bilda holdingbolaget ska vägas mot varandra. Slutligen kan man fråga sig om det skulle strida mot lagstiftningens syfte som det framgår av skattebestämmelsernas allmänna utformning och de bestämmelser som är direkt tillämpliga eller har kringgåtts genom förfarandet att fastställa underlaget för kupongskatt till noll enligt undantagsbestämmelsen i 4 § femte stycket kupongskattelagen. Vem vet?

En ytterligare komplikation är hur en tillämpning av skatteflyktslagen skulle förhålla sig till Sveriges dubbelbeskattningsavtal med staten B som, om det är utformat i enlighet med OECD:s modellavtal, normalt begränsar Sveriges skatteuttag vid utdelning från ett aktiebolag till ett moderföretag i B till 5 procent av bruttobeloppet. Det finns inte utrymme för att i detta sammanhang gå in på denna fråga, men rättspraxis tyder på att skatteflyktslagen kan tillämpas oavsett vad skatteavtalet stadgar.

Vad skulle då en tillämpning av skatteflyktslagen innebära? Förmodligen att Sverige bortser från holdingbolaget och påför kupongskatt som om utdelningen hade lämnats direkt till den fysiska personen. Innebär det att Sveriges beskattningsrätt begränsas av Sveriges skatteavtal med staten A? Kanske. Den fysiska personen kommer dock knappast medges avräkning för den svenska skatten från skatt som betalas i staten A när holdingbolaget lämnar utdelning, och det finns därför en stor risk för dubbelbeskattning.

Lagförslaget väcker en lång rad frågor. Jag har i denna artikel bara skrapat på ytan. Det kan dock konstateras att förslaget, om det genomförs, leder till ökad rättsosäkerhet. Enligt min bedömning utgör denna osäkerhet inte ”en mycket liten effekt” för företagen. Osäkerheten i fråga om skatteflyktslagens tillämplighet omfattar ett stort antal situationer. Om skatteflyktslagen blir tillämplig kan detta dessutom få en rad följder, exempelvis vad gäller möjligheten att åberopa skatteavtal. Frågan är om dessa negativa effekter i form av minskad förutsebarhet uppväger de fördelar förslaget kan tänkas ha.

----------------------------

David Kleist är juris doktor i finansrätt och verksam vid juridiska institutionen, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet, samt som konsult åt
Advokatfirman Vinge.