Bli kund Annonsera
torsdag 11 juni 2026
Mitt i juridiken
Mitt i juridiken
Läs direkt!
Publicerad: 12 september 2011,

”Barnläkarfallet” – en juridisk tragedi

Den här veckan inleds rättegången i det som kommit att kallas ”barnläkarfallet”. Det har gått tre år sedan den traumatiska lördagen då respiratorn stängdes av.

VERKTYG

»
Tipsa en vän

Historien är en tragedi. Det är en tragedi för de unga föräldrarna, det är en tragedi för läkaren, det är en tragedi för människor i livets slutskede.  Och det är en tragedi för rättsväsendet.  Kanske är det en tragedi för oss alla.

Händelsen har förmodligen skadat förtroendet rejält. Först och främst mellan sjukvårdspersonal och jurister. Ty båda grupperna gjorde som yrkeskårer brukar göra. Hejade på det egna laget.

Sjukvårdspersonalen slöt upp bakom läkaren och blev orolig för att man inte längre kan ge smärtlindring i livets slutskede utan att riskera åtal för dråp. Jurister slöt upp bakom åklagaren och påpekade att hon inte gjort något fel. Hon har enbart gjort det som lagen kräver av henne.

Och juristerna har förstås rätt. Ty det är ju som Johan Hirschfeldt uttryckte det på Nordiska Juristmötet nyligen: Jurister är en ”regelorienterad grupp”.

Men kanske har händelserna kring narkosläkaren också skadat allmänhetens förtroende för rättsväsendet. Ty allmänheten resonerar ju ungefär så här:

Vad är motivet? Varför skulle en uppskattad och omvittnat duktig läkare med flit ta livet av ett litet barn? Av ondska? Knappast troligt, såvida läkaren inte blivit galen.

Återstår då det motiv som också åklagaren lite svävande berört. Av barmhärtighet? Om läkaren förkortat barnets liv måste det ha varit av barmhärtighet, eftersom barnet ändå skulle avlidit några timmar senare. Om läkaren alltså förkortat barnets liv för att minska lidandet, har hon gjort något mänskligt och bra. Och det är fel att hon ska straffas för det.

Resonerar en del och kan inte förstå juristernas ”regelfetischism”. Läkaren själv förnekar att hon skulle ha förkortat det lilla barnets liv.

Vad var det då som hände för tre år sen?

I maj 2008 kommer en ung gravid kvinna in på Karolinska Universitetssjukhuset med blödningar. Hon skickas hem med ett recept mot sura uppstötningar. Några dagar senare kommer hon in på Astrid Lindgrens barnsjukhus med nya blödningar, och föder en liten flicka, femton veckor för tidigt. Den lilla flickan väger bara 800 gram och läggs i respirator samt får dropp.

Av misstag ger en sjuksköterska vid ett tillfälle en för hög dos koksaltlösning. Sjuksköterskan medger misstaget men uppger att hon var stressad av den hårda arbetsbelastningen på avdelningen Hon hade sett hur barnkompetensen stadigt minskat samtidigt som patienterna blev mindre och skörare, säger hon enligt Svenska Dagbladet.

”Det var ont om personal, särskilt erfaren sådan och många mycket svårt sjuka barn i mer eller mindre livshotande tillstånd, varav det nu aktuella barnet var ett”, skriver tidningen.

Den lilla flickans tillstånd försämras ordentligt och hon får blödningar i hjärnan och kraftiga kramper. Hjärnskadorna är nu så svåra att läkarna vill avbryta behandlingen.

Föräldrarna säger nej. Behandlingen fortsätter därför.

Föräldrarna är vid det här tillfället ”hatiskt” inställda till sjukhuset och dess personal, uppger sjukvårdspersonal i förhören.

I september går föräldrarna under stor ångest slutligen med på att respiratorn ska stängas av. Klockan är 16.20 lördagens den 20 september år 2008. Dödskampen tar över fem timmar och den lilla barnkroppen krampar oavbrutet framför ögonen på föräldrar och andra anhöriga.

