Bli kund Annonsera
måndag 18 juni 2018
Mitt i juridiken
Mitt i juridiken
Läs direkt!
Publicerad: 1 februari 2017,

Ny avhandling gällande EU-direktiv om databasskydd

EU-direktivet om rättsligt skydd av databaser är rättsosäkert för tredje man eftersom dess fokus på direkt investeringsskydd gör att endast framställaren av en databas på förhand kan bedöma om skyddet faller under direktivet eller ej. Det hävdas i en ny avhandling i immaterialrätt från Stockholms universitet.

VERKTYG

»
Skriv ut
»
Tipsa en vän
»
Skriv kommentar

Den digitala utvecklingen har ökat möjligheterna att samla in, lagra och tillgängliggöra material i databaser. Över tid har det framställts krav på att införa ett särskilt rättsligt skydd för de investeringar som krävs för att upprätta och driva databaser. Det framgår av ett pressmeddelande om en avhandling från Stockholms universitet.

Inom EU infördes vid mitten av 1990-talet ett sådant särskilt skydd genom direktivet 96/9 om rättsligt skydd för databaser. Direktivet innehåller bestämmelser om en så kallad sui generis-rätt; rätten är av sitt eget slag och omfattas varken av Bern- och Paris-konventionerna eller TRIPS-avtalet vilka reglerar annan immaterialrätt på internationell nivå. En databasproducent kan tillerkännas rättsligt skydd enligt direktivet om databasen utgör resultatet av en ”kvantitets- eller kvalitetsmässigt sett väsentlig investering”. Härvidlag skiljer sig databasskyddet från andra immaterialrättigheter, enligt avhandlingens författare Johan Axhamn, genom att det fokuserar på  de bakomliggande investeringarna under tillkomstprocessen och under den tid basen är i drift, snarare än själva slutresultatet.

- Vad gäller andra immaterialrättsligt skyddade produkter, till exempel ett upphovsrättsligt skyddat musikstycke eller en patenterad uppfinning, kan en utanförstående i regel iaktta slutprodukten och bedöma om den är immaterialrättsligt skyddad eller ej. I jämförelse gäller för databasrätten som utgångspunkt att  endast den som har upprättat basen kan bedöma hur omfattande investeringar som ligger bakom dess upprättande. Det innebär en stor rättsosäkerhet för tredje man, säger Johan Axhamn i en kommentar i pressmeddelandet.

I avhandlingen jämförs sui generis-rätten med andra immaterialrättigheter och teoribildning på immaterialrättsområdet. En del forskare har anfört att alla befintliga immaterialrättigheter (upphovsrätt, patent m.m.) skulle kunna ersättas av ett generellt, rent investeringsskydd liknande det som gäller för databaser enligt databasdirektivet. Mot bakgrund av den påvisade rättsosäkerheten avråder Johan Axhamn starkt från en sådan utveckling.

Avhandlingen sätter också in databasskyddet i en samtida kontext, där databaser numera kommer till uttryck på ett annat sätt än vad som kunde förutses när direktivet antogs. Aktuella fenomen som behandlas är sociala nätverk på internet och så kallad big data.

I avhandlingen görs också en analys av hur databasdirektivet har genomförts med svensk rätt. Det konstateras att sui generis-rätten inte utesluter att andra nationella bestämmelser görs gällande parallellt men att det ändå kan finnas skäl att överväga behovet av att behålla den äldre så kallade katalogrätten. Förslag i den riktningen har nyligen lagts fram av kulturdepartementet i Norge.

Vidare konstateras att genomförandet av databasdirektivet med svensk rätt är bristfälligt. Visserligen har domstolarna på nationell nivå gjort mycket långtgående direktivkonforma tolkningar av den svenska lagtexten för att uppfylla direktivets krav. Men att den svenska lagtexten inte återspeglar direktivets krav medför också rättsosäkerhet. Johan Axhamn rekommenderar därför att lagstiftaren ser över genomförandet av databasdirektivet och utformar lagtexten i bättre överenstämmelse med dess ordalydelse.

