Stockholm tingsrätt ogillade i sin dom den 10 juli åtalet om egenmäktighet vid förhandling med främmande makt eftersom de objektiva rekvisiten för brotten inte var uppfyllda. De tre rekvisiten är:

1. Att uppträda i föregiven egenskap av behörigt ombud,

2. att inlåta sig i underhandling i en diplomatisk angelägenhet,

3. med någon som företräder Kinas intresse.

Vice chefsåklagare Hans Ihrman och kammaråklagare Henrik Olin beskriver i ett pressmeddelande sina överväganden och sitt beslut för att inte överklaga domen. Vid detta ställningstagande har myndigheten övervägt dels tingsrättens rättsliga tolkning av de objektiva rekvisiten, dels bevisläget efter huvudförhandlingen i tingsrätten. För att överklaga domen krävs det enligt åklagarna att de kan förvänta sig en ändring i form av en fällande dom i hovrätten.

Ett av huvudsyftena med förundersökningen har varit att klarlägga ansvarsfördelningen mellan den svenska ambassadören i Kina och den centrala utrikesförvaltningen i Stockholm i det konsulära ärendet gällande den i Kina fängslade svenske medborgaren Gui Minhai. Detta för att bedöma i vad mån ambassadörens agerande varit i strid med gällande instruktioner och uppdrag. Denna ansvarsfördelning klargjordes enligt åklagarnas uppfattning med önskad tydlighet genom dels den skriftväxling i form av e-postmeddelanden och minnesanteckningar som inhämtades från Utrikesdepartementet (UD), dels – och viktigast – genom förhör under förundersökningen med nyckelpersoner på UD.

Vid en analys av domen jämfört med vad som framkom vid huvudförhandlingen, är åklagarnas uppfattning att uppgifterna som lämnades vid huvudförhandlingen inte visade på en lika tydlig ansvarsfördelning mellan ambassadören och UD Stockholm som den som framgick efter slutförd förundersökning. Således kan man inte förvänta sig en fällande dom i hovrätten och åklagarna beslutar därför att inte överklaga Stockholms tingsrätts dom. Detta trots att de inte säger sig dela tingsrättens bedömning av de objektiva rekvisiten.