Stämningen i salen där flickan ligger är spänd. I rummet befinner sig över tio personer. Förutom läkaren och två undersköterskor är det släktingar till barnets föräldrar. Alla är mycket upprivna.

Enligt förhören med läkaren säger hon att föräldrarna bett henne att ”avsluta det här” eftersom situationen var så plågsam. Särskilt pappan till den lilla flickan vädjar till läkaren att göra något. Hon svarar att det inte är hennes uppgift  ”…att avsluta ett liv. Det gör naturen, Gud eller nån annan”.

Läkaren hade lagt fram tre sprutor på ett bord. En med sömnmedlet tiopental, en med morfin och en med stesolid. Hon gjorde i ordning sprutorna själv eftersom det var personalbrist och någon sjuksköterska inte fanns att tillgå. Hon förklarar i polisförhören:

”…eftersom jag inte skulle behöva stå ensam med ett krampande barn, hysteriska föräldrar och oro i salen.”

Men ingen av sprutorna kom till användning. Efter drygt fem timmars dödskamp dör barnet. Läkaren rengjorde därför själv sprutorna när det hela var över, uppger hon.

Föräldrarna polisanmäler sjukhuset och begär en obduktion. Obduktionen visade att den lilla barnkroppen innehöll mycket stora doser tiopental och morfin. Så stora, enligt viss expertis, att de måste ha orsakat flickans död.

Läkaren greps av polis i mars 2009 under uppseendeväckande former på sin arbetsplats. Åklagaren som fattade beslutet heter Elisabeth Brandt och hon utsattes för en orkan av kritik från såväl läkarhåll som medier och allmänhet.

Någon vecka senare häktades narkosläkaren vid Solna tingsrätt misstänkt för mord, alternativt dråp.  Medieuppmärksamheten fortsätter och till slut tröttnar Elisabeth Brandt och hoppar av. Hon ersätts av Peter Claesson.

Trots kritiken bestämmer han sig för att driva åtalet. Experter från Sverige och utomlands har kallats in för att ge sina utlåtanden. Det bestäms slutligen – efter tre år – att rättegången blir av i september 2011.

Turerna kring den här historien har varit många och förklarar i viss mån varför det tagit så lång tid innan det blir rättegång. En av förklaringarna – kanske den mest banala - är att advokaterna har mycket att göra. När jag ringde Solna tingsrätt i våras uppgavs att det gäller att hitta förhandlingsdagar då advokaterna, Peter Althin som är målsägandebiträde och Björn Hurtig som är försvarare, kan närvara. Hurtig är ju, som alla vet inblandad i en annan stor ”mediehändelse”, nämligen ståhejet kring Julian Assange. 

Åklagaren måste nu i den kommande rättegången bortom rimligt tvivel bevisa:

  1. Att överdoserna av tiopental och morfin var dödsorsaken.
  2. Det var narkosläkaren som gav dosen/doserna.
  3. Hennes avsikt var att döda barnet.

Lyckas åklagaren med detta ska läkaren dömas för dråp. Men vägen dit är lång och stenig. Till exempel har en av alla experter, som kallats in för att ge en säker förklaring till de höga doserna, i dagarna ändrat sig. Och säger att det finns en liten risk för att de stora doserna tiopental tillförts barnkroppen efter dödsögonblicket.

Det betyder i så fall att åklagarens uppförsbacke i det här målet inte bara är lång och stenig. Den är dessutom, precis som den avhoppade åklagarens efternamn:

Brant.

AI-bolagens ansvars-roller enligt GDPR

Integritetsskyddsmyndigheten (IMY) har under-sökt vilket ansvar företag har för personupp-gifter när de arbetar med AI-applikationer och kommer fram till att ansvarsrollen beror på vilket inflytande företaget har över behandlingen av uppgifterna.

Arton nya domare

Regeringen har den 11 juni utnämnt 18 nya domare.

