Kapitalbrist orsak till Saabs likvidation?

Odd Swarting

Det var under seminariet om ”Ansvarsfrågor i en insolvenssituation för styrelseledamöter och ledande befattningshavare” som Odd Swarting tillsammans med kollegan och biträdande juristen Karl Bondesson på Setterwalls kastade ur sig den minst sagt kontroversiella spekulationen. Att det var de sedvanliga kapitaltäckningsreglerna i aktiebolagslagen som tvingade fram likvidationen för Saab.

Regeln i aktiebolagslagen säger ju att kontrollbalansräkning ska upprättas när det finns skäl att anta att bolagets egna kapital understiger hälften av det registrerade aktiekapitalet. Om det visar sig att så är fallet ska en första kontrollstämma hållas inom 0-8 veckor och därefter en andra kontrollstämma inom åtta månader.

- Tidsmässigt passar sambanden. En stämma skulle kunna ha hållits i april och därefter i höstas och då kan de ha upptäckt att kapitalbrist förelåg.

Slapp personligt ansvar

- För att GM skulle slippa återställa aktiekapitalet och för att styrelsen och ledningen för Saab skulle slippa personligt betalningsansvar kan man ha valt att sätta bolaget i likvidation, funderar Odd Swarting som dock är väldigt noga med att poängtera att det rör sig just om en spekulation.

Rolf Åbjörnsson som företräder Saab:s underleverantörer viftar bort spekulationerna.

- Att det skulle bero på kapitalbrist tror jag är helt fel. Det skulle vi nog ha hört i så fall. Jag tror att det var ett sätt för GM att få bort ledningen och facket och få kontroll över bolaget och göra  en markering att de menar allvar.

Rolf Åbjörnsson påpekar att det i handlingarna hos Bolagsverket som utsåg likvidatorerna inte stod en rad som antydde kapitalbrist. Men en jurist som InfoTorg Juridik talat med på Bolagsverket inflikar att det inte finns några som helst krav på motivering till en likvidation.

Hur det är med den saken får vi kanske aldrig veta.

Stränga beviskrav

I övrigt uppehöll sig Setterwallsjuristerna vid rättsfallsutvecklingen inom kapitalbristområdet de senaste åren. Det handlar till exempel om vilka förpliktelser som ingår i ansvaret under underlåtenhetstiden (se NJA 2009 s. 221). Bevisbördan diskuterades och den ligger på borgenären (NJA 1993 s. 484) men kan sedan kastas över beroende på om han klarar beviskravet vilket kan vara tungt. Det råder vidare stränga beviskrav kring återställande av kapital genom kapitaltillskott.

När det gäller skadeståndskravet i ABL noterade föreläsarna att ansvaret är individuellt och inte kollektivt. Även en revisor (se NJA 1998 s. 734), lekmannarevisor och särskild granskare kan bli ersättningsskyldiga.  Men det måste finnas en kausalitet mellan den skadesgörande handlingen och bolagets insolvens.

Odd Swarting pekade på fenomenet prisjägare som uppstått. En byrå med det passande namnet Krafman har dykt upp på arenan för att komma åt styrelseledamöter genom att studera förvaltarberättelser och slå ner på de bolag där det skulle kunna vara möjligt att pressa ledningen.

- Och det personliga ansvaret gör ju att folk agerar, plånboken väger tyngst, säger Odd Swarting.

I seminariet diskuterades också skattebetalningslagen. Det råder återvinningsförbud mot skattebetalningar, något som på sikt kan avskaffas enligt vad som framkommit. Men Odd Swarting ser mest nackdelar med en sådan förändring.