Bli kund Annonsera
måndag 17 december 2018
Mitt i juridiken
Mitt i juridiken
Läs direkt!
Publicerad: 4 mars 2014,

Gör pro bono-arbete obligatoriskt

Många advokater bedriver pro bono-arbete frivilligt och på eget initiativ. Enligt Anne Ramberg skulle det på sikt även kunna bli ett krav som ingår i titeln advokat.

VERKTYG

»
Skriv ut
»
Tipsa en vän
»
Skriv kommentar

Många större affärsjuridiska byråer bedriver en omfattande pro bono-verksamhet såväl i Sverige som internationellt. Även bland enskilda jurister verkar utvecklingen gå åt samma håll. Anne Ramberg, generalsekreterare på Advokatsamfundet berättar att samfundet ser positivt på detta och tror att det kommer att bli ännu mer vanligt i framtiden.

- Nedmonteringen av rättsskyddet och rättshjälpen gör att advokater med ett starkt rättssäkerhetsengagemang känner att man vill använda sin kunskap och tid till att hjälpa till i olika sociala frågor, säger hon.

Anne Ramberg vill gärna lyfta fram humanjuristernas ideella arbete som kanske sker mer i det dagliga arbetet än i större projekt.

- Humanjuristernas arbete sker många gånger pro bono eller gränsar i vart fall till det. Man vet ofta att det inte kommer att gå att få betalt av en klient man ändå vill hjälpa.

Advokatjouren

Enligt Anne Ramberg var det just försämringarna i rättshjälpen som ledde till att Advokatsamfundet startade Advokatjouren 1998 efter dansk förlaga. Man såg ett stort behov av kostnadsfri juridisk rådgivning.

- Vi insåg att vi behövde göra något när enskilda inte längre hade råd att få juridiskt biträde. Sedan kan man ifrågasätta om det är samfundets och advokaternas uppgift att ta över samhällets ansvar.

Advokatjouren finns på olika ställen i landet. Syftet var att skapa närhet till advokaterna och avdramatisera advokatkontakten. Därför hålls inte rådgivningen på advokatkontor utan på allmänna platser som bibliotek.

Genom Advokatjouren erbjuds enskilda 15 minuters kostnadsfri rådgivning av advokat. Frågorna handlar ofta om arvsrätt, fastighetsrätt, arbetsrätt samt frågor av social karaktär. Advokaten hjälper till att identifiera vilket problem det gäller och kan sedan slussa klienten vidare efter rättsområde och ort. Advokaterna ställer upp på sin fritid och får ingen ersättning för detta.

Advokatsamfundet hjälper även till på ett internationellt plan. Exempelvis har man byggt upp advokatsamfund i Afghanistan och Vietnam. Samtidigt är Advokatsamfundet en liten organisation och Anne Ramberg betonar att man måste vara varsam med de resurser som finns. Samfundet verkar därför ofta genom andra organisationer där man kan bidra med sin kunskap och erfarenhet.

Flodvågskatastrofen

Man har också deltagit i enskilda situationer. Efter Tsunamin gick Advokatsamfundet snabbt ut och erbjöd gratis hjälp till de drabbade.

- Vi insåg omedelbart att många av de drabbade aldrig skulle få rättshjälp. Advokatsamfundet lämnade därför ett förslag till samtliga ledamöter om att göra en insats. Man kunde inte ge ekonomiskt stöd utan endast tid och kompetens. På mindre än ett dygn hade vi fått in drygt 2.000 timmar.

Anne Ramberg berättar att advokaterna hjälpte flera hundra familjer med tiotusentals timmar. Alla som sökte fick hjälp.Det handlade om skiftande frågor som barn som inte hade några vårdnadshavare kvar, arvsskiften, bolag som inte längre hade någon firmatecknare samt mycket försäkringsfrågor.

- Det var en mycket gripande upplevelse och många advokater upplevde det som oerhört tillfredsställande att kunna få hjälpa till med sin kunskap i en så svår situation.

Obligatoriskt pro bono-arbete?

I Sverige sker alla advokaters pro bono-arbete frivilligt och på eget initiativ.I många andra länder är pro bono- verksamheten obligatoriskt och en förutsättning för den som vill bli ledamot av ett Advokatsamfund eller en skyldighet för den som redan är färdig advokat.I USA har en advokat exempelvis skyldighet att delta i 50 timmars pro bono-arbete per år.

