Bli kund Annonsera
måndag 18 februari 2019
Mitt i juridiken
Mitt i juridiken
Läs direkt!
Publicerad: 7 september 2009,

Debatt: En framtid utan upphovsrätt

Läroboksförfattaren Henrik Brändén anser att upphovsrätten håller på att rämna och ger förslag till åtgärder.
Henrik Brändén, biolog, läroboksförfattare, populärvetenskaplig skribent och föreläsare.

VERKTYG

»
Skriv ut
»
Tipsa en vän
»
Skriv kommentar

Den ekonomiska upphovsrätten lever idag på lånad tid. Den är redan omöjlig att upprätthålla för musik och film. Snart blir det likadant med böcker, ty den dag är inte långt borta då man kan sitta lika bekvämt i en fåtölj och läsa en digitalt kopierad bok som en traditionell.

I denna tekniska miljö skulle inte ens en repressiv stats alla maktmedel i längden kunna hindra piratkopiering. Ännu mindre en demokratisk rättsstats. Detta är inte nödvändigtvis av ondo. Den nya situationen öppnar flera nya möjligheter för framställning och spridning av både kultur och läromedel.

Viktigt är dock att inte kasta ut barnet med badvattnet. Bara för att ekonomisk upphovsrätt inte går att upprätthålla är inte all upphovsrätt fel. Den ideella upphovsrätten kan och bör värnas. Lyckligtvis finns i dagens internetkultur en hög respekt för principen att upphovsmän ska attribueras när deras verk återanvänds. Inte heller är all immaterialrätt fel. Patentsystemet spelar en viktig roll för teknisk och medicinsk utveckling. Men dagens polariserade debatt om upphovsrätt tycks hos stora grupper undergräva legitimiteten även för detta system.

Många frågar sig hur musiker och författare ska kunna försörja sig när royaltyinkomster sinar. Viktigt att minnas är då att royalties aldrig kunnat försörja mer än ett litet antal konstnärer med stor försäljning. De flesta tjänar mer på uppträdanden (konserter, föreläsningar, TV-soffor).

Dessa hotas inte av den tekniska utvecklingen, snarare tycks musikälskare få råd att gå på fler konserter då skivinköp inte äter upp huvuddelen av budgeten för intresset.

Bildkonstnärer har i generationer övertygat sin publik att en signerad kopia i en numrerad kort serie är värd mångfalt mer än en osignerad. Kanske bok- och musikförlag i framtiden livnär sig själva och sina konstnärer genom att förmedla framträdanden och sälja signerade exemplar av korta numrerade serier (med vackert papper innanför pärmar och fodral som håller), medan man sprider digitala exemplar av verken som PR.

När den ekonomiska upphovsrätten rämnar kommer dock ett stort problem att uppstå för utbildningssystemen: Varifrån ska nya läroböcker komma, när förlagen inte längre kan tjäna pengar på arbetet att omvandla läroboksförfattares kladdiga kompendieliknande manuskript till vackra behagliga böcker?

Starka intressen har länge sett vart utvecklingen är på väg och förser redan skolor och högskolor med vackra, aktuella, pedagogiskt genomarbetade material, som skildrar stoffet ur de synvinklar de anser önskvärda. Hur ska vi då få allsidiga, opartiska läromedel? Jag tror samhället måste använda två parallella strategier:

- Drivna av kärlek till sitt ämne och sina studenter skapar många lärare redan idag kompendier, webbsidor och annat undervisningsmaterial. Detta arbete kan uppmuntras samtidigt som man stimulerar processer, där materialet sprids, granskas och bedöms. Kanske man kan stödja framväxten av grupper´av lärare, som inspirerade av vetenskapssamhället organiserar kollegial granskning av utbildningsmaterial. (Några lärare läser materialet, sakgranskar det och bedömer om det bör publiceras av gruppen). Kanske kan istället en statlig myndighet organisera granskning och upprätta ett register över ackrediterade material. I vilket fall behöver arbetet stödjas av utbildningsanordnarna, som måste premiera dem som producerat och granskat då löner justeras och tjänster tillsätts.

- Staten producerar själv (eller beställer) centrala läromedel i viktiga ämnen. Inspiration kan hämtas från början av 1900-talet då en rad läroböcker för folkskolan beställdes, bland annat av Selma Lagerlöf (i svensk geografi) och Sven Hedin (världens geografi). Det bestående läsvärdet hos många av de böcker som därigenom skapades visar att även en centraldirigerad insats kan ge mycket lyckade resultat.

När upphovsrätten nu rämnar kommer mycket att behöva förändras, både i kultur- och utbildningsvärlden. Nya möjligheter öppnas, samtidigt som en del problem kommer att uppstå. Låt oss ta vara på möjligheterna och leta efter lösningar på problemen.

