Bli kund Annonsera
torsdag 28 mars 2024
Mitt i juridiken
Mitt i juridiken
Läs direkt!
Publicerad: 7 januari 2013,

Patentkrav på svenska inte längre juridiskt bindande

"Patentspråksutredningens ståndpunkt att överge svenskan till förmån för engelskan som juridiskt bärande språk i Sverige måste tillbakavisas." Det hävdar Språkförsvarets ordförande Per-Åke Lindblom samt ingenjören och uppfinnaren Lars Fredriksson.

VERKTYG

»
Tipsa en vän

Tidigare i år lade Patentspråksutredningen fram betänkandet ”Nationella patent på engelska?”. Betänkandet utmynnar i förslaget att nationella patentansökningar ska kunna inges på engelska och att endast patentkraven ska översättas till svenska. De senare ska emellertid inte ha någon rättsverkan i Sverige. I Danmark anses förändringen i patentspråksregimen vara en grundlagsfråga, eftersom den innebär en inskränkning av den nationella suveräniteten. Uppnås inte femsjättedelars majoritet i folketinget, måste en folkomröstning genomföras.

Det är helt klart att utredningens förlag kommer att innebära att ytterligare en domän för svenskan krymper. Mot den bakgrunden är det naturligtvis märkligt att betänkandet knappt har diskuterats i massmedierna. I stället har den hetaste språkfrågan i Sverige under året varit frågan om införandet av ett tredje könsneutralt pronomen, ”hen”, som varken gör från eller till vad gäller svenska språkets ställning.

Nationella svenskspråkiga patentansökningar har minskat drastiskt. På 1970-talet inkom c:a 15000 ansökningar om året. År 2000 inkom knappt 5000 nationella patentansökningar till Patent- och Registreringsverket (PRV) och idag ungefär hälften så många. Detta beror på att Sverige har tillträtt EPC- och PCT-överenskommelserna. Detta betyder att patentansökningar som ingetts via dessa system har kunnat valideras i Sverige, även om patentkraven har varit tvungna att översättas till svenska för att få rättsverkan.

Det finns idag tre sätt att inge patentansökningar: nationella, europeiska (via EPO) och internationella (via WIPO). En patentskrift innehåller tre delar: patentbeskrivning (10 – 20 sidor), patentkrav (1 – 3 sidor) och sammandrag (1/2 sida). Den viktigaste delen är patentkraven, eftersom endast dessa är juridiskt relevanta.

Om förslaget om den nya utformningen av nationella patentansökningar antas av riksdagen, kommer det ofelbart att leda till att allt färre patentansökningar kommer att avfattas på svenska. Patentspråksdomänen för svenskan kommer att krympa till en rännil. De svenska storföretagen, som är de som framför allt har drivit fram denna förändring, kommer inte att se någon anledning att skriva några svenskspråkiga patentansökningar. Om man ser till remissvaren, vill de helst också att patentkraven inte ska behöva översättas till svenska. Det viktigaste argumentet för den nya språkregimen har varit översättningskostnaderna. Men enligt en uppskattning som Europeiska patentverket gjorde 2005, uppgick de genomsnittliga kostnaderna för en ansökan om europeiskt patent och att hålla den i kraft i tio år i de fem största EU-staterna och Schweiz, till 32000 euro. Översättningskostnaderna stod för drygt 13 procent. Antalet patentansökningar i USA har för övrigt minskat de senaste åren, trots den fördel engelska som patentspråk innebär.

Den nya konstruktionen av EPO innebär visserligen att patentansökningar kan inges på svenska, men efter två månader måste översättning ske till antingen engelska, franska eller tyska. Det betyder samtidigt att svenska patenthavare måste förhålla sig till ingivna patentansökningar på tyska eller franska. Som bekant försämras kunskaperna i dessa språk i Sverige.

Vi menar att den svenska versionen av patentkraven skall vara rättsligt bindande.

Offentlighetsprincipen kräver att näringsverksamhet i Sverige skall kunna bedrivas fullt ut utifrån rättsverkande dokument avfattade på svenska. Att bibehålla svenskan som ett komplett språk i språklagens anda i framtiden kräver att svenskan används som rättsligt verkande språk, särskilt i en så språkligt utvecklande verksamhet som rättsligt bärande beskrivningar av ny teknik. Terminologin på svenska utvecklas av att den svenska versionen blir rättsligt bindande.

