Hemlig dataavläsning innebär att polisen och andra brottsbekämpande myndigheter i hemlighet och med ett tekniskt hjälpmedel tar sig in i till exempel datorer, mobiltelefoner eller användarkonton till kommunikationstjänster för att kunna ta del av information.

Hemlig dataavläsning infördes 2020 som ett tidsbegränsat verktyg för de brottsbekämpande myndigheterna och regeringen föreslår nu att det permanentas.

– Den organiserade brottsligheten är systemhotande. Samhällets motståndskraft mot den här kriminaliteten måste förstärkas i grunden. Därför fortsätter regeringen att genom effektivare verktyg stärka brottsbekämpningen, nu genom att permanenta möjligheten att använda hemlig dataavläsning – ett verktyg som i flera fall har varit helt avgörande, förklarar justitieminister Gunnar Strömmer i ett pressmeddelande.

Regeringen föreslår att lagen om hemlig dataavläsning ska gälla utan tidsbegränsning med följande justeringar:

• Hemlig dataavläsning ska få användas i fler fall i syfte att utreda vem som skäligen kan misstänkas för ett brott.

• Reglerna för vilka typer av uppgifter som får hämtas in och för utformningen av ett tillstånd till hemlig dataavläsning förtydligas.

• Överskottsinformation som har kommit fram vid hemlig dataavläsning ska få användas för andra ändamål.

• Rättssäkerheten för den enskilde stärks, bland annat genom förbättrade möjligheter till insyn och tillsyn.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 april 2025.