Bli kund Annonsera
lördag 24 augusti 2019
Mitt i juridiken
Mitt i juridiken
Läs direkt!
Publicerad: 7 september 2009,

Debatt: En framtid utan upphovsrätt

Läroboksförfattaren Henrik Brändén anser att upphovsrätten håller på att rämna och ger förslag till åtgärder.
Henrik Brändén, biolog, läroboksförfattare, populärvetenskaplig skribent och föreläsare.

VERKTYG

»
Skriv ut
»
Tipsa en vän
»
Skriv kommentar

Den ekonomiska upphovsrätten lever idag på lånad tid. Den är redan omöjlig att upprätthålla för musik och film. Snart blir det likadant med böcker, ty den dag är inte långt borta då man kan sitta lika bekvämt i en fåtölj och läsa en digitalt kopierad bok som en traditionell.

I denna tekniska miljö skulle inte ens en repressiv stats alla maktmedel i längden kunna hindra piratkopiering. Ännu mindre en demokratisk rättsstats. Detta är inte nödvändigtvis av ondo. Den nya situationen öppnar flera nya möjligheter för framställning och spridning av både kultur och läromedel.

Viktigt är dock att inte kasta ut barnet med badvattnet. Bara för att ekonomisk upphovsrätt inte går att upprätthålla är inte all upphovsrätt fel. Den ideella upphovsrätten kan och bör värnas. Lyckligtvis finns i dagens internetkultur en hög respekt för principen att upphovsmän ska attribueras när deras verk återanvänds. Inte heller är all immaterialrätt fel. Patentsystemet spelar en viktig roll för teknisk och medicinsk utveckling. Men dagens polariserade debatt om upphovsrätt tycks hos stora grupper undergräva legitimiteten även för detta system.

Många frågar sig hur musiker och författare ska kunna försörja sig när royaltyinkomster sinar. Viktigt att minnas är då att royalties aldrig kunnat försörja mer än ett litet antal konstnärer med stor försäljning. De flesta tjänar mer på uppträdanden (konserter, föreläsningar, TV-soffor).

Dessa hotas inte av den tekniska utvecklingen, snarare tycks musikälskare få råd att gå på fler konserter då skivinköp inte äter upp huvuddelen av budgeten för intresset.

Bildkonstnärer har i generationer övertygat sin publik att en signerad kopia i en numrerad kort serie är värd mångfalt mer än en osignerad. Kanske bok- och musikförlag i framtiden livnär sig själva och sina konstnärer genom att förmedla framträdanden och sälja signerade exemplar av korta numrerade serier (med vackert papper innanför pärmar och fodral som håller), medan man sprider digitala exemplar av verken som PR.

När den ekonomiska upphovsrätten rämnar kommer dock ett stort problem att uppstå för utbildningssystemen: Varifrån ska nya läroböcker komma, när förlagen inte längre kan tjäna pengar på arbetet att omvandla läroboksförfattares kladdiga kompendieliknande manuskript till vackra behagliga böcker?

Starka intressen har länge sett vart utvecklingen är på väg och förser redan skolor och högskolor med vackra, aktuella, pedagogiskt genomarbetade material, som skildrar stoffet ur de synvinklar de anser önskvärda. Hur ska vi då få allsidiga, opartiska läromedel? Jag tror samhället måste använda två parallella strategier:

- Drivna av kärlek till sitt ämne och sina studenter skapar många lärare redan idag kompendier, webbsidor och annat undervisningsmaterial. Detta arbete kan uppmuntras samtidigt som man stimulerar processer, där materialet sprids, granskas och bedöms. Kanske man kan stödja framväxten av grupper´av lärare, som inspirerade av vetenskapssamhället organiserar kollegial granskning av utbildningsmaterial. (Några lärare läser materialet, sakgranskar det och bedömer om det bör publiceras av gruppen). Kanske kan istället en statlig myndighet organisera granskning och upprätta ett register över ackrediterade material. I vilket fall behöver arbetet stödjas av utbildningsanordnarna, som måste premiera dem som producerat och granskat då löner justeras och tjänster tillsätts.

- Staten producerar själv (eller beställer) centrala läromedel i viktiga ämnen. Inspiration kan hämtas från början av 1900-talet då en rad läroböcker för folkskolan beställdes, bland annat av Selma Lagerlöf (i svensk geografi) och Sven Hedin (världens geografi). Det bestående läsvärdet hos många av de böcker som därigenom skapades visar att även en centraldirigerad insats kan ge mycket lyckade resultat.

