Bli kund Annonsera
lördag 19 oktober 2019
Mitt i juridiken
Mitt i juridiken
Läs direkt!
Publicerad: 7 september 2009,

Debatt: En framtid utan upphovsrätt

Läroboksförfattaren Henrik Brändén anser att upphovsrätten håller på att rämna och ger förslag till åtgärder.
Henrik Brändén, biolog, läroboksförfattare, populärvetenskaplig skribent och föreläsare.

VERKTYG

»
Skriv ut
»
Tipsa en vän
»
Skriv kommentar

Den ekonomiska upphovsrätten lever idag på lånad tid. Den är redan omöjlig att upprätthålla för musik och film. Snart blir det likadant med böcker, ty den dag är inte långt borta då man kan sitta lika bekvämt i en fåtölj och läsa en digitalt kopierad bok som en traditionell.

I denna tekniska miljö skulle inte ens en repressiv stats alla maktmedel i längden kunna hindra piratkopiering. Ännu mindre en demokratisk rättsstats. Detta är inte nödvändigtvis av ondo. Den nya situationen öppnar flera nya möjligheter för framställning och spridning av både kultur och läromedel.

Viktigt är dock att inte kasta ut barnet med badvattnet. Bara för att ekonomisk upphovsrätt inte går att upprätthålla är inte all upphovsrätt fel. Den ideella upphovsrätten kan och bör värnas. Lyckligtvis finns i dagens internetkultur en hög respekt för principen att upphovsmän ska attribueras när deras verk återanvänds. Inte heller är all immaterialrätt fel. Patentsystemet spelar en viktig roll för teknisk och medicinsk utveckling. Men dagens polariserade debatt om upphovsrätt tycks hos stora grupper undergräva legitimiteten även för detta system.

Många frågar sig hur musiker och författare ska kunna försörja sig när royaltyinkomster sinar. Viktigt att minnas är då att royalties aldrig kunnat försörja mer än ett litet antal konstnärer med stor försäljning. De flesta tjänar mer på uppträdanden (konserter, föreläsningar, TV-soffor).

Dessa hotas inte av den tekniska utvecklingen, snarare tycks musikälskare få råd att gå på fler konserter då skivinköp inte äter upp huvuddelen av budgeten för intresset.

Bildkonstnärer har i generationer övertygat sin publik att en signerad kopia i en numrerad kort serie är värd mångfalt mer än en osignerad. Kanske bok- och musikförlag i framtiden livnär sig själva och sina konstnärer genom att förmedla framträdanden och sälja signerade exemplar av korta numrerade serier (med vackert papper innanför pärmar och fodral som håller), medan man sprider digitala exemplar av verken som PR.

När den ekonomiska upphovsrätten rämnar kommer dock ett stort problem att uppstå för utbildningssystemen: Varifrån ska nya läroböcker komma, när förlagen inte längre kan tjäna pengar på arbetet att omvandla läroboksförfattares kladdiga kompendieliknande manuskript till vackra behagliga böcker?

Starka intressen har länge sett vart utvecklingen är på väg och förser redan skolor och högskolor med vackra, aktuella, pedagogiskt genomarbetade material, som skildrar stoffet ur de synvinklar de anser önskvärda. Hur ska vi då få allsidiga, opartiska läromedel? Jag tror samhället måste använda två parallella strategier:

- Drivna av kärlek till sitt ämne och sina studenter skapar många lärare redan idag kompendier, webbsidor och annat undervisningsmaterial. Detta arbete kan uppmuntras samtidigt som man stimulerar processer, där materialet sprids, granskas och bedöms. Kanske man kan stödja framväxten av grupper´av lärare, som inspirerade av vetenskapssamhället organiserar kollegial granskning av utbildningsmaterial. (Några lärare läser materialet, sakgranskar det och bedömer om det bör publiceras av gruppen). Kanske kan istället en statlig myndighet organisera granskning och upprätta ett register över ackrediterade material. I vilket fall behöver arbetet stödjas av utbildningsanordnarna, som måste premiera dem som producerat och granskat då löner justeras och tjänster tillsätts.

- Staten producerar själv (eller beställer) centrala läromedel i viktiga ämnen. Inspiration kan hämtas från början av 1900-talet då en rad läroböcker för folkskolan beställdes, bland annat av Selma Lagerlöf (i svensk geografi) och Sven Hedin (världens geografi). Det bestående läsvärdet hos många av de böcker som därigenom skapades visar att även en centraldirigerad insats kan ge mycket lyckade resultat.

När upphovsrätten nu rämnar kommer mycket att behöva förändras, både i kultur- och utbildningsvärlden. Nya möjligheter öppnas, samtidigt som en del problem kommer att uppstå. Låt oss ta vara på möjligheterna och leta efter lösningar på problemen.

