Bli kund Annonsera
lördag 15 december 2018
Mitt i juridiken
Mitt i juridiken
Läs direkt!
Publicerad: 17 juni 2014,

Kan någon hjälpa oss domare?

De senaste årens reformer har begränsat domares självständighet och skapat oklarheter kring lönebildningen. Det skriver rådmannen Mikael Ohlsson i en debattartikel.

VERKTYG

»
Skriv ut
»
Tipsa en vän
»
Skriv kommentar

Ni kanske undrar över frågan och det kan också hända att ni finner den opassande. Frågan är ju inte i överensstämmelse med allmänhetens syn på domaren som en stark man eller kvinna med gott självförtroende, som barskt tillrättavisar den dåliga advokaten. Inte heller passar frågan till filmens värld där domaren tar emot i sitt stora välmöblerade tjänsterum med fin utsikt och vant och korrekt redovisar sin syn på en rättslig frågeställning. Jag ska motivera min fråga nedan.

Jag heter Mikael Ohlsson och tjänstgör sedan år 2005 som rådman vid Förvaltningsrätten i Malmö. Jag är också invald i domstolssektionens styrelse, Jusek. I denna artikel redovisar jag dock endast min uppfattning som domare.

Det är nog få som känner till hur domarnas inflytande och självständighet har begränsats alltsedan Stefan Strömberg tillträdde som generaldirektör för Domstolsverket år 1998.  Hans efterträdare har sedan följt hans målsättning att göra domaren till en alltmer ”vanlig” tjänsteman. Det nämnda och de nya organisationsformerna är några av orsakerna till att det uppkommit bl.a. rekryteringsproblem vid tillsättningen av nya domartjänster. Det är för få kvalificerade som söker tjänsterna.

Domares oberoende

Det finns många som är bättre rustade än jag att närmare beskriva domarens konstitutionella ställning, t.ex. jur. dr. Olof Wilske (tidigare Ställvik). I korthet kan sägas att det i grundlagen stadgas att ingen myndighet, och inte heller riksdagen, får bestämma hur en domstol ska döma i det enskilda fallet eller hur en domstol i övrigt ska tillämpa en rättsregel i ett särskilt fall (RF 11:2). De flesta kan nog instämma i att det inte är lämpligt att någon annan än domaren och rätten avgör t.ex. om någon är skyldig till brott eller inte. Eller att det inte är bra om någon i regeringen eller riksdagen dikterar hur långt straff som ska utmätas i ett specifikt fall. Det är givetvis viktigt att domarens ställning är sådan att självständigheten inte hotas på något sätt.

Att detta är viktigt har i vart fall tidigare uppmärksammats av någon politiker. I sin interpellation 2004/05:599 till den dåvarande justitieministern angav Jan Ertsborn (FP) bl.a. följande. ”Den enskilde domarens självständighet i dömandet är grundlagsfäst och ytterst viktigt för upprätthållande av det konstitutionella kravet på en oavhängig rättskipning. – Under den senare tiden har dock framkommit omständigheter som gör att man kan ifrågasätta om regeringen verkligen fortsätter traditionen att värna om domares oberoende och självständighet. Regeringens beslut förra året om förändrad handläggning av administrativa ärenden, som tidigare beslutats av domstolen i plenum eller kollegium, överflyttades till domstolschefen ensam och innebar otvivelaktigt att domarnas självständighet minskades och domstolschefens ställning stärktes. Även om regeringen formellt ägde rätt att besluta om förändringarna borde dessa principiella frågor ha underställts riksdagen. Under senare tiden har framkommit att Domstolsverket driver en fråga om individuell lönesättning av domare. Vid en första tanke kanske detta kan synas eftersträvansvärt och modernt. Snart kommer dock klarheten i att detta i själva verket blir en fråga om införande av ett belöningssystem i den dömande verksamheten, som i högsta grad kolliderar med domares oberoende och självständighet. Tanken bakom förslaget är att premiera skickliga domare men hur ska detta förenas med oberoendet och självständigheten? Den alldeles uppenbara slutsatsen måste bli att införandet av prestationslöner för domare ytterligare beskär domarnas självständighet och ger regeringen ytterligare ett instrument att styra domstolsväsendet. Med anledning av ovanstående vill jag fråga justitieministern: 1. Är justitieministern beredd att låta införa ett system med prestationsbaserade individuella löner för domare? 2. Vilka åtgärder är justitieministern beredd att vidta för att klart och tydligt bibehålla och säkerställa principerna om domares oberoende och självständighet?”

