Missvisande bild av HD-dom
VERKTYG
De båda före detta straffrättsprofessorerna Leijonhufvud och Wennberg gör i sin svd-artikel en poäng av att en man som varit kraftigt berusad av alkohol och läkemedel huggit två personer med en kökskniv och friats i Högsta Domstolen för mordförsök.
- Jag tycker artikeln ger en missvisande bild av vad den här domen innebär, säger straffrättsprofessor Petter Asp. Man betonar att ruset skulle vara en ursäkt medan det i grunden handlar om att gärningsmannen kan komma att gå fri från uppsåtsbrott därför att han eller hon inte har uppsåt. Men i de allra flesta fall har också den som är berusad uppsåt i förhållande till vad han eller hon gör och skulle så inte vara fallet utesluter ju inte det att det kan bli fråga om oaktsamhetsbrott.
Vad kommer det sig att två före detta straffrättsprofessorer gör en sådan bedömning?
- Det får du fråga dem.
För att man ska förstå vad det här egentligen handlar om gör Petter Asp en jämförelse.
- Det är alldeles tydligt att bestämmelsen dragen till sin spets leder till orimliga resultat. Ska jägaren som sitter berusad på pass och tror att det är ett djur han skjuter på, fast det i själva verket är en människa, dömas för mord? Avsteget från skuldprincipen blir s.a.s. väldigt tydligt när det handlar om allvarliga brott och långa straff. Domstolarna har också avstått från att fullt ut tillämpa bestämmelsen.
Är det allvarligt att det står i Svenska Dagbladet, en av Sveriges största tidningar?
- Det är många saker som står i tidningarna när det gäller straffrätten som inte är direkt felaktiga men som är så vinklade att det blir missvisande. Jag tycker det är lite synd, inte minst eftersom det ytterst påverkar den straffrättspolitik som förs. Debatten om straffrätten borde föras i ett mer sansat tonläge, men tyvärr finns det sällan tillräckligt utrymme för nyanser i den offentliga debatten.




















