Bli kund Annonsera
Praxis
tisdag 20 augusti 2019
Publicerad: 12 mars 2010,
Bo Svensson med materialet och remissvaret till nya plan- och bygglagen samlat i en kartong

Fredagsintervjun med Bo Svensson: Därför skärper lagrådet tonen

Regeringen hade så bråttom med den nya plan- och bygglagen att de sedvanliga författningskommentarerna slopades. Och skollagen innehåller ett stort antal fel och brister. Sällan har Lagrådet skällt på politikerna som under denna vår. - Det brister i planeringen, säger Bo Svensson i Lagrådet i fredagsintervjun.
Förre justitierådet Bo Svensson vid sitt skåp som en gång stått på slottet. Han kritiserar lagstiftarnas tilltagande slarv.

VERKTYG

»
Skriv ut
»
Tipsa en vän
»
Skriv kommentar

Bo Svenssons tillvaro är mer hektisk än när han satt på Högsta domstolen. Nu ska det pensionerade justitierådet hinna med ett antal förtroendeuppdrag och skiljemannauppdrag parallellt med heltidsarbetet på sjunde våningen i gamla riksdagshuset på Riddarholmen. Och aldrig har Lagrådet varit så pressat. Den parlamentariska situationen har bidragit till det.

- Det är helt klart svårare när fyra partier ska enas än det var när sossarna satt ensamma i regeringen, säger Bo Svensson.

Vi möts i sammanträdesrummet och Bo Svensson har en välstruken mörkgrå kostym på sig med den röda ordensknappen från Hederslegionen på kavajen. Han ska på den nyligen avgångne HD-ordföranden Johan Muncks stora tillställning på torsdagskvällen.

- Johan Munck är en av de största juristerna i sin generation, menar Bo Svensson.

Ministrar utan portfölj

Bo Svensson har perspektiv på lagstiftningsarbete. Han var med redan i början på 70-talet när två ministrar utan portfölj övervakade lagstiftningen för regeringens räkning. Då hette de Carl Lidbom och Sven-Erik Nilsson. Grovarbetet gjordes av sedermera Riksåklagaren Magnus Sjöberg och Bo Svensson.

Det var på den tiden du-reformen genomfördes och språket skulle bli mer lättillgängligt och rakt.

- Arbetet med att förenkla regeringskansiets språk skedde i samarbete med Svenska språknämnden. Sven-Erik Nilsson var inte alltid populär bland tjänstemännen i regeringskansliet och den svenska han genomdrev kallades ”Hästvedaprosa”.. Han förbjöd ord som till exempel befattningshavare och stadgas, minns Bo Svensson.

Men några juriskonsulter finns inte längre i regeringen och granskningsfunktionen har flyttats till en lagstiftningsenhet i justitiedepartementet. Språkfrågorna har fått mindre betydelse i regeringsarbetet.

- Ett kansliråd på en lagstiftningsenhet i ett departement talar inte med samma auktoritet som ett statsråd.

Exceptionellt

Nu finns det tecken på att det gamla byråkratspråket är på väg tillbaka. Ord som befattningshavare och stadgas har åter smugit sig in i regeringskansliets texter, formuleringarna har krånglats till och meningarna har blivit längre. Till detta kommer att arbetet i regeringskansliet sker under extrem tidspress. Propositioner som ska behandlas av vårriksdagen måste i princip lämnas senast den 19 mars och då måste lagrådsyttrandena vara klara före den 12 mars. Det är valår och regerings-partierna vill visa att de under den gångna riksdagsperioden har levererat vad de lovade i förra valet. Nu har de sista chansen för det men arbetet försenas ibland därför att de emellanåt har svårt att komma överens. Partierna har olika hjärtefrågor...

- Det är exceptionellt i år. Det är alltid en ansamling med lagrådsremisser vid den här tiden på året, strax före slutdagen för propositioner till riksdagen, men så här illa har det aldrig varit.

