PT i vart tredje tvistemål
VERKTYG
Hovrättspresident Gunnel Wennberg och advokat Erik Wernberg debatterade pt-reglerna i tvistemål. Seminariet ägde rum i Göteborg och arrangerades av Infotorg Juridik.
Gunnel Wennberg berättar att hovrätten meddelat prövningstillstånd i 35 procent av tvistemålen hittills under 2011. Ändringsfrekvensen ligger på 57 procent. Den vanligaste pt-grunden är ändringsdispens och granskningsdispens. Även i de fall pt inte beviljas lägger hovrätten mycket tid i frågan, betonar Gunnel Wennberg.
Bör man då motivera ett pt-beslut? Nej, anser Gunnel Wennberg och får medhåll av sina domarkollegor. Den sits som meddelat pt kan göra en annan bedömning än den sits som ska döma i målet. Inte heller bör avslag på pt motiveras eftersom det blir som att skriva om tingsrättsdomen.
Hovrätten för Västra Sverige arbetar på fyra avdelningar med 8 ordinarie domare per avdelning. Varje avdelning har två tvistemålspecialister. I varje sits deltar tre eller fyra domare, varav minst en tvistemålspecialist.
Ingrid Björck berättar att hovrätten, redan före pt-reformen 2008, hade tillsatt en arbetsgrupp för att hitta gemensamma handläggningsrutiner för tvistemålen. Hovrätten har också bjudit in tvistemålsadvokater till så kallade samrådsmöten. Dessutom publiceras riktinjer för handläggningen av dispositiva tvistemål på hovrättens hemsida.
Generellt är hovrätten generös med att kommunicera överklaganden och pt-frågan. Hovrätten tar aldrig upp diskussion om förlikning innan pt-frågan har avgjorts. Men har pt väl beviljats så arbetar man aktivt med förlikning. Många domare är vana medlare och förlikningsförhandlare, berättar Ingrid Björck. Hon tillägger att de riktigt stora tvistemålen inte handläggs av fiskaler utan av domarna själva.
Christer Ranch deltog under 1,5 år i hovrättens pt-grupp som tog del av alla inkomna pt-ärenden. Gruppens arbete har bland annat fått den positiva effekten att pt-frekvensen inte spretar särskilt mycket mellan hovrättens avdelningar.
Han rekommenderar parterna att välja en eller flera pt-grunder och argumentera efter dessa. Inskränk inte resonemanget till endast gransknings- eller ändringsdispens. Högsta domstolen har flera gånger återförvisat mål på prejuidikatgrund.
Gunnel Wennberg berättar att hovrätten aldrig förr haft så stora tvistemål som nu. Vad ökningen beror på är oklart. Kanske har pt-reformen lett till att parterna lägger med fokus på tingsrättsprocessen vilket resulterar i stora mål som vandrar vidare i domstolskedjan. Enligt Gunnel Wennberg har genomsnittet för huvudförhandling i hovrätten ökat från 5 till 6,5 timmar det senaste året.
Advokat Erik Wernberg ger tips på vad man böker tänka på när man ansöker om prövningstillstånd. Ange konkreta ändringsanledningar, lägg tid på att analysera pt-grunderna och argumentationen samt ta del av prejudikat, är några av tipsen. Han konstaterar också att gransknings- och ändringsdispens är de vanligaste grunderna för hovrätterna att bevilja prövningstillstånd.
Vilken metod kan då användas?
- Finns det någon rättsfråga som framstår som felaktig, tveksam eller svår? NJA 2010 s. 416 (svårdbedömd rättsfråga, oklarhetsregeln) och NJA 2010 s. 461 (rättslig betydelse av samtycke till adoption).
- Är tingsrättens bevisvärdering felaktig, tveksam eller knapphändig? NJA 2010 s. 405 (återvinningsmål, knapphändig bevisvärdering)
- Finns brister beträffande domens eller beslutets utformning? NJA 2009 s. 798 I-III (vårdnadsmål, barns boende) och NJA 2010 s. 405
- Har det förekommit något processuellt fel vid tingsrätten? NJA 2010 s. 342 I och II samt NJA 2011 s. 396 (grovt rättegångsfel brottmål, men principen intressant även i tvistemål)
- Är det möjligt att i hovrätten åberopa nya omständigheter eller ny bevisning ? NJA 2010 s. 384, NJA 2009 s. 773 och NJA 2009 s. 738 (kompletterande utredning)
- Är det i vart fall möjligt att erhålla partiellt prövningstillstånd? RH 2009:96




















