I uppdraget ingår att föreslå åtgärder för att skapa en mer ändamålsenlig kostnadskontroll över statens utgifter för rättsliga biträden. Utredaren ska också ta ställning till om skärpta behörighetskrav, eller andra åtgärder, bör införas för att stärka förtroendet för offentliga försvarare och ta ställning till vissa andra frågor om enskildas rättigheter.

Syftet är, skriver regeringen, att, med utgångspunkt i rätten till en rättvis rättegång, säkerställa en god hushållning med allmänna medel, dämpa kostnadsutvecklingen, upprätthålla förtroendet för offentliga försvarare och stärka enskildas möjligheter att ta till vara sin rätt.

Utredaren ska bland annat

• klarlägga varför antalet s.k. förordnandemål i tingsrätterna har ökat, dvs. mål där ett rättsligt biträde förordnas under förundersökningen och åtal inte väcks
• analysera på vilket sätt en utökad användning av schablonersättning, s.k. brottmålstaxa, skulle kunna ha en kostnadsdämpande effekt
• ta ställning till om timkostnadsnormen bör differentieras beroende på om det rättsliga biträdet är advokat
• ta ställning till om kraven på rättsliga biträdens kostnadsräkningar bör skärpas
• ta ställning till vissa frågor om möjligheten för en offentlig försvarare eller ett målsägandebiträde att sätta någon annan i sitt ställe
• lämna förslag på hur behörighetskraven för offentliga försvarare bör skärpas
• ta ställning till om enskilda i vissa fall bör kunna beviljas ersättning för rättegångskostnader inom ramen för ett mål i allmän förvaltningsdomstol
• kartlägga för-och nackdelar med en höjd inkomstgräns för rättshjälp och höjda rättshjälpsavgifter
• föreslå hur rätten till målsägandebiträde i överrätt kan stärkas
• ta ställning till om målsägandens processuella rättigheter vid talan om enskilda anspråk på grund av brott bör stärkas
• lämna nödvändiga författningsförslag.

Uppdraget ska redovisas senast den 1 augusti 2025.