1 TIDIGARE KOMMENTAR
Christina
2 september 2010 17:43

Intressant artikel, tack för den. Det är en ytterst aktuellt frågeställning som du beskriver. Jag hoppas att framtiden kommer vara full av sådan flexibilitet för skapande. Jag håller dock inte med dig på en punkt: nämligen graden av statligt inflytande som du ser som en lösning på problemet. Men det du beskriver är i hög utsträckning en ackreditering av läraryrket som påminner om den akademiska världens ackreditering av professorer och forskare: att publiceringar är av betydelse för lönesättning och kanske även anseende som lärare. Detta innebär indirekt en lösning för att höja statusen på läraryrket, också ett aktuellt ämne för att försäkra god utbildningskvalitet i skolan. Bravo!

Anmäl inlägg för olämpligt innehåll

Åklagaren överklagar inte dom om polisskott

Stockholms tingsrätt frikände tre poliser som var åtalade i samband med att en 20-årig man sköts till döds och åklagaren väljer att inte överklaga domen.

Datainspektionen granskar inkassobolag

Granskningen av Sergel Kredittjänster är ett led i Datainspektionens arbete att rutinmässigt kontrollera stora aktörer med inkassotillstånd.

Final för VQ Forum

På torsdagen ägde den tionde VQ-konferensen i ordningen rum i Stockholm.

Nya domarutnämningar

Regeringen har den 17 oktober utnämnt två lagmän i förvaltningsrätten och en kammarrättslagman.

Foto Wavebreakmedia

Nya domarutnämningar

Regeringen har den 10 oktober utnämnt fyra nya domare.

Tre nya delägare till AG Advokat

AG Advokat har valt in advokaterna Maria Fahlcrantz, Niklas Gyllentrost och Eric Ödling som delägare i byrån och fortsätter därmed sin utvecklingsresa. De nya delägarna inträder till årsskiftet.

Ports Group rekryterar från Groth

Varumärkesbyrån Ports Group rekryterar immaterialrättsspecialisten Johan Sjöbeck från Groth & Co.

42 nya advokater

Styrelsen för Sveriges advokatsamfund antog 42 nya ledamöter vid sitt sammanträde den 3 oktober. Samtidigt utträdde 28 advokater ur samfundet.

Uppdrag till rätts-vårdande myndigheter

För att stärka rättskedjeperspektivet har regeringen beslutat om ett uppdrag till Polismyndigheten, Åklagarmyndigheten, Domstolsverket, Kriminalvården och Brottsförebyggande rådet att bedöma framtida verksamhetsvolymer i rättskedjan.

Kawin Mårtensson går till Kompass

Kompass Advokat rekryterar Kawin Mårtensson för att arbeta inom främst försäkring och finansiell reglering.

Ny ledning på Delphi

Advokatfirman Delphi i Stockholm utser Stefan Erhag till managing partner och Frida Rydin till vice VD.

Foto Varlakov Alex

Domstolsverket föreslår höjd timkostnadsnorm

Domstolsverket föreslår att timkostnadsnormen inom rättshjälpsområdet för 2020 höjs med 24 kronor till 1.404 kronor.

Nya delägare i Setterwalls

Setterwalls etablerar en tvistlösningsavdelning med nya delägarna Johannes Ericson och Magnus Rydberg som ansluter från Hamilton Advokatbyrå.

Fröberg & Lundholm utser ny delägare

Fröberg & Lundholm Advokatbyrå har valt in advokaten Emma Lund som ny delägare.

Nya domarutnämningar

Regeringen har den 19 september utnämnt sju domare.

Foto JanneBanan

Nytt justitieråd i HD

Regeringen har utnämnt expeditionschefen Johan Danelius till justitieråd i Högsta domstolen.

Datainspektionen får ökade anslag

Regeringen föreslår i budgetpropositionen att Datainspektionen ska få 14 miljoner kronor i ökade anslag för att hantera uppdraget att besluta om tillstånd för och utöva tillsyn över kamerabevakning.

DI granskar Statens servicecenter

Datainspektionen ska undersöka om Statens servicecenter har nödvändiga rutiner för att upptäcka och utreda personuppgiftsincidenter.

Foto Juergen Priewe

280 miljoner till Sveriges Domstolar

Sveriges Domstolar får i regeringens budgetproposition en ramökning med 280 miljoner kronor från 2020. Men migrationsdomstolarna får betydligt mindre än de behov som Domstolsverket beräknat.

Sveriges domstolar får ny webbplats

Även Högsta domstolens sidor får ett nytt utseende med ökade sökmöjligheter för att hitta domstolens avgöranden.

Foto Åke E:son Lindman

Nytt justitieråd i HFD

Regeringen har utnämnt kammarrätts-lagmannen Marie Jönsson till justitieråd i Högsta förvaltningsdomstolen.

Ny verksamhetsgrupp på Törngren Magnell

Fredrik Gustafsson och Erik Woodcock har rekryterats med ansvaret att bygga upp verksamhetsgruppen inom Technology.

Jag vill ha daglig bevakning av juridiska
nyheter från InfoTorg Juridik.
 
E-post: 
 
 
 
OBS! Om du loggar in kan du lägga upp ett
personligt urval för ditt Nyhetsbrev.
 
Logga in och lägg upp ett Nyhetsbrev.




 
» Logga in automatiskt