När upphovsrätten nu rämnar kommer mycket att behöva förändras, både i kultur- och utbildningsvärlden. Nya möjligheter öppnas, samtidigt som en del problem kommer att uppstå. Låt oss ta vara på möjligheterna och leta efter lösningar på problemen.

1 TIDIGARE KOMMENTAR
Christina
2 september 2010 17:43

Intressant artikel, tack för den. Det är en ytterst aktuellt frågeställning som du beskriver. Jag hoppas att framtiden kommer vara full av sådan flexibilitet för skapande. Jag håller dock inte med dig på en punkt: nämligen graden av statligt inflytande som du ser som en lösning på problemet. Men det du beskriver är i hög utsträckning en ackreditering av läraryrket som påminner om den akademiska världens ackreditering av professorer och forskare: att publiceringar är av betydelse för lönesättning och kanske även anseende som lärare. Detta innebär indirekt en lösning för att höja statusen på läraryrket, också ett aktuellt ämne för att försäkra god utbildningskvalitet i skolan. Bravo!

Anmäl inlägg för olämpligt innehåll

Nya domarutnämningar

Regeringen har den 22 augusti utnämnt ett hovrättsråd, sex rådmän och ett tekniskt råd.

Foto JanneBanan

Domarnämnden föreslår nytt justitieråd

I slutet av året lämnar Ingemar Persson uppdraget som justitieråd i Högsta domstolen och vid sitt senaste möte beslutade Domarnämnden att föreslå Johan Danelius som hans efterträdare.

Ny VD för Bergenstråhle & Partners

Pär Eliasson Zucco har utsetts till IP-byrån Bergenstråhle & Partners nya VD och koncernchef.

Google-tillsyn lämnas över till Irland

Datainspektionen kommer att överlämna granskningen av Google om platsdata till den irländska dataskyddsmyndigheten. Det är den Europeiska dataskyddsstyrelsen som har tagit ställning till detta.

Sanktionsavgift för ansiktsigenkänning

Datainspektionen utfärdar en sanktionsavgift på 200.000 kronor för en skola som på prov har använt ansiktsigenkänning via kamera för att registrera elevers närvaro.

Christopher Tehrani till Cirio

Advokaten Christopher Tehrani kommer att arbeta inom IP/immaterialrätt och ansvara för patenttvister hos Cirio Advokatbyrå.

Längre handläggnings-tider i Svea hovrätt

På grund av bland annat besparingskrav har Svea hovrätts handläggningstider de senaste åren blivit allt längre och denna utveckling ser ut att fortsätta framöver. På sikt kan det handla om kraftigt ökade handläggningstider.

Legalworks anställer fastighetsexpert

Legalworks har nyligen rekryterat fastighetsexperten Sofia Wrååk.

Miljonbelopp för studie om marknadsmissbruk

Helene Andersson vid juridiska fakulteten i Stockholm har tilldelats 1,4 miljoner kronor för ett forskningsprojekt om EU:s marknads-missbruksförordning.

Ny advokat till Dahlgren & Partners

Advokat Isabella Hugosson ansluter till Dahlgren & Partners, som hon var med och startade 2015.

Foto Tatiana Savvateeva Dreamstime.com

Bengt Domeij ny prefekt på Juridicum

Bengt Domeij, professor i civilrätt, har tillträtt som ny prefekt för Juridiska institutionen vid Uppsala Universitet.

Viss ökning av antalet anmälda brott

Under första halvåret 2019 anmäldes totalt 757.000 brott, vilket är en procent fler än under motsvarande period föregående år. Det framgår av ny statistik från Brottsförebyggande Rådet.

Kamerabevakning på LSS-boende granskas

Datainspektionen ska utreda om Gnosjö kommun gör rätt som kamerabevakar en persons rum på ett LSS-boende.

Foto EU-domstolen

Nils Wahl utses till ny svensk EU-domare

Vid ett möte i Bryssel beslutade EU-medlemsstaternas regeringar slutligen att utse Nils Wahl till ny domare i EU-domstolen.

Foto Juergen Priewe

Nya regler vid halvårsskiftet

Kring halvårsskiftet 2019 börjar ett antal nya lagar och förordningar att gälla.

Jag vill ha daglig bevakning av juridiska
nyheter från InfoTorg Juridik.
 
E-post: 
 
 
 
OBS! Om du loggar in kan du lägga upp ett
personligt urval för ditt Nyhetsbrev.
 
Logga in och lägg upp ett Nyhetsbrev.




 
» Logga in automatiskt