I svar angav dåvarande justitieministern Thomas Bodströms bl.a. följande. ”Vad gäller lönebildningen har ett centralt ramavtal träffats mellan Arbetsgivarverket och Saco-S. För närvarande pågår lokala löneförhandlingar mellan Domstolsverket och Jusek. I dessa förhandlingar diskuteras bland annat frågan om domarlönerna i framtiden ska kunna innehålla vissa individuella inslag. Den fria förhandlingsrätten är sedan lång tid tillbaka en grundsten på svensk arbetsmarknad. Detta gäller naturligtvis även inom det statliga avtalsområdet. Det är alltså de kollektivavtalsslutande parterna som, utan inblandning av regering och riksdag, inom ramen för gällande regler kommer överens om löner och former för lönesättningen. Jag har därför inte för avsikt att uttala mig i de frågor som är föremål för förhandling mellan arbetsmarknadens parter.”

Individuell lönesättning

Nu har vi individuell lönesättning för domare genom avtalet den 25 maj 2011 mellan Domstolsverket och Jusek. Innan avtalstecknandet hade det under mer än tio år pågått en ”konflikt” om de individuella lönerna mellan Jusek och Domstolsverket. Såvitt jag förstår nekades också den aktuella styrelsen tillträde till justitieministern Beatrice Ask när den ville ha politiskt stöd i den principiella frågan. Det sistnämnda är egendomligt med tanke på justitieministerns tidigare redovisade inställning till individuella löner. Inför valet år 2006 skrev hon så här tillsammans med Johan Pehrson (FP), Peter Althin (KD) och Johan Linander (C): ”Men ur konstitutionell synvinkel anser vi att prestationsbaserade löner är svårförenligt med strävan att stärka domarnas ställning och oberoende. Domstolsverket, en förvaltningsmyndighet under regeringen, är formellt arbetsgivare och skulle därmed ytterst avgöra hur skicklighetskriterier ska tillämpas. I praktiken blir det fråga om rent skönsmässig bedömning. Redan den misstanken att lönebelöningar ges för att främja lojalitet i viss riktning är förödande för tilltron till domarnas integritet och opartiskhet. Vi i den borgerliga alliansen menar att tillsättningen av domare och deras avlöning bör vara en fråga om institutionell tilltro och inte en tillämpning av kollektivavtal. Önskar man i ett begränsat perspektiv differentiera lönesättningen, bör endast tjänster komma i fråga som kan sökas och besättas efter en öppen prövning. Att Internationella Domarunionen har intervenerat till förmån för den svenska domarkåren är utan motstycke och riskerar att leda till smickrande uppmärksamhet för vårt land.”

Det är svårt att inte ansluta sig till Beatrice Asks dåvarande bedömning. Vi har nu haft individuell lönesättning ett tag och resultatet förskräcker. Vid den första utvärderingen av avtalet var resultatet så dåligt att den dåvarande styrelsen, där jag också ingick, sade upp avtalet. Vid utvärderingen framkom bl.a. att två tredjedelar av domarna inte alls eller endast till viss del hade förstått på vilken grund lönerna hade satts. Till detta kom att en av tjugo domare uttryckligen ansåg att det vid lönesättningen förekommit en direkt reaktion eller påverkan på domarens rättstillämpning. Jusek (förbundsstyrelsen) underkände dock uppsägningen. Den andra utvärderingen som har ägt rum har inte heller påvisat någon klar förbättring. För att få ett bra och rättssäkert lönesystem för domarna har domstolssektionens styrelse tidigare utarbetat ett förslag om en Domarlönenämnd. Den tidigare generaldirektören för Domstolsverket, Barbro Thorblad, har emellertid svarat att förslaget inte kan läggas till grund för några fortsatta diskussioner.

Jag har ännu inte fått något bra svar på frågan hur skicklighetsbedömningen av domare i praktiken ska gå till. Är det meningen att domstolschefer ska läsa andra domares domar och beslut för att bilda sig en uppfattning i frågan? Eller ska han eller hon ha synpunkter på hur en domare handlägger och bereder ett mål? Ska chefen ha åsikter om antalet förlikningar i tvistemål och hur många mål som domaren sätter ut till muntlig förhandling? Eller ska chefen bilda sig en uppfattning genom att tala med underlydande personal om domares juridiska skicklighet? I de flesta fall blir det fråga om en överprövning av en domares materiella och processuella ställningstaganden. Jag avslutar mitt inlägg om individuella löner för domare genom ytterligare en fråga. Hur står sig det nuvarande svenska systemet till Europarådets rekommendation R (2010)12 art. 54-55 att ersättningen till domare inte får bero på resultatet av domarens arbete?