26 remisser ligger på hög. Ändå är det fyra avdelningar som arbetar mot normalt 2. Varje avdelning bestå av ett pensionerat regeringsråd, ett pensionerat justitieråd och en ”aktiv” ledamot av antingen Regeringsrätten eller Högsta domstolen. Åtta pensionärer är alltså igång nu. Ovanligt nog också den pensionerade justitieombudsmannen Nils-Olof Berggren vilket krävde beslut från regeringen.

Onödigt ordrik

Skrivningarna från Lagrådet har varit skarpare än någonsin. Det kan Bo Svensson intyga som suttit i lagrådet sedan han pensionerades och också satt där i början på 90-talet. Han och kollegerna Eskil Nordh och Ann-Christine Lindeblad fick två månader på sig att yttra sig över Miljödepartementets förslag till ny Plan-och bygglag (PBL). När 1987 års PBL granskades tog Lagrådet två år på sig. I Lagrådets yttrande 2010 står det bland annat att ”hänvisningstekniken är onödigt ordrik”…och att ” Det är dock uppenbart att det i ett projekt av den storlek som det är fråga om här inte varit möjligt för Regeringskansliet att hinna ge den nya lagen den optimala struktur som avsetts. Inte heller har det varit möjligt att i lagtext och allmänmotivering upprätthålla den kvalitet som uppenbarligen varit avsikten från början. Den höga ambitionen har alltså inte alltid kunnat förenas med den tidspress som tydligt förelegat i ärendet. Detta har i sin tur lett till att lagtexten på flera punkter enligt Lagrådets mening innehåller ofullkomligheter och otydligheter som lämpligen bör rättas till…”.

- Regeringen har inte börjat lagstiftningsarbetet i tid, den har inte avsatt tillräckliga resurser för det och den har sannolikt också underskattat svårigheterna för regeringspartierna att komma överens. Den har brustit i planeringen och den kan inte skylla på ordförandeskapet i EU för det kände den ju till i förväg, menar Bo Svensson.

Han visar en kartong med handlingar rörande plan- och bygglagen. 16 kapitel hamnade på Lagrådets kansli strax före jul och det vara bara att kavla upp ärmarna. Till de erfarna juristernas förvåning fanns det i stort sett inga författningskommentarer.

- Man är ju van vid att det finns. Man bör skriva författningskommentaren samtidigt som man utarbetar lagtexten för då upptäcker man lättare brister i lagtexten som kan rättas till innan Lagrådet kopplas in. Och Bo Svensson betonar att plan- och bygglagen är mycket teknisk och verkar vara skriven ”för och av ingenjörer”. Han nämner till exempel orden byggnadsverk och byggnad – skillnaden i betydelse är svår för en lekman att se.

- Då är det guld värt att ha en författningskommentar.

750 paragrafer

Lagrådet gjorde många ändringar i den remitterade lagtexten och lämnade sitt yttrande med en uppmaning till regeringen att se till att det finns författnings-kommentarer i den proposition med förslag till ny PBL som kommer att lämnas till riksdagen.

Och skollagen med sina 750 paragrafer sågades kanske än mer. Här skriver lagrådet (F.d. regeringsrådet Leif Lindstam, f.d. justitierådet Lars Dahllöf och regeringsrådet Carina Stävberg) att ”En annan iakttagelse av mera generellt slag är att det i den föreslagna lagtexten förekommer ett stort antal fel och brister. En brist när det gäller utformningen av lagtexten är att det i paragrafer med samma sakliga innehåll har använts olika formuleringar, olika ordvändningar och olika begrepp utan att det tycks vara motiverat”. Lagrådet ”får närmast intrycket av att många av de noterade bristerna, som här enbart beskrivits med ett fåtal exempel, beror på att en tillräckligt noggrann genomgång inte har gjorts innan förslaget lämnades över till Lagrådet”.

Kunde politikerna ha undvikit denna situation?