Anne Ramberg berättar att Advokatsamfundet har en stark vilja och hög ambition att institutionalisera någon pro bono-aktivitet från samfundets sida. Kanske ett krav för att bli medlem eller skyldighet för en färdig advokat. Man har dock inte kommit fram till hur formerna för en sådan verksamhet skulle se och det är många frågor att lösa på vägen.

- Men det är något att fundera vidare på för det finns en stor vilja bland svenska advokater att använda sitt kunnande och sin erfarenhet för att hjälpa andra i svåra situationer och ge tillbaka till samhället avslutar Anne Ramberg.

3 TIDIGARE KOMMENTARER
Försvararen
4 mars 2014 16:34

I sammanhanget kan vara värt att tänka på all den tid som läggs ned av offentliga försvarare som de inte ens försöker ta betalt för, t ex lugnande av oroliga klienter och deras familjer, samt annan obetald service till dessa av social karaktär som utförs av medmänsklighet och för att upprätthålla deras förtroende.

Anmäl inlägg för olämpligt innehåll
Karin
6 mars 2014 09:46

Ja, du har helt rätt. Att arbeta som advokat innebär en stor del själavård. Klienterna upplever ofta rättsprocesserna som en mycket krävande tid av deras liv. Här spelar advokaten en stor roll och det kan man inte debitera.

Anmäl inlägg för olämpligt innehåll
Hmm
7 mars 2014 10:26

Offentliga försvarare har väl knappast några problem med att ta betalt för sånt? Inte ovanligt med 2500-3000 h debiterade timmar om året för manga.

Anmäl inlägg för olämpligt innehåll
Foto Wavebreakmedia

Nya domare

Regeringen har den 12 december utnämnt en lagman, sju rådmän och ett tekniskt råd.

Forskare får rätts- vetenskapligt pris

Lundaforskarna Niklas Arvidsson och Lotta Maunsbach belönas för framstående insatser och får ta emot Emil Heijnes rättsvetenskapliga pris.

Foto Micke Lundström

Ny general- sekreterare i Advokat- samfundet

Advokatsamfundets styrelse ha beslutat att utse advokaten Mia Edwall Insulander till ny generalsekreterare.

42 nya advokater

Sveriges advokatsamfund antog 42 nya ledamötervid sitt sammanträde den 7 december.

Baker McKenzie rekryterar inom skatt

Advokatbyrån Baker McKenzie växer och rekryterar Caroline Johansson och Linn Nordqvist till skattegruppen.

Ny legal futurist på Synch

Synch har utnämnt Viveca Fallenius till legal futurist och den nya rollen ska fokusera på värdedriven innovation.

Foto © Elnur

Konkurrensverket premierar uppsatser

Konkurrensverket arrangerar varje år en uppsatstävling för studenter och i år gick tre av de fem priserna till juriststudenter.

Forskningsmedel till projekt i offentlig rätt

Riksbankens jubileumsfond har tilldelat professor Henrik Wenander vid Lunds universitet knappt två miljoner kronor i forskningsmedel.

Ny delägare i Wollsén Albinsson

Wollsén Albinsson Advokatbyrå har utsett en ny delägare inom området fastigheter – denna gång med specialiseringen skatterätt.

Foto EU-domstolen

Åtta sökanden till EU-domartjänst

Ansökningstiden för tjänsten som Sveriges domare i EU-domstolen i Luxemburg har nu gått ut och åtta stycken kvalificerade svenska jurister har anmält sitt intresse.

Datainspektionen granskar SL:s kroppskameror

Myndigheten ska undersöka hur SL har resonerat kring de personuppgifter som kommer att samlas in i samband med att biljettkontrollanter nu börjar att använda kroppskameror.

Foto Bengt Hultqvist

Konferens för framtidens domstol

Med målet att spana in i framtiden för domstolarna håller Helsingborgs tingsrätt i mars nästa år en tredagarskonferens kallad LegalTech+Design @HelsingborgsTR.

Jag vill ha daglig bevakning av juridiska
nyheter från InfoTorg Juridik.
 
E-post: 
 
 
 
OBS! Om du loggar in kan du lägga upp ett
personligt urval för ditt Nyhetsbrev.
 
Logga in och lägg upp ett Nyhetsbrev.




 
» Logga in automatiskt