Bli kund Annonsera
lördag 15 december 2018
Mitt i juridiken
Mitt i juridiken
Läs direkt!
Publicerad: 21 mars 2014,

"Var är brudarna?" Kvinnliga jurister igår och idag

Från att ha varit i princip utestängda från juristyrken är kvinnor idag i majorietet på landets juristutbildningar. Krönika av Elsa Trolle Önnerfors, forskare på Juridiska fakulteten vid Lunds universitet, och den första kvinnliga juris doktorn i rättshistoria i Lund.
Elsa Trolle Önnerfors är lärare och forskare på Juridiska fakulteten vid Lunds universitet. Hon är dessutom den första kvinnliga juris doktorn i rättshistoria i Lund.

VERKTYG

»
Skriv ut
»
Tipsa en vän
»
Skriv kommentar

I en numera klassisk reklamfilm för chips från mitten av 1990-talet frågade man sig: "Var är brudarna?". Samma fråga var under lång tid berättigad även beträffande kvinnliga jurister i Sverige. Kvinnor fick inte rätt att läsa juridik vid universiteten förrän på 1870-talet, och de kvinnliga juridikstudenterna var till en början få. Fram till tiden för första världskrigets utbrott var det endast fem kvinnor som tog examen i juridik.

Ett annat problem för de första kvinnliga juristerna var dåtidens lagar som till stor del hindrade dem från att söka juridiska tjänster. Enligt 1809 års regeringsform fick kvinnor inte lov att inneha statliga tjänster som krävde kunglig fullmakt, och till dessa tjänster räknades bland annat domare och universitetslärare. Förbättringarna för de kvinnliga juristernas arbetsvillkor kom långsamt och successivt. I slutet av 1800-talet beslutades att kvinnor fick vara rättegångsombud, och 1918 antog Advokatsamfundet Sveriges första kvinnliga advokat. Behörighetslagen på 1920-talet gav kvinnor rätt att inneha en rad (men inte alla) statliga tjänster, och kvinnorna fick nu lov att arbeta som tingsnotarier och nämndemän. På 1940-talet fick kvinnorna till slut tillträde även till de högre domartjänsterna genom att karriärvägen för domarbanan öppnades för båda könen.

Men det var först under det politiskt omvälvande 1960-talet som en verklig brytpunkt kom. Generellt sett kan man säga att de kvinnliga juristerna var i minoritet inom alla juristyrken fram till detta årtionde, men då började strukturerna förändras. Antalet universitetsutbildade kvinnliga jurister hade nu ökat betydligt i antal. År 1963 utnämndes Sveriges första kvinnliga häradshövding och fem år senare tillträdde det första kvinnliga justitierådet. Sedan dess har andelen kvinnliga jurister både i statlig och privat tjänst stadigt ökat, och idag är de kvinnliga juristerna i majoritet i många juridiska yrken. Statistik från den senaste månaden talar sitt tydliga språk: idag är cirka 60 procent av alla domare, åklagare och biträdande jurister i Sverige kvinnor. De kvinnliga advokaterna utgör en dryg fjärdedel av landets advokatkår, men det är en andel som ständigt ökar.

Samtidigt som denna utveckling har ägt rum, så verkar pojkarna ha fått det allt svårare att hävda sig mot flickorna redan i grundskolan. I februari i år presenterades betänkandet ”Utredningen om män och jämställdhet”, i vilket det konstaterades att pojkar generellt sett presterar sämre än flickor både i grundskolan och på gymnasiet. Vinterns omdiskuterade PISA-rapport visar på samma tendens: flickorna presterar överlag bättre än pojkarna, och detta mönster verkar hålla i sig även när det gäller den högre utbildningen. Att fler kvinnor än män söker sig till universiteten har varit en tydlig trend ända sedan 1970-talet. Kvinnor har dessutom i allt högre utsträckning tagit sig in på traditionellt manligt dominerade utbildningar med hög status, exempelvis utbildningarna i juridik. Fler kvinnliga än manliga (60/40) studenter antas till juristprogrammen, där de kvinnliga studenterna i högre utsträckning än sina manliga kurskamrater avslutar sina studier, och de har dessutom i genomsnitt bättre betyg.