Kostnaderna vid en svensk nationell patentansökan blir i stort sett desamma med svenska som rättsligt bindande språk för patentkraven. Översättningen måste ändå göras. Detta underlättar också, om svenska skall vara domstolsspråk vid tvist. Erfarenheterna från Holland, som har infört möjlighet till beskrivning på engelska men rättsligt bindande patentkrav på holländska, har lett till markant ökande antal nationella ansökningar. Nationella svenska patentansökningar bör ge samma ökande trend med svenska som rättsligt bindande språk för patentkraven.

Både Advokatsamfundet och Svenska Patentombudsföreningen (SPOF) pekar i sina remissvar på att Londonöverenskommelsen tillåter obligatorisk översättning till ett nationellt språk av patentkraven i europeiska patentansökningar och att endast dessa har rättsverkan eller företräde. Advokatsamfunder skriver exempelvis:

”Den ordning som föreslås i betänkandet vid bristande överensstämmelse mellan patentkrav på svenska och engelska, är att patentkraven på engelska alltid ska äga företräde. Detta skulle medföra att tredje man som läser patentkraven i ett nationellt svenskt patent (i motsats till vad som gäller för validerade europeiska patent), inte skulle kunna förlita sig på patentkraven i svensk lydelse för att klarlägga patentets skyddsomfång.

 En sådan skillnad mellan vad som gäller vid bristande överensstämmelse mellan olika språkversioner i europeiska patent validerade i Sverige respektive i nationella svenska patent, måste anses överraskande och framstår som olämplig.”

SPOF skriver:

Inget grannland har gått så långt att den engelska versionen av patentkraven uteslutande har rättsverkan. Detta behöver i och för sig inte betyda att Sverige måste falla in i ledet men är, tillsammans med ovan nämnda Londonöverenskommelse för validering av europeiska patent ett starkt vägande skäl för att även de svenska patentkraven ska ges rättsverkan.”

Utredningen går alltså längre än Londonöverenskommelsen och våra grannländer vad gäller att avskaffa det egna huvudspråket som rättsverkande språk.

Dessutom anser vi att PRV medvetet ska gynna patentansökningar på svenska kostnadsmässigt som kompensation för olägenheter med helt eller delvis engelskspråkiga nationella patentansökningar. Utan att gå in på denna fråga i detalj, finns det flera sätt att åstadkomma detta.

Betänkandets extrema och unika ståndpunkt att för första gången någonsin i något sammanhang överge svenskan till förmån för engelskan som juridiskt bärande språk i Sverige måste tillbakavisas. Debatten om svenska språkets status i detta sammanhang har hittills uteblivit. Denna vall har inte brutits av våra grannländer och kommer om så sker att få oöverskådliga konsekvenser för hela det svenska rättssamhället.

Lars Fredriksson, civilingenjör, uppfinnare, medlem i Språkförsvaret

Per-Åke Lindblom, före detta gymnasielärare, ordförande i Språkförsvaret

PRAKTIKERARTIKEL

Sanningen om könstillhörighetslagen

Den 17 april ska riksdagen besluta om en ny könstillhörighetslag som ska göra det enklare att ändra juridiskt kön. Vad innebär det egentligen – rent rättsligt?

Ny domare

Regeringen har den 27 mars utnämnt en ny lagman.

MSA studenternas po-puläraste arbetsgivare

För femte gången erövrar Mannheimer Swartling titeln som den mest attraktiva arbetsgivaren när juriststudenterna rankar sina kommande potentiella arbetsplatser.

Foto G. Fessy, EU-domstolen

Ny EU-domare föreslås

Efter att ha genomfört intervjuförfarande förslår nu Domarnämnden att Fredrik Schelin utses till Sveriges domare i EU-domstolen.

Jurist blir ledamot i Fondtorgsnämnden

Chefsjuristen Anders Sjöborg förordnas som ledamot i Fondtorgsnämnden.

DOMARBLOGGEN

Häktning av barn

Om lagens särskilda krav för häktning av barn handlar det senaste inlägget på Domarbloggen.

Foto ANDREY POPOV

52 nya advokater

Styrelsen för Sveriges advokatsamfund antog 52 nya ledamöter vid sitt sammanträde den 14 mars. 35 advokater har utträtt ur samfundet.

Det gångna året i Advokatsamfundet

Advokatsamfundets verksamhetsberättelse för år 2023 har nu publicerats.

