–  Det är viktigt att Polismyndigheten har de verktyg som krävs för att på ett effektivt sätt bekämpa terrorism även på nätet. De krafter i samhället som vill injaga rädsla måste motverkas och lagförslagen är en viktig del i det arbetet, säger justitieminister Gunnar Strömmer i en kommentar till den nya propositionen.

Terrorism innefattar brottslighet av mycket allvarlig och systemhotande natur och är ett av de allvarligaste hoten mot demokratin, det fria utövandet av mänskliga rättigheter och den ekonomiska och sociala utvecklingen. Det tar sig uttryck även på internet. För att hindra spridning av terrorisminnehåll online började EU:s förordning på området att tillämpas i juni 2022. Förordningen inne­håller flera nya rättsliga verktyg för att de behöriga myndigheterna i EU – i Sverige Polismyndigheten – ska kunna motverka spridning av terrorism­innehåll till allmänheten på internet.

I propositionen föreslås en lag med bestämmelser som kompletterar EU-förordningen. Den nya lagen ger Polismyndigheten möjligheter att besluta om vitesföre­läggan­den och sanktions­avgifter mot värdtjänstleverantörer på nätet som inte uppfyller sina skyldigheter enligt förordningen. Det kan till exempel handla om att man inte tar bort terrorisminnehåll – i de fallen kan Polismyndigheten besluta om sanktionsavgifter, som lägst 5 000 kronor och som högst fem miljoner kronor. Det finns även undantag i de allvarligaste fallen – då kan sanktionsavgift beslutas som motsvarar fyra procent av leverantörens totala omsättning.

Propositionen innehåller därutöver bland annat även en bestämmelse som gör det lättare för Polismyndigheten och Säkerhetspolisen att utbyta information med varandra. Detta för att Polismyndig­heten ska få tillgång till det underlag som kan behövas för att bedöma tänkbart terrorisminnehåll.

Lagen, som inte berör material som skyddas av tryckfrihetsförordningen eller yttrandefrihetsgrundlagen, föreslås träda i kraft den 1 juli 2023.