Journalister prisas av Advokatsamfundet

Johanna Rapp och Natalia Kazmierska, reportrar på Aftonbladet, får Advokatsamfundets journalistpris 2026. Priset motiveras av deras gedigna arbete i traditionen av grävande journalistik.

Från Setterwalls till Hammarskiöld

Advokatfirman Hammarskiöld har rekryterat Jon Ericson och Daniel Öhvall som nya delägare samt anställt juristerna Ster Solmaz och Sebastian Sederholm.

Ingen återupptagen förundersökning i Knutbyärendet

Överåklagare Mats Svensson har, på riks-åklagarens vägnar, fattat beslut om att inte ansöka om resning eller att återuppta förunder-sökningen avseende mordet i Knutby 2004.

Foto STOCKSNAPPER

Avstyrker återkallelse av medborgarskap

En statlig utredning vill möjliggöra återkallelse av svenskt medborgarskap vid bland annat allvarlig brottslighet och säkerhetshot. Juridiska fakulteten vid Stockholms universitet avstyrker och pekar på betydande rättsliga problem.

Foto Boris Breytman

Nya domarutnämningar

Regeringen har den 4 juni utnämnt fyra nya hovrättsråd i Svea hovrätt.

Långa liggtider vid indrivning av skulder

Kronofogdens verksamhet för att driva in skulder är i huvudsak effektiv, men har brister som behöver åtgärdas. Dels blir många ärenden liggande onödigt länge, dels riskerar myndigheten att missa tillgångar som borde ha utmätts. Det framgår av en ny rapport från Riksrevisionen.

DOMARBLOGGEN

Stöd vid rättegång

Det är vanligt att känna oro inför att delta i en rättegång. Brottsofferjourens stödjare i domstol möter dagligen den här typen av oro och de ger medmänskligt stöd samt information för att lindra oron.

Foto © mcmahant

Stort investerings-bedrägeri rullas upp

Ekobrottsmyndigheten har genomfört ett tillslag i Malmö inom ramen för en omfattande för-undersökning om grovt investeringsbedrägeri. Utredningen visar att ett hundratal personer förmåtts att investera i obligationer kopplade till påstådda projekt inom grön energi i Sydafrika.

Foto ASphotofamily

Yngling åtalas för flera grova brott i Dalarna

Åklagare har väckt åtal mot en 18-årig man för fyra fall av försök till mord och grovt vapenbrott i Rättvik i januari 2026. Mannen åtalas också för brott mot lagen om brandfarliga och explosiva varor, grovt brott, och för förberedelse till brott mot lagen om brandfarliga och explosiva varor, grovt brott.

MSA populärast bland juriststudenter

Mannheimer Swartling rankas för 24e året i rad som Sveriges mest attraktiva advokatbyrå bland juriststudenter i Universums Företags-Barometer. För sjunde gången rankas byrån dessutom som den mest attraktiva arbetsgivaren inom hela den juridiska sektorn.

Ny kammarrätts-president

Regeringen har den 28 maj anställt Ylva Johansson till en tidsbegränsad anställning som kammarrättspresident i Kammarrätten i Sundsvall.

Foto MRR-photography

43 nya advokater

Styrelsen för Sveriges advokatsamfund antog vid sitt senaste sammanträde 43 nya ledamöter.

Åtal för omfattande ekonomisk brottslighet

Fyra personer åtalas nu för omfattande ekono-misk brottslighet. Den huvudåtalade åtalas för totalt 16 brott, däribland sex fall av grovt bok-föringsbrott, två fall av grov näringspenningtvätt och fyra fall av brott mot aktiebolagslagen. Brottsligheten har skett både inom en fotbolls-förening i Södertälje och i flera bolag där den åtalade haft ledande roller.

DEBATT

Bekymrande att tungt ansvar läggs på enskilda bankkunder

HD tar inte upp fallet där en man lurades av bedragare att föra över pengar. Hovrättens dom står därmed fast och banken är inte skyldig att betala ersättning, trots att det saknades vissa säkerhetssystem och rutiner som hade kunnat skydda honom. Detta är KO, Lena Aronsson, mycket kritisk till.

