Läkare: Bevisningen räcker inte i ”Barnläkarfallet”
Att ”Barnläkarfallet” får en rättslig prövning är bra så att alla spekulationer kan avslutas. Men eftersom läkaren säger sig inte ha gett läkemedlet kommer det huvudsakliga problemet bli att kunna bevisa att det var hon som gav barnet dödliga doser av tiopental och morfin. Susanne Flyborg tror absolut att läkaren kommer att frias. Hur ska rätten kunna bevisa att läkaren gav barnet dosen?
Först om rätten – mot förmodan – skulle komma fram till att läkaren har gett dosen kommer diskussionen handla om vad en läkare kan ge för att lindra smärta och vad som är aktiv dödshjälp.
Det hade alltså varit betydligt mer intressant om läkaren faktiskt hade gett det aktuella läkemedlet och dessutom erkänt det.
Det lilla barnet föddes för tidigt och prognosen för överlevnad utreddes noga av olika specialister. Det vore bra om ett annat fall, som inte utretts så noga, prövades rättsligt.
- Det vore intressant att veta hur noggrann utredning som krävs för att fatta ett beslut om att avbryta vården, säger Susanne Flyborg. Ett fall där en mindre noggrann utredning leder till att någon dör hade varit mer intressant och adekvat att pröva rättsligt. Där finns en stor gråzon som aldrig belyses eller granskas.
Susanne Flyborg tror inte att läkarkåren kommer att påverkas särskilt mycket vid en fällande dom. Att läkare efter detta inte längre kommer att våga ge smärtstillande medicin tror hon inte alls. Det är skrämselpropaganda, säger hon.
I vissa länder, till exempel Holland, görs inga återupplivningsförsök av barn som är födda före 27:e graviditetsveckan. I detta fall föddes barnet i vecka 25. Eventuellt kan resultatet av detta bli en diskussion om för tidigt födda barn. Kanske kommer vi då att titta på hur andra länder gör, säger Susanne Flyborg.




















