Miljööverdomstolen avgör cirka 500 miljömål per år och har en viktig roll som prejudikatbildande instans. Frågan är om prejudikatvärdet av Miljööverdomstolens domar påverkas av att många viktiga miljörättsfrågor sällan avgörs i plenum.  Eller är det till och med så att prejudikatvärdet blir osäkert eftersom frågan vid ett senare tillfälle kan bedömas på ett annat sätt av Högsta domstolen?

-Ja, jag anser inte att prejudikatbildningen inom miljörätten har fungerat tillfredsställande, säger Gabriel Michanek professor i miljörätt vid Uppsala universitet. Det har visat sig att olika sammansättningar i Miljööverdomstolen har haft en syn på en viktig fråga medan en annan grupp senare kommit fram till en annan slutsats. Det är inte alls bra i en prejudikatbildande instans.

Förstärkt sammansättning

Gabriel Michanek menar att Miljööverdomstolen borde ha en förstärkt sammansättning i mål som är av prejudikatintresse.

-Fördelen med plenumavgöranden är att det blir en bedömning av en fråga där alla i domstolen medverkar, oavsett om alla är eniga eller vissa skriver sig skiljaktiga. Det är då ändå hela domstolen som varit med och tagit beslutet.  Då minskar risken för att dömandet varierar beroende på sammansättningen i domstolen.

Gabriel Michanek konstaterar att det är svårt att säga varför olika grupper kommer fram till olika bedömningar men uppger att en förklaring kan vara att man har så olika bakgrund när det gäller miljörättsfrågor.

-Vissa har en mycket lång erfarenhet och vana av att tillämpa miljörätten. Men andra har liten erfarenhet och kanske har sin bakgrund inom straffrätten eller civilrätten istället.  Det kan också vara så att några kanske lägger mer vikt vid processuella frågor medan andra snarare lägger vikt vid de materiella miljöreglerna och ändamålet bakom miljölagstiftningen.  Å andra sidan får man inte glömma att det handlar om mycket komplicerade frågor, det kanske inte är så konstigt att man kommer till olika slutsatser, men det är definitivt inte bra.

Miljööverdomstolen som enda prejudikatinstans

Idag avgör Högsta domstolen endast ett fåtal av miljömålen. I miljöprocess- utredningen föreslogs dock att Miljööverdomstolen skulle kunna lyfta mål av prejudikatintresse till Högsta domstolen. Därefter skulle Högsta domstolen avgöra om den meddelar prövningstillstånd eller inte. Enligt Gabriel Michanek pågår en diskussion till och med om vi fortfarande ska ha systemet där både Miljööverdomstolen och Högsta domstolen är prejudikatinstanser.

-Det finns flera vägar att gå. Om vi ska ha det som idag bör den miljörättsliga kompetensen ökas i Högsta domstolen.  Framförallt är det naturvetenskaplig kunskap som saknas, det finns ju inga miljöråd i Högsta domstolen, men det saknas även erfarenhet av miljörättsliga frågor. Men samtidigt kan ju det förändras genom att det kan komma upp fler personer i Högsta domstolen som har hög miljörättslig kompetens.

-Ett annat alternativ är att Miljööverdomstolen helt får ta över rollen som prejudikatinstans från Högsta domstolen. Miljööverdomstolens roll som prejudikatbildande instans skulle då bli mycket tydligare. Idag råder ju en osäkerhet om värdet av Miljööverdomstolens domar eftersom frågan i framtiden kan komma att bedömas på ett annat sätt av Högsta domstolen. Men som tidigare nämnts krävs då en förstärkt sammansättning. Oavsett hur man gör så måste man komma ihåg att det inte är bra för rättstillämpningen med tydliga åsiktsskillnader i viktiga fall, avslutar Gabriel Michanek.