Wistrand ingår i CMS

Efter mer än 100 år som svensk advokatbyrå integreras Wistrand Advokatbyrå med CMS och blir därfär CMS Wistrand.

Foto Andrey Popov

Nya domare

Regeringen har den 14 mars utnämnt fem nya domare.

DOMARBLOGGEN

Domarbloggen växer

Domarbloggen kommer framöver att kunna ge en ännu mer komplett inblick i svenskt rättsväsende. Detta då Förvaltningsrätten respektive Kammarrätten i Stockholm från och med nu medverkar som gästskribenter.

Ny delägare till Hammarskiöld

Sanna Isaksson har anslutit till Hammarskiöld som ny delägare med fokus på Private M&A och Private Equity-transaktioner.

Uteslutning av advokat

Advokatsamfundets disciplinnämnd har uteslutit en advokat ur samfundet. Bristerna har handlat om att advokaten åsidosatt sitt oberoende, antagit uppdrag trots att intressekonflikt förelegat och inte övervakat en biträdande jurist.

Foto Vinge

Ny VD för Vinge

Louise Brorsson Salomon, som är delägare på Vinge, efterträder under våren Maria-Pia Hope som varit VD sedan 2012.

DOMARBLOGGEN
Foto © tomloel

Vittnesstöd i domstolar

En kanske mindre känd, men ändå viktig, del i domstolarnas verksamhet är vittnesstödet och om detta handlar det senaste inlägget på Domarbloggen.

Åtalas för krigsbrott

En man i 50-årsåldern åtalas nu för två fall av krigsförbrytelser i Syrien under 2015.

Foto © Valentin Armianu

Domstolar vill ha bättre registerkontroller

Domstolsverket vill se utökade möjligheter till registerkontroller i samband med anställning och har därför lämnat en hemställan till regeringen om detta.

Nya arvsregler utreds

Regeringen har tillsatt en utredning som ska göra en bred översyn av reglerna om arv och testamente.

Få förändringar i nämndemannakåren

Trots insatser för att föryngra och bredda nämndemannakåren har det endast skett marginella förändringar bland nämndemännen sedan förra valet.

Ny MP på Lindahl

Från den 1 mars har Advokatfirman Lindahls kontor i Uppsala en ny Managing Partner.

Foto GAMMA-MAN

Många utmaningar för landets domstolar

Domstolsverket har nu lämnat in sitt budget-underlag för 2025-2027 till regeringen. I underlaget lyfts särskilt frågor rörande domstolarnas förutsättningar att även fortsatt kunna avgöra mål snabbt och rättssäkert.

Ny MP på Harvest

Harvest Advokatbyrå har utsett Gustav Sälgström till ny Managing Partner. Han efterträder Amin Bell som kvarstår som partner.

Foto Per Groth

Ny Riksåklagare

Regeringen har utsett Katarina Johansson Welin till ny riksåklagare.

Åtalas för två fall av allmänfarlig ödeläggelse

Åklagaren har väckt åtal mot två personer för delaktighet i en sprängning i Uppsala i december förra året. En av personerna åtalas även för att ha placerat en sprängladdning i ett flerfamiljshus i Upplands-Bro i november.

DOMARBLOGGEN
Foto OLEKSANDR PRYKHODKO

Domstolsutveckling inom Europarådet

Karin Wennberg Boberg och Björn Lindén på Domstolsverket är engagerade som svenska experter för arbetet inom Europarådets kommitté för domstolsutveckling och om detta arbete handlar det senaste inlägget på Domarbloggen.

Foto Twonix

Jurister som engagerar i sociala medier

I den nyligen publicerade "Maktbarometern: Juridik", framgår vilka som engagerar och når flest svenskar på våra största sociala medier. Högst upp i flera medier kommer Ardalan Shekarabi och Elisabeth Massi Fritz.

Bank missgynnade föräldraledig kvinna

Diskrimineringsombudsmannen, DO, anser att Klarna Bank missgynnade en kvinnlig anställd i samband med föräldraledighet och begär nu att banken betalar 135 000 kronor i skadestånd till kvinnan.

Foto Valery Voennyy

Året som gått i HFD

Högsta förvaltningsdomstolens verksamhetsberättelse för 2023 innehåller bland annat rättsfall i korthet, statistik samt artiklar som beskriver verksamheten och vardagen för medarbetarna på domstolen.