Mark Klamberg får uppdrag vid PCA

Mark Klamberg, professor i folkrätt vid Stockholms universitet, har utsetts av regeringen till ledamot i Permanent Court of Arbitration (PCA) i Haag.

Foto Danil Roudenko

Varannan svensk kan tänka sig använda AI i juridiska frågor

Allt fler svenskar ser AI som ett möjligt första stöd i en skilsmässoprocess. Framför allt efterfrågas hjälp med juridiska och praktiska frågor, men också ett verktyg som kan bidra till att barnets behov inte hamnar i skymundan när känslorna tar över. Det visar en ny Sifo-undersökning.

DLA Piper har valt in tre nya delägare

DLA Piper i Sverige har utsett tre nya delägare: Charlotte Brunlid, Johan Hübner och Olof Forssell.

DOMARBLOGGEN

Svensk hjälp till Bosnien-Hercegovina

Sveriges Domstolar har länge haft ett stort engagemang i Bosnien-Hercegovina och detta engagemang fortsätter inom ramen för det pågående utvecklingssamarbetet som finansieras av Sida.

Ny Counsel hos Delphi

Advokatfirman Delphi har rekryterat advokat Andreas Hallbeck som Counsel till Stockholmskontoret.

Par åtalas för flera grova brott i Uppsala

Åklagare har åtalat en man och en kvinna i 40-årsåldern för grova assistansbedrägerier, grovt bedrägeri och grov misshandel av en man med funktionsnedsättning i Uppsala.

Foto Harvepino

Ekobrott mot Sverige – från utlandet

Ekobrottsmyndigheten har för första gången tagit fram en samlad lägesbild över internationella aktörer som begår ekonomisk brottslighet riktad mot Sverige. Kartläggningen visar att ett växande antal personer bedriver avancerade brottsupplägg från utlandet ofta utan att själva sätta sin fot i Sverige.

Ny byrå ansluter till juristsamarbete

Malmöbyrån Moll Wendén ansluter nu till AGRD Partners.

Foto TOMAS PICH

Tre nya rådmän

Regeringen har den 21 maj utnämnt tre nya domare i Malmö tingsrätt.

DOMARBLOGGEN

Om domstolarnas legitimationsprövning

I det senaste inlägget på Södertörns domarblogg beskrivs hur domstolar prövar så kallade legitimationsmål. Dessa rör rätten att utöva yrken där det krävs legitimation, till exempel läkare, sjuksköterskor, lärare och ordningsvakter.

Advokatsamfundet avstyrker lagförslag

I sitt remissyttrande över betänkandet Straffansvar för deltagande i och samröre med kriminella sammanslutningar (SOU 2026:13) riktar nu Advokatsamfundet omfattande kritik mot utredningens lagförslag.

Foto Inbj

Nya domare utnämnda

Regeringen har vid sitt senaste sammanträde utnämnt fyra nya domare.

Samtycke i straffrätten

När gör ett medgivande skillnad i juridisk mening – och när gör det inte det? I en ny avhandling vid Stockholms universitet analyserar jur.dr Marie Kagrell samtyckets roll som grund för ansvarsfrihet i svensk straffrätt.

Foto Andrey Popov

Rättsosäkerhet i konkursförfarandet

Sverige saknar lagstiftning för auktorisering av konkursförvaltare. Ett informellt system har därför uppstått, som leder till dubbelarbete och viss rättsosäkerhet. Det visar granskning som Riksrevisionen har genomfört och som också kommer fram till att staten har ett svagt fokus på utdelning vid konkurser.

DEBATT

Jurister kritiska till regeringens EU-politik

Regeringen har stoppat genomförandet av EU:s nya regler om öppenhet när det gäller löner. Men vändningen kommer så sent att den framstår som oseriös. Den skapar också osäkerhet och extra kostnader för företagen. Det skriver nu två jurister i en debattartikel.

