Tunga instanser för nämndemannareform

Strax före jul presenterade Sveriges Television sin undersökning om domares inställning till nämndemannasystemet. Justitieminister Beatrice Ask berättade i en kommentar att det under hösten inletts en kartläggning av behovet av att reformera systemet. Ett antal domstolar, myndigheter och de politiska partierna har getts möjlighet att lämna sina synpunkter.

Av svaren till Justitiedepartementet framgår att flera instanser inte är främmande för att minska omfattningen av nämndemännens medverkan i domstolarna.

Riksåklagaren anser att mål som kan avgöras av ensamdomare kan utökas betydligt. Dessutom skulle mer komplicerade brottmål kunna avgöras av till exempel tre lagfarna domare i stället för en lagfaren domare och tre nämndemän. Riksåklagaren anser också att det bör övervägas om det finns skäl att ha kvar nämndemän i hovrätten över huvud taget.

Domstolsverket är inne på samma spår. Och om det även i fortsättningen kommer att vara tre nämdemän i underrätt bör frågan om nämndemännens individuella rösträtt prövas. Inte minst i internationella sammanhang ifrågasätts varför lekmannadomaren och yrkesdomaren ska ha lika rösträtt.

Domstolsverket anser också att det kan ifrågasättas om det är påkallat av hänsyn till behov av insyn i rättegång att det finns nämndemän även i överrätt. Detta är särskilt tydligt avseende hovrättsprocessen som efter införande av reformen En modernare rättegång blivit en överprövning.

Se över rekryteringen

Advokatsamfundet instämmer i slopad individuell rösträtt för nämndemän och att antalet nämndemän i domstol bör minska och i vissa fall helt tas bort. En minskning skulle också i fler avseenden leda till ökad effektivitet i den dömande verksamheten.

När det gäller rekryteringen av nämndemän föreslår Advokatsamfundet att länsstyrelserna ansvarar för rekryteringen, med möjlighet för politiska partier, ickepolitiska organisationer och föreningar att nominera kandidater. Detta, till stor del avpolitiserade förfarande med bibehållen kvalitetssäkring, skulle sannolikt öka uppdragets attraktivitet. Därmed finns också förutsättningar för att sänka medelåldern bland nämndemän.

Nämndemännens riksförbund anser att den nuvarande ordningen för att utse nämndemän i grunden är ett bra system. Men basen för rekrytering kan behöva breddas utanför de politiska partierna, särskilt eftersom allt färre engagerar sig politiskt.

Ersättning och arbetsvillkor

Dessutom anser riksförbundet att ersättningsreglerna förmodligen är en huvudorsak till svårigheten att rekrytera yngre som nämndemän. Halvdagsarvodet måste tas bort. När nämndemän kallats till tjänstgöring en hel dag, eller ibland flera dagar, och målet ställs in är det orimligt att det bara betalas ut ett halvt arvode. Dessutom borde inläsningsarvode betalas ut även vid tings- och hovrätt.

När det gäller omfattningen av nämndemännens medverkan i domstolarna anser riksförbundet att den är rimligt avvägd. Men det kan övervägas om nämndemän behöver delta i enklare tingsrättsmål.

Även de politiska partierna har lämnat synpunkter till Justitiedepartementets kartläggning. Moderaterna anser att svårigheten att nominera nämndemän som bättre överensstämmer med befolkningssammansättningen är inte brist på intresserade personer i olika åldrar, kön eller etnicitet. Problemet är arbetsvillkoren för nämndemän. Att bredda rekryteringsbasen till andra organisationer och föreningar löser inte problemet med vilka som kan åta sig uppdragen.

Socialdemokraterna anser att rekryteringsunderlaget för nämndemän bör breddas. Inriktningen bör vara att partierna i sitt nomineringsarbete medvetet går utanför det nuvarande arbetssättet. Men något parallellt system rekommenderas inte. Dessutom anser socialdemokraterna att en utveckling mot färre nämndemän inte är önskvärd.

Färre praktiska problem

Solna tingsrätt påpekar att om antalet nämndemän i domstolarna begränsas, och dessutom till mål där deras medverkan verkligen är motiverad, skulle flera praktiska problem minska. Dessutom skulle mer utbildning och ersättning kunna ges till varje nämndeman. Det ger i sin tur nämndemännen bättre förutsättningar att fullgöra sina uppdrag. En sådan lösning skulle sannolikt resultera i att uppdraget får högre status och även underlätta rekryteringen.

Sammanlagt har cirka 20 instanser tillfrågats och lämnat synpunkter på det nuvarande systemet med nämndemän. Justitiedepartementet kommer att lägga svaren till grund för den fortsatta handläggningen av frågan om behovet av att reformera systemet.