Svagt skydd mot gryningsräder i EU

Helene Andersson har lagt fram en avhandling om gryningsräder vid Stockholms universitet, enligt ett pressmeddelande från universitetet.

Vid misstanke om kartellbildning eller annan otillåten konkurrensbegränsning har EU-kommissionen rätt att besluta om oanmälda besök på de misstänkta företagen och beslagta bevismaterial – så kallade gryningsräder. Kommissionens allt mer aggressiva tillämpning av EU:s konkurrensregler kommer till uttryck genom att de utdömda bötesloppen för kartellbildning de senaste åren har mångdubblats jämfört med tidigare. I syfte att säkerställa en effektiv tillämpning av konkurrenslagstiftningen har EU-kommissionen dessutom fått utökade befogenheter och kan numera ­ genomföra inspektioner i privata hem, spärra av företagslokaler samt ställa frågor till anställda i samband med gryningsräders genomförande.

Samtidigt som konkurrenslagstiftningen och dess tillämpning har skärpts så har EU:s skydd för grundläggande rättigheter stärkts genom Lissabonfördraget som trädde i kraft den 1 december 2009. Genom fördraget har Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna (”Stadgan”) blivit en del av primärrätten. Stadgan tillförsäkrar enskilda och företag en katalog av olika rättigheter, såsom till exempel rätten till försvar och skyddet för privatliv. I den mån en rättighet i Stadgan har en motsvarighet i Europakonventionen ska EU säkerställa att Stadgans skydd motsvarar eller överträffar det skydd som konventionen ger.

I avhandlingen ”Dawn Raids under Challenge” analyseras ett stort antal rättsfall från både EU-domstolen (som dömer enligt EU-rätten) och Strasbourgdomstolen (som dömer enligt Europakonventionen). Syftet är att fastställa om det råder balans mellan effektivitet och rättssäkerhet.

- Strasbourgdomstolen är väldigt flexibel för vad en myndighet får göra i samband med en gryningsräd förutsatt att företaget kan få sin sak prövad i en domstol. Därigenom säkerställer domstolen en balans mellan effektivitet och rättssäkerhet. I EU däremot finns inte motsvarande möjlighet att vända sig till EU-domstolen för att få en rättslig prövning av de åtgärder som EU-kommissionen vidtar i samband med gryningsräder. EU når därmed inte upp till Europakonventionens standard, trots att det är ett krav enligt Stadgan, säger Helene Andersson i en kommentar i pressmeddelandet.

Helene Andersson argumenterar i avhandlingen för att inte endast fysiska individer utan även juridiska personer, exempelvis företag, åtnjuter skydd enligt Europakonventionen om än att skyddet inte är lika starkt som för individer. Argumentationen baserar hon på en rad avgöranden från Strasbourgdomstolen, bland annat Société Colas mot Frankrike.

Enligt Helene Andersson krävs inga regeländringar för att tillgodose företagens rättigheter. Vad som behövs är att EU-domstolen ändrar sin praxis.

- EU-domstolen gör en allt för snäv tolkning då den hävdar att den saknar behörighet att pröva EU-kommissionens åtgärder i samband med gryningsräder. Det kan få till följd att flera av de befogenheter som kommissionen har tilldelats, och som i övrigt uppfyller Europakonventionens krav, kan ifrågasättas. EU-domstolen bör därför göra en vidare tolkning av de regler som redan finns, säger Helene Andersson.