En stor del av avhandlingen ägnas åt att beskriva, analysera, jämföra och systematisera det skydd för databaser som ges genom det upphovsrättsliga skyddet och sui generis-rätten samt genom regler och principer om illojal konkurrens. Framställningen är den mest genomgripande undersökningen om databasskydd som har genomförts i svensk rätt.

Foto Wavebreakmedia

Nya advokater antagna

Sveriges advokatsamfunds styrelse antog 47 ledamöter vid sitt sammanträde den 14 juni.

Vinge prisades i London

För sjätte gången tog Vinge hem utnämningen som den advokatbyrå i Sverige som bäst lyckats med sina jämställdhetsinitiativ.

Foto Foto: Frugan

Juristerna som sommarpratar

Här är listan med jurister som är värdar i programmet Sommar i Sveriges Radio.

Muntlig förhandling i EU-domstolen

För första gången har en svensk domstol valt att inhämta förhandsavgörande från EU-domstolen i ett upphandlingsmål.

Foto Inbj

Nya domare

Regeringen har utnämnt ett justitieråd, fyra hovrättsråd, sex kammarrättsråd och tio rådmän.

Advokatsamfundet prisar journalist

Negra Efendic, journalist på Svenska Dagbladet, tilldelas Advokatsamfundets journalistpris.

Foto v Wavebreakmedia

Tryckfriheten utreds

En parlamentarisk kommitté får i uppdrag att utreda ett antal frågor på tryck- och yttrandefrihetens område, bland annat om public service oberoende är tillräckligt garanterat i förhållande till staten.

Delägarna vid Lindahls Stockholmskontor startar eget

Advokatfirman Lindahls Stockholmskontor kommer vid kommande årsskifte att genomgå en omfattande förändring, då delägarna vid kontoret i Stockholm valt att lämna Lindahl för att efter årsskiftet bilda två nya byråer.

Datainspektionen granskar Google igen

Myndigheten följer nu upp hur Google hanterar rätten att bli glömd och kontrollerar att de sökresultat som sökjätten skulle ta bort förra året har tagits bort.

Ensamkommande får tidsbegränsat uppehållstillstånd

Ensamkommande flyktingar som kom till Sverige senast den 24 november 2015 och som fått avslag på sin ansökan om uppehållstillstånd ska kunna få ett tidsbegränsat uppehållstillstånd för gymnasiestudier.

Foto © Jirsak

Datainspektionen inleder GDPR-granskning

Myndigheten ska granska om företag och myndigheter som är skyldiga att utse ett dataskyddsombud verkligen har gjort det.

Foto Secondshot Dreamstime.com

Nya hedersdoktorer utsedda i Lund

Jur. dr. Samuel Engblom, docent Bengt Lundell och professor Clare McGlynn har utsetts till fakultetens hedersdoktorer 2018.

Foto Leif Ingvarson

Ny statistik över lagföring och återfall

Brå publicerar nu den slutliga officiella statistiken över lagföringsbeslut och kriminalvård 2017, samt återfall i brott 2011 och 2015.

Datainspektionen överklagar Google-dom

Datainspektionen vill att kammarrätten avgör den enligt inspektionen principiellt viktiga frågan om hur långt ”rätten att bli glömd” sträcker sig.

GDPR träder i kraft

Den 25 maj började, som nog ingen kunnat missa, dataskyddsförordningen, GDPR, att tillämpas i Sverige och övriga EU. Den nya lagstiftningen syftar till att stärka rättigheterna och öka skyddet för medborgarna och den ställer högre krav på företag, myndigheter och andra som hanterar personuppgifter.

Risk för rättsosäkerhet vid sjukskrivning

Läkare inom primärvården har stora svårigheter att leva upp till Försäkringskassans krav vid sjukskrivning för psykisk ohälsa, vilket riskerar att leda till att regelverket inte tillämpas enhetligt och rättssäkert. Det skriver Riksrevisionen i en ny granskning.

Jag vill ha daglig bevakning av juridiska
nyheter från InfoTorg Juridik.
 
E-post: 
 
 
 
OBS! Om du loggar in kan du lägga upp ett
personligt urval för ditt Nyhetsbrev.
 
Logga in och lägg upp ett Nyhetsbrev.




 
» Logga in automatiskt