Foto Rickard Kilström/Stockholms universitet

SU-forskare bakom ny internationell AI-guide

En ny internationell AI‑guide sätter upphovsrätt i centrum för reglering av AI. Guiden har tagits fram i samarbete med Eleonora Rosati, profes-sor i immaterialrätt vid Stockholms universitet.

Foto Roland Magnusson

Fem nya domare

Regeringen har den 7 maj utnämnt tre kammarrättsråd och två rådmän.

DOMARBLOGGEN

Vad innebär förtjänst och skicklighet?

Om dessa och andra rekryteringsfrågor skriver Viktoria Engsoo, som arbetar som HR-specialist på Södertörns tingsrätt, i det senaste inlägget på tingsrättens blogg.

Foto Mostphoto

"Barnfängelse historisk tillbakagång"

Riksdagen har röstat för att Sverige ska införa fängelse för barn och enligt Bris är detta både beklagligt och oroväckande. Föreningen menar att det finns andra alternativ som både är mer effektiva och i linje med barns rättigheter och att det därför är allvarligt att riksdagen nu ändå går vidare med barnfängelserna.

Umeåman åtalas för grova internetbrott

Åklagaren har väckt åtal mot en 18-årig man i Umeå för en mängd grova brott begångna inom ramen för våldsbejakande nätverk på internet.

Foto Piotr Pawinski

Rekordstor brottsvinst i kryptovaluta säkrad

Kryptovaluta till ett värde av 127,6 miljoner kronor har säkrats efter att polis och åklagare i Sverige lyckats spåra tillgångar från sedermera nedstängda digitala narkotikamarknadsplatsen Flugsvamp 2. En nyckel till framgång uppges vara samverkan mellan myndigheter i Sverige och det internationella samarbetet.

Ny överdirektör för Skatteverket

Regeringen har utsett juristen Gunilla Åsenius till överdirektör vid Skatteverket.

Foto © Per Björkdahl | Dreamstime.com

Polisman åtalas för grova brott

En polis i Skaraborg åtal-as för bland annat grovt dataintrång och grovt brott mot tystnadsplikt.

DOMARBLOGGEN

Om nit och redlighet

Nit och redlighet i rikets tjänst är en utmärkelse som personer som varit anställda inom staten i minst 30 år kan tilldelas. Men vad är det egentligen?

Färre överprövningar av upphandlingsmål

Antalet inkomna överprövningsmål i förvalt-ningsdomstolarna minskade med 2,5 procent under 2025 jämfört med 2024. Det visar ny statistik från Upphandlingsmyndigheten. Sam-tidigt ökade den genomsnittliga handläggnings-tiden i förvaltningsrätterna under 2025 med 15,4 dagar jämfört med året innan.

Foto GAMMA-MAN

Åtalas för synnerligen grovt narkotikabrott

Åklagare har väckt åtal mot tolv personer, sju kvinnor och fem män, i ett ärende som rör hanteringen av 33 kilo kokain. I ärendet har 31 kilo kokain till ett gatuvärde av cirka 30 miljoner kronor tagits i beslag.

Foto Wavebreakmedia

Ny domare

Regeringen har den 30 april utnämnt en ny lagman.

Foto Michael Erhardsson

Härnösand får helt ny domstolsbyggnad

Domstolsverket har genomfört en upphandling av ny domstolsbyggnad i Härnösand där förvaltningsrätten kommer att bedriva sin verksamhet.

Jag vill ha daglig bevakning av juridiska
nyheter från InfoTorg Juridik.
 
E-post: 
 
 
 
OBS! Om du loggar in kan du lägga upp ett
personligt urval för ditt Nyhetsbrev.
 
Logga in och lägg upp ett Nyhetsbrev.
» Logga in automatiskt

Du behöver vara inloggad för att läsa artikeln

» Logga in automatiskt