De juriststudenter som jag själv undervisar verkar tämligen obekymrade om snedfördelningen mellan könen, och anser generellt att betygen är det viktigaste utskiljningsredskapet: kompetens och meriter ska vara avgörande vid tjänstetillsättningar, ingenting annat. Är detta en utveckling man ska oroa sig över? Är loppet kört för pojkarna redan i grundskolan? Gör det något om det är fler kvinnor än män som arbetar som jurister? Kanske inte, men däremot kan det finnas anledning att känna oro över att alla barn, oavsett kön, inte får tillräckliga kunskaper med sig från grundskolan. Men om den här utvecklingen håller i sig så undrar jag om jag inte inom några år kommer att blicka ut över studenterna i föreläsningssalen och stilla undra: "Var är grabbarna?"

---------------------

Elsa Trolle Önnerfors är lärare och forskare på Juridiska fakulteten vid Lunds universitet (och är den första kvinnliga juris doktorn i rättshistoria i Lund). Hon undervisar på flera av grundkurserna på juristprogrammet, och arbetar för tillfället med ett flerårigt forskningsprojekt om de kvinnliga juristerna i Sverige och deras villkor under åren 1870-1950.

7 TIDIGARE KOMMENTARER
Dan Ageborn
21 mars 2014 17:42

Jag pluggade juridik i Uppsala åren 1976 till 1981. Då var det ungefär hälften kvinnor och hälften män. Närmare hälften av de studerande slutade efter ungefär första året. Så var det på den tiden, kanske eftersom i princip alla som sökte kom in på utbildningen. Det gällde verkligen att ha karaktär för att klara utbildningen. Tänk att läsa i sex månader (civilrätt I) för att sedan ha en tenta på slutet. Dessutom fick jag sedan (efter avklarad utbildning) veta att juristutbildningen i Uppala ställde avsevärt hårdare krav än i Stockholm och Lund. En liten orättvisa kanske. Hur klarar studenterna utbildningen idag? Genomför i princip alla utbildningen utan avhopp? Är det skillnad på kvinnor och män härvidlag? I vårt datasamhälle sägs det generellt vara så att elever i grundskola och gymnasium läser mycket sämre i dag än när jag pluggade. Då läste vi böcker. Idag läser man kortare texter på dataskärm och har svårt att förstå sammanhang etc så fort textmassan blir mera omfattande. Märks detta på dagens juristutbildning?

Anmäl inlägg för olämpligt innehåll
Krister Karlsson
24 mars 2014 12:01

Jag har i stort sett samma erfarenheter som Dan redogör för här ovan. Skillnaden är dock att mina studieår var slutet av 80-talet och början av 90-talet. Fördelningen mellan kvinnliga och manliga studenter var i stort sett jämn. Sedan stärkes feminismens grepp om utbildningspolitiken. Genus skulle ställas i centrum och utgångspunkten skulle vara att flickorna var offer för de elaka och utrymmeskrävande pojkarna. Nu 20 år senare skördar vi frukterna av detta feministiskt styrda experiment. Vi har dränerat kunskapsreserven på i stort sett halva befolkningen. Pojkar sorteras bort redan i tidiga barnaår. Feministerna ser inte detta som något problem utan skyller på barnen, det råder en antipluggkultur bland pojkar lyder budskapet. Ingen frågar sig hur denna påstådda kultur så plötsligt fått en utbredning bland just pojkar. Ingen vill se elefanten i rummet, dvs att det är genusstyrd utbildningspolitik som leder till utslagning av barn. Men kanske är det oproblematiskt eftersom offren är pojkar.

