Inspektionen för vård och omsorg (IVO) tecknade i november 2023 avtal om ett verksamhetssystem med tillhörande tjänster.

IVO ansåg att systemet gick att upphandla utan konkurrensutsättning eftersom myndighetens efterforskningar visade att det enbart fanns en enda möjlig leverantör på marknaden. Undantaget för ensamrätt i lagen om offentlig upphandling (LOU) gjorde det därför möjligt att upphandla avtalet utan att först annonsera.

Konkurrensverket anser att det med stöd av IVO:s efterforskningar inte går att slå fast att det saknades konkurrens på marknaden och att det endast fanns en leverantör som kunde tillhandahålla ett verksamhetssystem som motsvarade myndighetens behov.

IVO:s efterforskningar motsvarar, skriver verket, inte de höga krav som ställs på en sådan gedigen marknadsundersökning som krävs för att undantaget för ensamrätt ska vara möjligt att använda. IVO har alltså ingått avtalet utan föregående annonsering trots att inget undantag från annonseringskravet var tillämpligt.

Upphandlingen av avtalet, som enligt Konkurrensverkets uppskattning uppgår till drygt 14 miljoner kronor, var därmed en otillåten direktupphandling.

– I vår tillsyn ser vi återkommande att det brister i marknadsundersökningen när upphandlande myndigheter hänvisar till undantaget för ensamrätt. För att kunna tillämpa undantaget räcker det inte att den upphandlande myndigheten gör egna bedömningar om att endast en viss leverantör kan komma i fråga. Undersökningen måste visa att det saknas både konkurrens och rimliga alternativ, förklarar Konkurrensverkets vikarierande generaldirektör Hanna Witt, i ett pressmeddelande.

Konkurrensverket vänder sig nu till Förvaltningsrätten i Stockholm och yrkar att IVO ska betala 1,1 miljoner kronor i upphandlingsskadeavgift för att ha genomfört en otillåten direktupphandling.