– Dödligt våld i kriminella miljöer innefattar en högre grad av planering och inbegriper oftare fler gärningspersoner än vid andra typer av dödligt våld. Gärningspersonerna har också ofta koll på hur de ska undvika att lämna olika typer av spår efter sig. Sammantaget innebär det att den här typen av brott är betydligt svårare att utreda och klara upp än andra typer av dödligt våld, förklarar Jonas Öberg, projektledare, Brå, i ett pressmeddelande.

De grundläggande funktioner som behövs i brottsutredningar om dödligt våld i kriminella miljöer bedöms i huvudsak vara på plats, men tillgängliga resurser påverkar ofta vilka funktioner som arbetar med en utredning. Inte sällan lånas det enligt Brå in oerfaren personal till utredningsorganisationerna, vilket påverkar kvaliteten på utredningsarbetet.

– Det råder brist på utbildade och erfarna utredare av grova våldsbrott. Här ser vi att det behövs ökade utbildningsinsatser för att höja kompetensen, säger Sara Merenius, utredare, Brå.

Många fall av dödligt våld i kriminella miljöer är reaktioner på tidigare våldshändelser, och i vissa fall har konflikter i miljön utvecklats till långa serier av grova våldsbrott. Samordningen mellan utredningar med gemensamma beröringspunkter behöver utvecklas, så att de kan dra större nytta av varandra genom att dela information och utredningsmaterial.

Den tekniska bevisningen är, skriver Brå vidare, ofta viktig vid den här typen av dödligt våld och kommunikationen mellan utredningarna och NFC behöver utvecklas. De långa handläggningstiderna på NFC gör också att bevisläget i utredningar av grova våldsbrott påverkas.