Anmäl inlägg för olämpligt innehåll
Molly Mutter
24 mars 2014 13:55

Äsch – det är knappast genusstyrd utbildningspolitik som slagit ut pojkarna. Pojkar har pluggat mindre och presterat sämre under åtskilliga decennier, inte bara de senaste 20 åren. Skillnaden är den att förr kunde pojkarna avancera i karriären ändå, trots halvdana studieinsatser på såväl gymnasie- som universitetsnivå. För att de var ensamma där. Sen man införde antagningspoäng på juristutbildningen och dessa blivit förhållandevis höga (i mitten av 80-talet kom fortfarande alla med universitetsbehörighet in), har majoriteten på juristlinjen varit kvinnor. I början på 90-talet var nästan 60 % av de antagna på juristlinjen kvinnor. Därför att det helt plötsligt var konkurrens om platserna och kvinnorna hade bättre betyg. Den som pluggade på 70- och 80-talet (och dessförinnan) behövde dessutom knappast prestera på juristlinjen för att få bra jobb. Den långa – nu obefintliga - vägen var fortfarande möjlig, och med utbildning på fickan kunde männen sturm-und-dranga i många år för att sedan klippa sig och få ett jobb. Hey, de flesta kvinnorna var ju hemma och de få som studerade valde sedan andra jobb, som lärare eller bibliotekarie. Nu är samhället uppbyggt på att även kvinnor förvärvsarbetar under den största delen av sina yrkesverksamma liv. Konkurrensen om jobben på juristarbetsmarknaden är stenhård och det räcker alltså inte med att larva sig igenom utbildningen idag. Titta bara på valfri äldre snubbe i byrå- eller domstolsvärlden. Eller hur? Många hade aldrig fått sådana jobb idag. Och tjejerna presterar bättre även på universitetet. Ska man skylla på den genusstyrda utbildningspolitiken även där?

Anmäl inlägg för olämpligt innehåll
Marie
25 mars 2014 10:48

Gymnasieskolan i all ära, men tyngdpunkten där ligger mer på inhämtande av kunskaper, inte avancerade logiska resonemang. Vad belönar gymnaieskolan; fakta eller hur man använder fakta? Vi var ju en del kvinnor också som kom in på 80-talet, då när betygskraven tydligen var så låga och vi hade heller aldrig kommit in idag, omkörda av flitiga Lisa som kommer från en skolöa med betygsinfaltion. Säga vad man vill om det gamla systemet med förutbestämt antal 5:or, men det skapade i vart fall ingen betygsinflation. När kvinnor skrev sämre på vissa delar av Högskoleprovet hävdades det från vissa hål att proven var anpassade för mån... men hur man än anpassar så verkar männen få bättre resultat. Men i skolan regerar och premieras flitiga Lisa? Vem vill man ha som jurist, tja ibland en briljant människa, ibland mera av en adminstrativt sinnad jurist som kan sin läxa... Det finns roller för alla, men frågan är om vår skola och därmed vårt betygssystem tar höjd för behovet av olika typer av jurister.

Anmäl inlägg för olämpligt innehåll
Elsa Trolle Önnerfors
31 mars 2014 14:16

Majoriteten av de som hoppar av juristutbildningen här i Lund gör det oftast efter den första terminen. Orsaken till avhoppen är för det mesta att studenterna i fråga har insett att juridiken inte var rätt ämne för just dem, eller så har de kommit på att de vill göra någonting annat. Men jag tror inte att man kan säga att det är flest män eller kvinnor som slutar, det är rätt jämnt fördelat. Just läsförståelse är en viktig del att ha med sig från grundskolan och gymnasiet. Det jurister gör till stor del är ju att läsa, skriva och analysera texter, och det märks att studenternas läs- och skrivkunskaper överlag har blviit sämre under de år som jag har arbetat som unniversitetslärare. Här finns mycket att jobba med redan i grundskolan, och att läsförståelsen generellt sett har blivit sämre är ett bekymmer på flera olika sätt. Att ha höga betyg från gymnasiet är inte alla gånger liktydigt med att man blir en bra jurist. I Lund har vi sedan några år jobbat med att bredda rekryteringen till juristprogrammet genom den nätbaserade kursen "Utvidgad juridisk introduktionskurs". Kursen riktar sig till den som vill läsa juridik, men som saknar tillräckliga betyg för att komma in på juristprogrammet. Alla behöriga sökande antas, och de tjugo bästa studenterna på kursen erbjuds en plats på juristprogrammet. Denna antagning har fallit väldigt väl ut, och de studenter som kommer in på prgrammet den här vägen presterar ofta väldigt väl och är mycket motiverade. Jag tror att fler antagningsvägar än enbart betyg är rätt väg att gå!

Anmäl inlägg för olämpligt innehåll
Strukturgranskaren
2 april 2014 16:28

För (vissa) ingenjörsutbildningar är situationen den omvända, nämligen en skev könsfördelning åt det manliga hållet. Vid dessa utbildningar har man sedan länge flera olika åtgärdsprogram för att attrahera fler kvinnliga studenter. Dags att införa liknande för juristutbildningarna? En annan fråga, som kanske är lite off-topic, men om det är helt klarlagt att killar generellt har sämre studieresultat i alla studienivåer (grundskolan, gymnasieskolan och högskolan) är det dags att fråga sig om detta är något som är killarnas fel, eller är det så att utbildningarna inte är anpassade för killar? Är inte detta ett utflöde av strukturell diskriminering? Det finns väl inget som säger att män generellt är sämre på inlärning - så är våra skolmetoder diskriminerande mot männen?

