Bli kund Annonsera
måndag 22 april 2019
Mitt i juridiken
Mitt i juridiken
Läs direkt!
Publicerad: 19 januari 2010,

Hur ska språklagen tolkas?

De engelskspråkiga beteckningarna strider mot andan i språklagen, nämligen att svenska är huvudspråk i Sverige. Det är en naiv och enkelspårig föreställning att beteckningar på engelska skulle utgöra en särskild lockelse för omvärlden. Det avgörande är i stället om myndigheter kan uppvisa en mångspråkig kompetens i avsikt att underlätta kommunikation med samma omvärld. Det skriver Jan Malmstedt/Arne Rubensson (medlemmar i nätverket Språkförsvaret).

VERKTYG

»
Skriv ut
»
Tipsa en vän
»
Skriv kommentar

Språklagen ”Språk för alla” antogs den 20/5 2009 och trädde i kraft den 1/7 samma år. Språklagen bygger i sin tur på utredningen ”Värna språken”. Språkförsvaret förhöll sig på flera avgörande punkter kritiskt till denna utredning i sitt remissvar och utvecklade sedan kritiken i en kommentar till språklagspropositionen. Men Språkförsvaret ansåg ändå språklagen på det hela taget representerade ett stort steg framåt, trots att den innehöll vissa försämringar jämfört med författningsförslaget i ”Värna språken”. Det var också symboliskt viktigt att språklagen antogs enhälligt av riksdagen. Därmed markerades att frågan var höjd över partipolitiskt käbbel.

Innan vi går över till att behandla hur den nuvarande språklagen ska tolkas, vill vi kort rekapitulera Språkförsvarets viktigaste invändningar mot lagen:

• Språklagen är enbart en skyldighetslag, medan Språkförsvaret anser en språklag ska utformas som en kombinerad skyldighets- och rättighetslag. Den nuvarande språklagen är ”en skyldighetslag både att värna språk och svara för att enskilda får tillgång till språk”. Men användningen av ett språk är framför allt en rättighet. Medborgarna måste kunna åberopa språklagen, om deras rättigheter inte beaktas.

• Språklagen har inga sanktionsmöjligheter, vilket innebär att myndigheter som i realiteten försöker undgå att tillämpa språklagen inte behöver ta några konsekvenser.

• Språklagen är en ramlag, som kan byggas ut och kompletteras. Detta är utmärkt, men en språklag måste ändå innehålla övergripande bestämmelser vad gäller viktiga domäner, exempelvis högskolan. Dessutom måste det finnas en central instans, som driver på utvecklingen mot underordnade förordningar inom olika domäner.

• Språklagens räckvidd inskränker sig enbart till den offentliga sektorn. Språkförsvaret menar att språklagen också borde vara tillämplig på företag, som till sin huvuddel ägs av svenska medborgare, företag med huvudkontor i Sverige och alla företag, som verkar i Sverige och upprättar någon form av avtal, eller genomför olika slags transaktioner, med svensk myndighet

• Språkförsvaret anser att termerna ”officiellt språk” respektive ”nationalspråk” är att föredra framför ”huvudspråk”.

Det är alltså viktigt att pröva språklagen. Naturligtvis måste man också följa upp i vilken utsträckning myndigheter frivilligt anpassar sin språkpolicy till språklagen. Men Riksdagens ombudsmän (JO) har i praktiken alltså fått ett tolkningsföreträde. Summan av alla JO-beslut vad gäller gjorda anmälningar kommer i betydande utsträckning att påvisa vilken räckvidd och slagkraft, som språklagen egentligen har. En tidigare JO-anmälan mot ett forskningsråd, Formas, har JO så att säga redan bifallit. I sitt beslut skrev JO: ”Även om utländskt språk tillåts ska det alltid vara möjligt att kommunicera med svenska myndigheter på svenska. En forskningsmyndighet kan därför inte heller efter språklagens införande kräva att en ansökan ska skrivas på annat språk än svenska.”

Språkförsvaret har gjort fyra JO-anmälningar med anledning av språklagen, vilka fortfarande är under behandling. Den första gällde regeringens engelskspråkiga e-postadresser, den andra Stockholms stad för olika engelskspråkiga beteckningar och slagord, den tredje Luftfartsverket och den fjärde Kristianstads kommun. Den första JO-anmälningen kan lämnas därhän i detta sammanhang, eftersom Språkförsvaret redan avgett ett särskilt yttrande till JO. Det tycks för övrigt vara den JO-anmälan som har starkast stöd bland allmänhet, politiker, språkvetare och publicister. Regeringens engelskspråkiga e-postadresser har också anmälts av Olle Josephson, tidigare chef för Språkrådet. Till detta kan läggas att både Socialdemokraterna och Vänsterpartiet röstade för en motion om införandet av svenskspråkiga e-postadresser i samband med riksdagsbehandlingen av språklagen.