Slutrapport om arbetssituation

Som om detta inte vore nog framgår av Ernst & Youngs slutrapport den 9 november 2011 Översyn av ordinarie domares och hyresråds arbetssituation att de ordinarie domarna inom de allmänna domstolarna och de allmänna förvaltningsdomstolarna till övervägande del inte är nöjda med hur arbetssituationen har utvecklats de senaste åren. De förändringar som förefaller haft störst betydelse för de ordinarie domarnas arbetssituation gäller i första hand det som har skett beträffande den inre organisationen, dvs. införandet av mer eller mindre renodlade beredningsorganisationer. Av rapporten framgår att vid domstolar med beredningsorganisationer får ledningen ett större inflytande och betydelse än i en renodlad rotelorganisation. Möjligheten till självständighet och frihet att styra över planeringen och utförandet av det egna arbetet anges enligt rapporten som relativt viktiga faktorer för arbetssituationen. Möjligheten härtill anses ha minskat men enkäten indikerar att de ordinarie domarna och hyresråden är förhållandevis nöjda med hur det i praktiken fungerar.

Det finns givetvis domare som inte vill ha ett arbetsledande ansvar. Enligt min uppfattning vill dock de flesta domare att få ett större inflytande över sin egen arbetssituation. Stefan Strömberg och JK Anna Skarhed är rörande överens om att domarens självständighet inte hotas av nya arbetsformer. Jag kan bara konstatera att ”domstolsfabrikerna” som har byggts upp inte har ökat trivseln och arbetsglädjen ute på domstolarna. Enligt min mening har den anonyma arbetsformen också lett till att domarna har fått minskat intresse för verksamheten. Personligen tror jag att de nya arbetsformerna är ett av de största skälen till att det nu finns rekryteringsproblem till domstolarna. Ämnesrådet Mikael Forsgren, justitiedepartementet synes vara av samma uppfattning. Han skriver bl.a. följande i jubileumsboken ”Svea Hovrätt 400 år”. ”I nära samband med delaktigheten står möjligheten till flexibilitet i arbetet. Detta är en faktor som alltid har legat högre statstjänstemän varmt om hjärtat. Här har de omfattande förändringarna av domstolarnas inre organisation påverkat domaryrkets attraktivitet negativt.”

I ärlighetens namn anser jag att det inte behövs en återgång till rotelarbete i klassisk bemärkelse för att domarna ska få större inflytande och delaktighet i arbetet. Vid Förvaltningsrätten i Malmö finns det nu faktiskt två avdelningar som arbetar i grupper (gemensam beredning) och där domarna åter har fått en arbetsledande roll. Jag vet också att det finns åtminstone en tingsrätt med klassiska rotlar och en annan som arbetar i s.k. storrotlar. Det går således kanske att skönja ett svagt ljus framme i tunneln.

Det är svårt att enbart med det fackliga instrumentet åstadkomma de förändringar som krävs för att domarna ska få den ställning och oberoende som krävs i en rättsstat. Förhoppningen är att min artikel kan leda till att i vart fall någon politiker börjar ge sitt stöd till Sveriges domare. Frågan kvarstår alltså, kan någon hjälpa oss domare?

------------------

Mikael Ohlsson, rådman

8 TIDIGARE KOMMENTARER
krister thelin
17 juni 2014 11:11

Bra att detta nygamla problem lyfts fram. Dock, det sorgliga- förutom det politiska ointresset-är att domarkåren är splittrad: de ledande chefsdomarna alla kategorier ser inga problem ( jfr mitt bidrag till Sveas Festskrift) medan fotfolket nog delar Mikaels syn. Innan hjälp begärs från utsidan, bör kåren enas! Här har såväl JUSEK som Domarförbundet en uppgift!

Anmäl inlägg för olämpligt innehåll
Juristen
17 juni 2014 12:05

Tänkvärt om domaryrket. Och som föregående talare säger är detta tyvärr ett nygammalt problem - dags att ta tag i det på allvar!

