Riksrevisionen har granskat statens arbete 2017–2023 för att stärka efterlevnaden av barnkonventionen, med särskilt fokus på skolområdet. Granskningen visar att statens insatser i flera avseenden har främjat efterlevnaden av barnkonventionen, men att arbetet inte har varit tillräckligt effektivt.

Riksrevisionen konstaterar att regeringen inte har prioriterat vilka problem som behöver lösas, vad arbetet ska bidra till eller vad olika aktörer ska göra. Till exempel tog regeringen tidigt fram en strategi med principer för arbetet med barnets rättigheter. Men strategin är allmänt hållen och har varken mål, handlingsplan eller budget. Den har inte heller följts upp sedan den godkändes av riksdagen 2010.

Otydlig styrning

– Det är otydligt för myndigheterna vad de ska förändra, vilket ökar risken för att barnrättsarbetet nedprioriteras. Regeringens styrning behöver bli tydligare och mer samordnad, säger riksrevisionsdirektör Claudia Gardberg Morner i en kommentar till granskningen.

Därtill finns det fortfarande flera olösta problem i barnkonventionens genomförande. Till exempel synliggörs inte alltid barnrättsperspektivet i underlag till lagändringar på skolområdet.

Barnombudsmannens arbete

Riksrevisionen konstaterar vidare att flera av Barnombudsmannens rapporter till regeringen är otillräckligt underbyggda, trots att relativt mycket resurser har lagts på dem. Rapporterna blir därmed inte ett användbart underlag för att driva på genomförandet av barnkonventionen. Det finns även brister i Barnombudsmannens arbete med att samla rättspraxis.

– Barnombudsmannen genomför dessutom inte sin lagenliga uppgift att sammanställa statistik om barns och ungas levnadsvillkor. Regeringen behöver förtydliga uppdraget, eftersom det är oklart vilken typ av statistik som efterfrågas och varför, konstaterar Vanessa Liu, projektledare för granskningen.

När det gäller de tre skolmyndigheterna arbetar Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) jämförelsevis systematiskt med att införa ett barnrättsperspektiv. Skolverket och Skolinspektionen behöver stärka barnrättsperspektivet i sitt arbete.

Riksrevisionens rekommendationer

Regeringen rekommenderas nu därför bland annat att:

• säkerställa en tydlig och samordnad styrning och uppföljning av genomförandet av barnkonventionen
• vidta åtgärder för att säkerställa ett barnrättsperspektiv i lagstiftningsprocessen
• förtydliga behovet av sammanställd statistik över barn och ungas levnadsvillkor, och se över hur ansvaret för uppgiften bör fördelas.

Barnombudsmannen rekommenderas att stärka den analytiska kvaliteten i arbetet med att bevaka efterlevnaden av barnkonventionen samt analysera om de nuvarande formerna för arbetet med att samla in rättspraxis i en databas är ändamålsenliga.

Skolverket och Skolinspektionen rekommenderas slutligen att vidta åtgärder för att stärka och synliggöra barnrättsperspektivet i interna processer, ärenden och beslut.