Namngivningens betydelse

Språkförsvarets övriga JO-anmälningar gäller samtliga frågan om namngivning. Denna fråga behandlades i Språkförsvarets utkast till språklag för Sverige 2006:

”13 § Namngivning

1. Namn på platser och orter skall enbart ges på svenska utom i områden, där meänkieli eller samiska av hävd har talats, varvid parallella namn kan användas.

2. Namn på institutioner, allmänna organisationer, byggnader, projekt och så vidare, som initierats eller bekostats av svensk myndighet skall ges på svenska. Parallell namngivning på främmande språk kan ske om det är befogat, men under förutsättning att det svenska namnet står först.”

Varför är frågan om namngivning så viktig? Jo, därför att namngivning är en statusfråga för ett språk, och inte alltid en ren språkvårdsfråga. Detta är en viktig distinktion och ett av språklagens uttalade syften. Enbart namngivning på engelska i offentliga sammanhang strider också mot en väl etablerad tradition inom svensk språkvård, att skriva begripligt.

Om myndigheter och institutioner, som ytterst finansieras med skattemedel, ersätter svenskspråkiga beteckningar med engelskspråkiga beteckningar, ges engelska språket en extra tyngd och status i Sverige. Det förmenta motivet är alltid att det sker för den internationella marknadens skull. Vissa svenska myndigheter och institutioner anser att de profilerar sig som ”internationella” och ”moderna”. En klassisk regel är att de som finansierar en viss verksamhet – här med skattemedel – också ska få vara med och delta i besluten. Men inget politiskt parti har gått till val på att engelska beteckningar ska ersätta svenska i fråga om myndigheter, institutioner, projekt eller arrangemang. De gånger som medborgarna har tillfrågats i olika webbomröstningar eller enkäter har det också visat sig att majoriteten av medborgarna är emot dessa namnbyten – se t.ex. Kramfors-Sollefteås förslag att den lokala flygplatsen skulle heta ”High Coast Airport”.

De engelskspråkiga beteckningarna strider mot andan i språklagen, nämligen att svenska är huvudspråk i Sverige. Svenska medborgare ska alltid ha tillgång till det svenska språket. Dessutom är det fråga om ren diskriminering av de svenskspråkiga medborgare, som behärskar engelska dåligt eller inte alls. Det gäller inte bara infödda äldre svenskar, barn under en viss ålder utan även invandrare. Alla medborgare i Sverige som inte har engelska som modersmål förstår naturligtvis en svensk text lättare. Ibland konstruerar t.o.m. olika myndigheter engelskspråkiga beteckningar, som en engelsk modersmålstalare har svårt för att förstå.

I praktiken innebär användningen av engelska beteckningar på myndigheter, institutioner, projekt etc. att engelska upphöjs till officiellt andra språk i Sverige. Sverige är ett mångspråkigt land med svenska som huvudspråk och med sex nationella minoritetsspråk. Den information som riktar sig till omvärlden bör vara mångspråkig och inte uteslutande ske på engelska. Det finns flera goda exempel på myndigheter eller institutioner som använder sig av mångspråkig information, exempelvis landstinget i Kronoberg, Karlshamns kommun, Vasamuseet etc. Företagskunder, turister och inhemska medborgare föredrar att bli tilltalade på sina egna språk.

Det är en naiv och enkelspårig föreställning att beteckningar på engelska skulle utgöra en särskild lockelse för omvärlden. Det avgörande är i stället om myndigheter kan uppvisa en mångspråkig kompetens i avsikt att underlätta kommunikation med samma omvärld. Därför kan svenska myndigheter mycket väl fortsätta tillämpa namngivning på svenska och använda engelska parallellt där så är befogat, men i övrigt producera mångspråkig information på webbplatser, i publikationer och informationsmaterial, anpassat till de faktiska behoven.

2 TIDIGARE KOMMENTARER
Sören Mattson
22 januari 2010 03:14

Är helt enig med författarna!

Anmäl inlägg för olämpligt innehåll
Magnus Johansson
11 februari 2010 09:01

Även jag instämmer helt i författarnas kommentarer till lagstiftningen. Så tycks dock inte redaktören för InfoTorg Juridik göra, eftersom det på samma sida som artikeln om Språklagen publiceras en annons från ett uppenbarligen svenskt företag, som kallar sig "HR Comittment". Föga konsekvent, eller hur?

Anmäl inlägg för olämpligt innehåll

Årets bolagsjurist

Oskar Brandt som är chefsjurist på Izettle har tilldelats utmärkelsen årets bolagsjurist.

Fylgia anställer biträdande jurister

Advokatfirman Fylgia har anställt tre jurister inom kommersiell tech & IP samt miljö- och entreprenadrätt.