- Jag förstår att de jobbar under sina villkor men de har under denna valperiod underskattat den tid det tar att få fram en fullvärdig produkt.

Vad kan ni åstadkomma med det höga tonläget?

- Jag hoppas de beaktar vår kritik och läker bristerna.

Bo Svensson jämför bra lagtext med poesi. Det ska vara kortfattat och distinkt och inte ett ord för mycket.

- Det kräver språkkänsla.

Allsvenska

Man kan lätt få uppfattningen att språket blivit kortare och rappare med åren. Men Bo Svensson ger en annan bild. 70-talets reformering ledde till ett slags ”allsvenska” som kunde fungera såväl i tidningsspalterna som i lagtexter. Språket avbyråkratiserades. Men utvecklingen stannade av och nu firar kanslisvenskan nya triumfer. Långa meningar, onödiga ord och krångliga formuleringar är tillbaka.

- Vi ser en återgång till tiden före 1970. De som skriver lagarna klarar många gånger inte av enkla meningsbyggnader. De skriver krångligt och tror att det ska låta så.

Frågan är nu om lagrådet hinner med alla remisser till i mars. Påskhelgen får tas i anspråk för lagrådsarbete. Regeringen har fått löfte att Lagrådet ska ge förtur åt ett lagförslag om att slopa revisionsplikten så att förslaget hinner lämnas i tid till vårriksdagen. Det betänkandet som ligger till grund för förslaget skrevs av Bo Svensson för länge sedan och han deltar inte i den lagrådsgranskningen. Ärendet har dragit ut på tiden. Men är det valår så är det. Och är det fyra partier som ska enas så kan det vara svårt. Men löftena skola ej svikas…

InfoTorg Juridik

Längre handläggnings-tider i Svea hovrätt

På grund av bland annat besparingskrav har Svea hovrätts handläggningstider de senaste åren blivit allt längre och denna utveckling ser ut att fortsätta framöver. På sikt kan det handla om kraftigt ökade handläggningstider.

Legalworks anställer fastighetsexpert

Legalworks har nyligen rekryterat fastighetsexperten Sofia Wrååk.

Miljonbelopp för studie om marknadsmissbruk

Helene Andersson vid juridiska fakulteten i Stockholm har tilldelats 1,4 miljoner kronor för ett forskningsprojekt om EU:s marknads-missbruksförordning.

Ny advokat till Dahlgren & Partners

Advokat Isabella Hugosson ansluter till Dahlgren & Partners, som hon var med och startade 2015.

Foto Tatiana Savvateeva Dreamstime.com

Bengt Domeij ny prefekt på Juridicum

Bengt Domeij, professor i civilrätt, har tillträtt som ny prefekt för Juridiska institutionen vid Uppsala Universitet.

Viss ökning av antalet anmälda brott

Under första halvåret 2019 anmäldes totalt 757.000 brott, vilket är en procent fler än under motsvarande period föregående år. Det framgår av ny statistik från Brottsförebyggande Rådet.

Kamerabevakning på LSS-boende granskas

Datainspektionen ska utreda om Gnosjö kommun gör rätt som kamerabevakar en persons rum på ett LSS-boende.

Foto EU-domstolen

Nils Wahl utses till ny svensk EU-domare

Vid ett möte i Bryssel beslutade EU-medlemsstaternas regeringar slutligen att utse Nils Wahl till ny domare i EU-domstolen.

Foto Juergen Priewe

Nya regler vid halvårsskiftet

Kring halvårsskiftet 2019 börjar ett antal nya lagar och förordningar att gälla.

Jag vill ha daglig bevakning av juridiska
nyheter från InfoTorg Juridik.
 
E-post: 
 
 
 
OBS! Om du loggar in kan du lägga upp ett
personligt urval för ditt Nyhetsbrev.
 
Logga in och lägg upp ett Nyhetsbrev.




 
» Logga in automatiskt