Anmäl inlägg för olämpligt innehåll
Andreas Älvlund
4 oktober 2016 09:24

Skulle tro att mycket har att göra med ekonomi och instinkt. Politiska mer "mänskliga" och omvårdnade utbildningar, oavsett om de är mer högavlönade eller ej tenderar att dra fler kvinnor, medans fler män tenderar att dras mot rent tekniska utbildningar. Vi har fortfarande en tendens hos kvinnor att välja äldre män med bättre ekonomi(även om det säkert förändrats någorlunda på senare tid), så tror jag fler män känner press på sig att ta tråkigare yrken för pengar, eller känner intresse för jobb som är mer konkreta än politiska/känslomässiga. Att det går så dåligt för killar i skolan kan säkert också ha att göra med att allteftersom lönerna i läraryrket gått ner, har fler män valt att välja andra yrken som de kanske eg föredrar på ett biologiskt plan, eftersom pengarna inte finns där längre. Kombinerat med en stark feminism och attityd att "männen/pojkarnas" dåliga resultat är deras fel, för att män/pojkar är destruktiva pga patriarkatet osv osv, så är pojkar i skolan rätt chanslösa.

Anmäl inlägg för olämpligt innehåll
Foto Wavebreakmedia

Nya domare

Regeringen har den 12 december utnämnt en lagman, sju rådmän och ett tekniskt råd.

Forskare får rätts- vetenskapligt pris

Lundaforskarna Niklas Arvidsson och Lotta Maunsbach belönas för framstående insatser och får ta emot Emil Heijnes rättsvetenskapliga pris.

Foto Micke Lundström

Ny general- sekreterare i Advokat- samfundet

Advokatsamfundets styrelse ha beslutat att utse advokaten Mia Edwall Insulander till ny generalsekreterare.

42 nya advokater

Sveriges advokatsamfund antog 42 nya ledamötervid sitt sammanträde den 7 december.

Baker McKenzie rekryterar inom skatt

Advokatbyrån Baker McKenzie växer och rekryterar Caroline Johansson och Linn Nordqvist till skattegruppen.

Ny legal futurist på Synch

Synch har utnämnt Viveca Fallenius till legal futurist och den nya rollen ska fokusera på värdedriven innovation.

Foto © Elnur

Konkurrensverket premierar uppsatser

Konkurrensverket arrangerar varje år en uppsatstävling för studenter och i år gick tre av de fem priserna till juriststudenter.

Forskningsmedel till projekt i offentlig rätt

Riksbankens jubileumsfond har tilldelat professor Henrik Wenander vid Lunds universitet knappt två miljoner kronor i forskningsmedel.

Ny delägare i Wollsén Albinsson

Wollsén Albinsson Advokatbyrå har utsett en ny delägare inom området fastigheter – denna gång med specialiseringen skatterätt.

Foto EU-domstolen

Åtta sökanden till EU-domartjänst

Ansökningstiden för tjänsten som Sveriges domare i EU-domstolen i Luxemburg har nu gått ut och åtta stycken kvalificerade svenska jurister har anmält sitt intresse.

Datainspektionen granskar SL:s kroppskameror

Myndigheten ska undersöka hur SL har resonerat kring de personuppgifter som kommer att samlas in i samband med att biljettkontrollanter nu börjar att använda kroppskameror.

Foto Bengt Hultqvist

Konferens för framtidens domstol

Med målet att spana in i framtiden för domstolarna håller Helsingborgs tingsrätt i mars nästa år en tredagarskonferens kallad LegalTech+Design @HelsingborgsTR.

Jag vill ha daglig bevakning av juridiska
nyheter från InfoTorg Juridik.
 
E-post: 
 
 
 
OBS! Om du loggar in kan du lägga upp ett
personligt urval för ditt Nyhetsbrev.
 
Logga in och lägg upp ett Nyhetsbrev.




 
» Logga in automatiskt