Prövningstillstånd i skattemål en prövning

I Målutredningen SOU 2010:44 föreslås ett generellt krav på prövningstillstånd för skattemål i kammarrätt.

Prövningstillstånd ska meddelas i prejudikatfall, ändringsfall, extraordinära fall (synnerliga skäl) och granskningsfall (det annars inte går att bedöma riktigheten av underrättens beslut). Tre ledamöter deltar i beslut och i enkla fall en ledamot. Enligt utredningen förväntas prövningstillstånd i kammarrätt leda till ökad effektivitet med tids- och kvalitetsvinster.

Utredningen debatterades vid ett seminarium arrangerat av Institutet Skatter & Rättssäkerhet.

- Förvaltningsrätten blir enligt förslaget i princip första och sista instans. Det kräver mer resurser till förvaltningsrätterna och ytterligare specialisering inom domarkåren, säger Vilhelm Andersson, rättschef på Skatteverket.

- Första instans kommer att behöva en rejäl förstärkning, om avgörandena också ska meddelas inom rimlig tid.

Prövningstillstånd i skattemål har diskuterats tidigare genom åren men inte lett till någon åtgärd. Ett förfarande liknande det som nu föreslås infördes 2008 för tvistemål i hovrätten. Någon utvärdering av det har ännu inte skett men det finns viss statistik på pt-frekvens och ändringsfrekvens. Anne Ramberg, generalsekreterare i advokatsamfundet, efterlyser en trovärdig analys av utfallet i hovrätt innan prövningstillstånd införs i kammarrätt.

- Skattereglerna är komplicerade och svårförutsägbara och det måste finnas balans mellan Skatteverket som har stora resurser och den enskilde. Det är inte förenligt med en rättstat att tillåta prövning i en instans. Med prövningstillstånd i kammarrätten minskar också möjligheten till prejudikatbildning i Högsta Förvaltningsdomstolen.

Frigör resurser

Kammarrättspresidenten i Stockholm Thomas Rolén försvarar förslaget som han menar ytterligare frigör resurser för de mål som kräver mest resurser. Redan idag krävs prövningstillstånd i cirka 70 procent av alla mål i kammarrätt.

- Det införs prövningstillstånd i målgrupp efter målgrupp. Resurserna som frigörs går till mer krävande och omfattande mål. Det är en kvalitetssäkrande åtgärd.

- Ur kammarrättsperspektiv upplevs att parterna inte lägger fram allt relevant material i första instans och därför blir processerna många gånger väldigt olika i instanserna. Reformen gynnar att fokus läggs i första instans. Det är sedan upp till parterna att påtala ändringsskälen för kammarrätten.

Förra året gjorde Kammarrätten i Stockholm en omorganisation till större avdelningar med möjlighet till ytterligare specialisering i kompetens och hantering.

Inga-Lilla Askersjö, domare på väg från förvaltningsrätten till kammarrätten, instämmer med Thomas Rolén i utredningens förslag. Förvaltningsrätten arbetar uppdelat på specialisering och inte sällan har parterna i komplicerade skattemål ombud. Hon menar att man kan se Skatteverket, med omprövningsärenden, som första instans och att en långtgående prövning görs redan där.

Helena Jäderblom, lagman i kammarrätten, intygar att mål om prövningstillstånd handläggs på samma sätt som mål som släpps upp till prövning. Rättsutredningarna är lika omfattande, men beslutsmotiveringen i prövningstillstånd skulle kunna bli bättre. Effektiviteten talar för utredningens förslag om prövningstillstånd i skattemål, anser hon, och att få snabbare prejudikat har betydelse.

Tveksamhet råder

Enligt Vilhelm Andersson är Skatteverket generellt sett tveksamt till prövningstillstånd i skattemål. Det finns olika skattemålstyper och det kan vara lite farligt med generellt krav på prövningstillstånd. Han luftar också frågan om inte kammarrätten och Högsta förvaltningsdomstolen i praktiken får samma roll? Och riskerar flödet av skattemål att flyttas över till förhandsbesked i Skatterättsnämnden?

Moderatorn för seminariet, advokat Peter Nordquist, påpekar att utredningen inte tar upp frågan om skattflyktslagen, vars tillämpning prövas av förvaltningsrätten som första instans efter framställan av Skatteverket. Han ställer sig också frågande till om prövningstillstånd verkligen medför vinster i tid och kvalitet.

- Rättssäkerhet är i grunden är en fråga om tilltro till skattesystemet, säger Henrik von Sydow, ordförande i riskdagens skatteutskott.

- Utredningen håller inte som den är i dag. Konskvenserna för rättsäkerheten behöver belysas bättre.

Kerstin Nyquist från Svenskt Näringsliv är inte heller övertygad om utredningens argument för prövningstillstånd. Hon föreslår att man i stället börjar med förstärkning i förvaltningsrätterna, där tyngdpunkten ska ligga.

- Många skattemål är komplicerade och gäller stora belopp. Det kräver specialisering och varför inte införa tre juristdomare i skattemål i förvaltningsrätten.

Eric Bylander, docent i processrätt vid Handelshögskolan i Göteborg, menar att prövningstillstånd inte är lika rättssäkert som en prövning "prövningstillstånd innebär se ej med öppna ögon utan kisa". Han påpekar att i fall där prövningstillstånd införts har det sedan inte avskaffats, vilket tas som argument för att fortsätta införa prövningstillstånd allteftersom. Det saknas också utredning om konsekvenserna av prövningstillstånd.

Remisstiden för utredningen löper ut den 21 januari.