STUDENTARTIKEL

En tvär rättsveten- skaplig reflektion

Myndighetsutövning förekommer som rekvisit inom flertalet vitt skilda rättsområden. Med det i åtanke är det förvånande att det inte är klart vad rekvisitet omfattar. I denna artikel gör studenten Zack Norén ett försök att precisera begreppet.

Foto Sten-Åke Stenberg

HD:s verksamhet 2023

Högsta domstolen har nu publicerat sin verksamhetsberättelse för 2023. Den innehåller bland annat en presentation av två nya justitieråd och texter om den ombyggnation som genomfördes i Bondeska palatset under året

Inkomna mål ökade under 2023

Under 2023 ökade antalet inkomna mål till domstolarna. Det visar årsredovisningen från Sveriges Domstolar. Redovisningen visar också på fortsatta prioriteringar avseende digitalisering, kompetensförsörjning och säkerhet.

DEBATT

Är en uranrusch möjlig?

Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari vill tillåta uranbrytning i Sverige. Mellan 1960 och 2018 skedde ingen uranbrytning trots att det var lagligt. Ska uran brytas, finns ett minfält av hinder som måste övervinnas.

Foto Europeiska unionens domstol

Ny svensk EU-domare ska rekryteras

Domarnämnden har beslutat att gå vidare med fyra sökanden till tjänsten som Sveriges domare vid EU-domstolen i Luxemburg.

Kammarrätten skärper säkerheten

Kammarrätten i Stockholm inrättar från och med den 22 februari en fast säkerhetskontroll.

Åklagaren avslutar Estonia-ärende

Åklagaren har beslutat att inte återuppta den tidigare nedlagda förundersökningen och inte heller inleda förundersökning i samband med Estonias förlisning.

Nya domare

Regeringen har den 15 februari 2024 utnämnt fem nya domare.

Bostadsbolag diskriminerade kvinna

Diskrimineringsombudsmannen, DO, anser att det var diskriminering när ett bostadsbolag nekade en kvinna en hyresrätt eftersom hennes inkomst bygger på sjukersättning.

Inbetalda återkrav från gärningspersoner ökar

Brottsoffermyndigheten betalar ut brottskadeersättning till brottsoffer och kräver sedan tillbaka beloppet från gärningspersonerna. Under 2023 ökade andelen inbetalda återkrav med 18 procent, vilket motsvarar cirka 9 miljoner kronor.

Foto David Naylor, Uppsala universitet

Vinterpromotion vid Uppsala universitet

Nyligen genomfördes Uppsala universitets årliga vinterpromotion. För Juridiska fakultetens räkning installerades bland annat de två hedersdoktorerna professor, dr Vesna Rijavec och Anders Eka, justitieråd och ordförande i Högsta domstolen.

Årets Advokatbyrå

Vinnarna av Årets Advokatbyrå inom ett antal olika kategorier presenterades nyligen på ett lunchevent på Berns i Stockholm.

Foto Andrey Popov

Förbättrade möjligheter till delgivning

Domstolsverket, Kronofogdemyndigheten och Försäkringskassan har till Justitiedepartementet lämnat en hemställan om att regeringen närmare låter utreda och överväga förbättrade möjligheter till delgivning.

Kommun missgynnade föräldraledig kvinna

Det var ett missgynnande som är förbjudet enligt föräldraledighetslagen när en kvinna inte fick tillbaka sitt tidigare arbete när hon återgick i tjänst efter föräldraledigheten, slår Diskrimineringsombudsmannen, DO, fast.

DOMARBLOGGEN

Tingsfiskaler på kurs

I det senaste inlägget på Södertörns tingsrätts blogg skriver tingsfiskalen Sofia Holje om en utbildning vid Nationellt forensiskt centrum (NFC) som tingsrättens fiskaler har gått på.

Ny JO-granskning av Migrationsverket

Trots att JO vid upprepade tillfällen granskat och uttalat kritik om Migrationsverkets handläggningstider har ett stort antal anmälningar fortsatt komma med klagomål om detta. Därför inleder JO nu en ny granskning.

Nya domare

Regeringen har den 1 februari utnämnt 16 domare.

Jag vill ha daglig bevakning av juridiska
nyheter från InfoTorg Juridik.
 
E-post: 
 
 
 
OBS! Om du loggar in kan du lägga upp ett
personligt urval för ditt Nyhetsbrev.
 
Logga in och lägg upp ett Nyhetsbrev.




 
» Logga in automatiskt