1 TIDIGARE KOMMENTAR
Christina
2 september 2010 17:43

Intressant artikel, tack för den. Det är en ytterst aktuellt frågeställning som du beskriver. Jag hoppas att framtiden kommer vara full av sådan flexibilitet för skapande. Jag håller dock inte med dig på en punkt: nämligen graden av statligt inflytande som du ser som en lösning på problemet. Men det du beskriver är i hög utsträckning en ackreditering av läraryrket som påminner om den akademiska världens ackreditering av professorer och forskare: att publiceringar är av betydelse för lönesättning och kanske även anseende som lärare. Detta innebär indirekt en lösning för att höja statusen på läraryrket, också ett aktuellt ämne för att försäkra god utbildningskvalitet i skolan. Bravo!

Anmäl inlägg för olämpligt innehåll

Nya domarutnämningar

Vid sitt senaste sammanträde har regeringen utnämnt sex nya domare.

Försök med snabb-förfarande i brottmål

Sedan januari 2018 pågår i norra Stockholm en försöksverksamhet för att snabbare kunna utreda och lagföra vissa typer av brott. Försöket utvidgas nu till att också omfatta unga lagöverträdare under 18 år..

Foto Europeiska unionens domstol

Fyra kandidater kvar till EU-domartjänst

Av nio kvalificerade sökande till tjänsten som svensk domare i EU-domstolen i Luxemburg efter Carl Gustav Fernlund, har Domarnämnden nu beslutat att kalla fyra till intervju.

Nordia utser ny delägare

Carl-Johan Allansson har valts in som delägare i Nordia med start den första januari.

DI leder arbete med nya EU-riktlinjer

Datainspektionen kommer att leda arbetet med att ta fram nya EU-riktlinjer för tolkning av begreppen personuppgiftsansvarig och personuppgiftsbiträde och deras respektive skyldigheter.

Foto MRR-photography

53 nya advokater

Sveriges advokatsamfund antog 53 nya ledamöter vid sitt sammanträde den 24 januari.

Foyen rekryterar inom miljörätt

Foyen Advokatfirma har anställt bolagsjurist Tomas Fjordevik från Swedavia AB. Han ingår i advokatfirmans affärsområde för Mark och Miljö.

Juristmässan för Göteborgs studenter

När Gaius arbetsmarknadsmässa för jurister ägde rum på Handelshögskolan i Göteborg stod mingel med ett 70-tal utställare, spännande föreläsare och flera event på schemat.

DLA Piper nyanställer

Byrån rekryterar advokaterna Mikael Moreira och Björn Rustare som kommer att fokusera på transaktioner och avtal inom teknologisektorn samt arbetsrätt.

Foto Wavebreakmedia

Nya domare

Regeringen har den 24 januari utnämnt fyra nya domare.

Ny delägare i Wigge & Partners

Wigge & Partners expanderar med rekrytering av advokat Frida Sander som ny delägare.

Foto © Gunold Brunbauer | Dreamstime.com

Ny svensk domare i Europadomstolen

Europarådets parlamentariska församling har valt Erik Wennerström till ny svensk domare i Europadomstolen i Strasbourg.

Så mycket tjänar bolagsjuristerna

En undersökning med lönestatistik för bolagsjurister i Sverige har presenterats. Ur ett generellt perspektiv är lönerna lika oavsett kön. Nytt för i år är att en mer ingående analys av chefsjuristerna gjorts.

Två domare utnämnda

Regeringen har den 17 januari utnämnt två nya kammarrättsdomare.

Foto Ilya Andriyanov

Ny brottsstatistik

Brottsförebyggande rådets preliminära statistik över anmälda brott 2018 visar en ökning av antalet anmälda våldtäkter men en stor minskning av antalet anmälda bostadsinbrott.

Danowskydelägare startar ny byrå

Den 1 januari startade L&L Advokatbyrå som är grundad av fyra advokater från Danowsky & Partners.

Viss ökning av disciplinanmälningar

Antalet disciplinanmälningar mot advokater 2018 var något större än 2017. Den långsiktiga trenden är dock att anmälningarna blir färre, trots att antalet advokater ökar. Det framgår av ny statistik från Advokatsamfundet.

Foto Stockholms universitet

Högst antal sökande på juristprogrammet

Efter urval två till vårterminen 2019 har totalt 18.525 personer antagits till utbildningar vid Stockholms universitet. Populärast var juristprogrammet.

Jag vill ha daglig bevakning av juridiska
nyheter från InfoTorg Juridik.
 
E-post: 
 
 
 
OBS! Om du loggar in kan du lägga upp ett
personligt urval för ditt Nyhetsbrev.
 
Logga in och lägg upp ett Nyhetsbrev.




 
» Logga in automatiskt