57 nya advokater

Styrelsen för Sveriges advokatsamfund antog 57 nya ledamöter vid sitt sammanträde den 11 april. Samtidigt utträdde 22 advokater ur samfundet.

Foto Roland Magnusson

Advokat blir hedersdoktor

Advokaten Johan Eriksson har av Stockholms universitet utsetts till en av 2019 års hedersdoktorer.

Nya domarutnämningar

Regeringen har den 11 april utnämnt åtta nya domare.

Samarbete mot brottslighet granskas

Tolv myndigheter har i flera år lagt ner stora resurser på att bekämpa organiserad brottslighet. Enligt Riksrevisionen har dock styrningen varit otydlig och utan samordning.

Foto Uppsala universitet

Uppsalaforskare får miljonanslag

Juris doktor Moa Lidén får Ragnar Söderberg Postdoctoral Fellow in Law under två år för ett projekt om bevisning i brottmål.

Domstolarna rekryterar

Om några veckor går ansökningstiden ut för den utannonserade tjänsten som justitieråd i Högsta domstolen, men det finns även ett antal andra domstolstjänster runtom i landet att söka just nu.

Wistrand utser ny MP

Efter nio år som managing partner i Göteborg har Martin Wedén lämnat sin post. Lars Thunberg tar över i hans ställe.

Miljonbelopp till forskningsprojekt

Ragnar Söderbergs stiftelse har beviljat forskningsmedel till två projekt i rättsvetenskap vid Stockholms universitet, vid Juridiska institutionen respektive Institutet för social forskning.

Nya delägare i DLA Piper

DLA Piper har utsett advokaterna Mats Eriksson och Magnus Oskarsson till nya delägare från och med 1 maj.

Studie om skatter och mänskliga rättigheter

Vilken koppling finns det mellan skatter, mänskliga rättigheter, jämställdhet och FN:s globala mål för hållbar utveckling? Cristina Trenta har fått forskningsmedel för att bidra med kunskap om skatternas roll för hållbar utveckling.

Foto Ginasanders Dreamstime.com

EU inför nya upphovsrättsregler

EU-parlamentet röstade på tisdagen för kommissionens förslag till nytt upphovsrättsdirektiv.

Datainspektionen granskar vårdgivare

Datainspektionen ska undersöka hur fyra universitetssjukhus, tre stora privata vårdgivare och en nätläkare styr personalens åtkomst till huvudjournalsystemen.

Foto Leif R Jansson/Scanpix

Nytt justitieråd i HD

Stefan Reimer har tillträtt som justitieråd i Högsta domstolen.

Ny managing partner på Vinge i Göteborg

Vinge Göteborg har utsett Anna Palmérus till ny managing partner.

Foto stocksnapper

Nya domare

Regeringen har den 21 mars utnämnt en lagman och tre chefsrådmän.

Nya delägare och advokater till Wåhlin

Advokatfirman Wåhlin har sedan årsskiftet förstärkts med tre nya medarbetare i Göteborg, Malmö och Helsingborg, varav två delägare och en advokat.

Ny delägare i Ramberg

Advokat Camilla Alm-Eriksson började på Ramberg Advokater som delägare den 4 mars.

Foyen rekryterar jurist från hovrätten

Foyen Advokatfirma har rekryterat juristen Erika Stjärnström från Göta hovrätt. Hon ingår i advokatfirmans affärsområde för Entreprenad, skriver Foyen i ett pressmeddelande.

Ny counsel på Delphi

Delphi har rekryterat Elisabeth Werner som counsel och hon kommer närmast från en roll som bolagsjurist på Skanska.

Foto Syda Productions

Tredje tillsyn kring 1177

Datainspektionen genomför en inspektion på plats av Medhelp för att ta reda på företagets roll och ansvar kring sjukvårdsrådgivning via 1177 Vårdguiden.

Nya domarutnämningar

Regeringen har den 14 mars utnämnt sju nya domare.

Praktikerartikel

Användning av mellanliggande bolag och principen om förfarandemissbruk

David Kleist, docent i finansrätt, analyserar två nyligen meddelade domar inom skatterättens område från EU-domstolen.

Foto Dotshock

Så fungerar justitiedepartementet

Justitiedepartementet presenterar en överblick över organisation, ansvarsområden och uppgifter.

Nya advokater

Sveriges advokatsamfund antog 50 nya ledamöter vid sitt sammanträde den 7 mars.

Jag vill ha daglig bevakning av juridiska
nyheter från InfoTorg Juridik.
 
E-post: 
 
 
 
OBS! Om du loggar in kan du lägga upp ett
personligt urval för ditt Nyhetsbrev.
 
Logga in och lägg upp ett Nyhetsbrev.




 
» Logga in automatiskt