Domstolens ordförande, en ung kvinna, har gjort en noggrann rättsutredning av frågan innan hon föredragit den för nämnden. Ändå sitter en självgod gammal gubbpolitiker och obstruerar, enbart för att han anser att en ung kvinna… är en ung kvinna. Spelar ingen roll hur mycket hon förberett sig. Eller hur skärpt hon är.

Är detta en historia från 50-talet? Nej det är det inte. Det händer nu, här och var, i våra svenska domstolar. Även om det säkert hör till ovanligheterna. Jag har hört några sådana historier, berättade för mig av unga kvinnliga domare.

Deras inställning brukar vara: Avskaffa nämndemännen!

Ovansagda är kanske inte ett avgörande argument för nämndemännens avskaffande. Men det är ett argument.

Andra är:

Nämndemän är politiskt tillsatta, vilket innebär ett trovärdighetsproblem. Dvs det såg inte bra ut när medierna uppmärksammade att en sverigedemokrat varit med och dömt i 80 migrationsmål. Oavsett resultatet.

Det ser heller inget vidare ut när utländska medier gör en stor sak av att i Sverige kan wikileaksgrundaren Julian Assange i sexualbrottsfrågan komma att dömas av en domstol som består till 75 procent av politiskt tillsatta amatörer. Med, i bästa fall, en dags utbildning. Som det händer att de missade för att de inte hade tid den dan.

Eller att deras syn på sex härstammar från forntiden, då sexualitet bara handlade om fortplantning.  Medger att jag är lite fördomsfull här.

Eller att de – på grund av sin aktningsvärda ålder - somnar på förhandlingarna. Om de överhuvudtaget dyker upp.  Vilket faktiskt händer rätt ofta. Att de inte gör.

Den verkliga chocken brukar emellertid uppstå när man berättar att dessa glada amatördomare har samma individuella röst som juristdomaren. Eftersom de är tre i tingsrätten kan det alltså betyda 3-1, och då måste juristdomaren skriva en dom där hon/han har en helt annan uppfattning än sina amatörkolleger.

Sånt händer och kallas ”nämndemannadom”.

Exempel på detta är den tingsrättsdom där en misstänkt fälldes för mord. Nämndemännen ville fälla. Och röstade ned juristdomaren, som ville fria. Den misstänkte friades sedan nyligen helt av en enig hovrätt.

Även vid 2-2 kan juristdomaren ”förlora” (det är alltså inte som juristprofessorn Mårten Schultz skrev på Newsmill för ett år sedan; att juristdomaren har utslagsröst.  Kanske önsketänkande från den gode skadeståndsjuristen).

Blir det 2-2 gäller istället det för den tilltalade mildare resultatet. Ett exempel jag minns är en dom i Mölndals tingsrätt för några år sedan där en misstänkt våldtäktsman friades av två nämndemän, trots att han erkänt.  Juristdomaren och en nämndeman ville fälla. Mannen fälldes så småningom av hovrätten. Nämndemännen som friade i tingsrätten var 70+, om jag minns rätt, och det ligger nära till hands att förmoda att de tyckt att en kvinna, som kryper ned i bara underkläderna i sängen hos en man, får skylla sig själv.

Ett annat exempel är från Södertälje tingsrätt där två nämndemän friade två våldtäktsmisstänkta medan juristdomaren och en nämndeman ville fälla. I juni fälldes de båda männen av en enig Svea Hovrätt.

Nu kan det förstås låta som om amatördomare är en konstig modern grej. Så är det inte alls. Amatördomare har vi haft i våra domstolar ända sedan vikingatiden. Tanken är, och har alltid varit, att de ska stå för det sunda folkliga förnuftet. Vad nu det är.

Nämndemän är alltså inget nytt påfund.

Vad som är ett nytt påfund är emellertid att nämndemännen ska ha samma röstetal som juristdomaren. Det infördes först för snart 30 år sedan, på 1980-talet. Innan dess skulle nämndemännen vara eniga för att kunna döma en gärningsman. Annars gällde juristdomarens uppfattning. Men det var då. Numera har vi alltså fyra domare i tingsrätten varav bara en är professionell.  Men alla har en röst.

Vad finns det slutligen då för argument för nämndemän?

- De är en garant för allmänhetens insyn i dömande verksamhet. Juridik är för viktigt för att enbart överlåtas åt jurister.

- De står för folkliga värderingar och sunt förnuft.

- De tillför vardagskunskap och ”lokalkännedom”.

- De ska vara ett bollplank för juristdomaren vid överläggningarna.

- Många domare tycker att de har ett utmärkt samarbete med sina nämndemän och att dessa tillför kunskaper i dömandet.

Nu är möjligen inte frågan är så enkel att den enbart handlar om nämndemännens vara eller icke vara. Utan det kanske finns alternativa vägar där vårt system med amatördomare kan utvecklas och moderniseras för att bättre passa in på 2000-talet. De debattörer som vill avskaffa nämndemännen helt bör därför gärna presentera goda alternativ.

Eller är alternativet ett system med enbart jurister som domare? Vill vi ha det? Tål kanske att tänka på.

Så vad tycker ni? Kom gärna och diskutera frågan vid vårt seminarium den 20 september. Anmäl dig via denna länk