Anmäl inlägg för olämpligt innehåll
Erfaren domstolsjurist
18 juni 2014 08:40

I princip all beteendevetenskaplig forskning visar entydigt att intellektuellt arbete inte bör bedrivas i större arbetsgrupper än ca åtta personer och där chefen inte bara leder utan också deltar i arbetet. Som en jämförelse gäller ca fem personer och en i arbetet deltagande chef vid industriproduktion, enligt det framgångsrika s.k. Lean-konceptet. Likväl har personalen på de flesta domstolar tvingats in i enheter eller motsvarande med en personalstyrka om upp till 25 personer under samma chef, vilken endast deltar i arbetet i begränsad omfattning. Det finns flera som vittnat om att chefer knappt lärt sig namnen på medarbetarna och förväxling har också skett. Mellan raderna framgår att ett viktigt skäl för stora arbetsgrupper är något som benämns kontrollspannet, vilket således inte får vara för litet - sannolikt för att kunna mäta och jämföra prestation och skicklighet. Det förvånar knappast envar med längre erfarenhet av domstolsarbete om många domare upplever sin arbetssituation på det sätt som Mikael Ohlsson beskriver och att eventuella rekryteringssvårigheter till domartjänsterna i så fall påverkas av detta. Det kan dock i sammanhanget förtjänas att påpekas att problemen med den inre organisationen nog är ännu större för beredningspersonalen, där personalomsättningen i många domstolar är verksamhetsstörande allt för hög. En kedja är som bekant inte starkare än sin svagaste länk. Om domstolarna ska kunna rekrytera och behålla kvalificerad personal i framtiden är det nu hög tid att skapa en inre organisation där domare och beredningspersonal kan arbeta rättssäkert, effektivt och med hög trivsel. Det finns i dagsläget inget som tyder på att den minsta arbetsenheten bör överstiga ca 8 personer och de i artikeln beskriva arbetsformerna vid Förvaltningsrätten i Malmö är uppmuntrande och manar till efterföljd.

Anmäl inlägg för olämpligt innehåll
Domstolsjurist
18 juni 2014 11:14

Det är naturligtvis viktigt att värna domarens självständighet. För min del tycker jag dock att det i debatten helt saknas exempel på hur den individuella lönesättningen konkret har påverkat domarens avgörande av ett mål. Uppgiften att en av tjugo anser att lönesättningen direkt har påverkats av hur domaren har dömt går inte att skärskåda. Går det att bortse från att en av tjugo inte är nöjd med utfallet efter lönesamtalet och låter det komma till uttryck i ett konstitutionellt argument? Beträffande Europarådets rekommendation kan nämnas att det aktuella lönerevisionsavtalet (§ 6 andra stycket) innehåller följande skrivning: "Lönesättning av enskilda domare och hyresråd får således inte ske på ett sätt som objektivt sett är en reaktion eller påverkan på hur hon eller han dömer i det enskilda fallet eller i övrigt tillämpar en rättsregel i ett särskilt fall". Det är alltså inte heller enligt lönerevisionsavtalet tillåtet att lönesätta utifrån resultatet av rättstillämpningen. Den individuella lönesättningen avser väl snarast att ge utrymme för att premiera effektivitet. Det är väl en god ambition från arbetsmarknadens parter. I den mån individuell lönesättning går ut över domarens möjligheter att leverera pedagogiska och välskrivna domar och i stället hemfaller åt obestämda uttryck som "vid en sammanvägd bedömning" och liknande tycker jag dock att vi har ett problem. Lönerevisionsavtalet måste få ligga till sig, bl.a. så att cheferna får utveckla en bättre metod för lära sig att motivera sin inställning i lönesättningsfrågan utifrån de framtagna lönesättningskriterierna. Och debatten är givetvis viktig att föra.

Anmäl inlägg för olämpligt innehåll
Beredningsjurist
24 juni 2014 12:04

Mycket bra att någon väcker denna nygamla fråga till liv. Idén att "renodla domarrollen" till dömande funktion har gått för långt. Eller så har inte övriga personalkategoriers - ffa beredningsjuristers - behörighet följt denna utvecklingstendens. Förutom nedgång i trivsel i domstolsfabrikerna så är startsträckorna i beredningsarbetet många och långa helt i onödan och som jag ser det till stor del orsakat av att målen inte är domarbundna som i rotelsystemet.

Anmäl inlägg för olämpligt innehåll
Assessorn
24 juni 2014 12:38

En mycket intressant artikel som tyvärr ger en rättvisande bild av läget på många domstolar. Samtidigt har jag svårt att se hur detta skulle kunna förändras. Varken politiker eller domstolschefer har något intresse av att driva frågan. Rådmännen sitter i knäet på domstolscheferna. En kritisk hållning kan skada vitsorden och karriären. Domstolscheferna är inte intresserade av kritiska eller ifrågasättande rådmän. Domstolscheferna är intresserade av rådmän som producerar "pinnar" och inget annat. Många avgjorda "pinnar" innebär ett plus i kanten för domstolschefen.

Anmäl inlägg för olämpligt innehåll
Domare
25 juni 2014 15:59

Om det är någon tröst finns det ingen större risk att vare sig regering eller domstolsverk lägger sig i hur vi dömer i enskilda fall. Orsaken till detta är dock tyvärr inte någon form av konstitutionell finkänslighet, utan helt enkelt att de nyss nämnda skiter fullständigt i HUR vi dömer och är helt fokuserade på ATT vi dömer av målen och - som nyss nämndes - jagar "pinnar". DV har satt upp detaljerade verksamhetsmål som löpande redovias till alla domstolar, där man uppehåller sig vid den s.k. "arbetsbalansen", vilket är ett framräknat mått på hur många mål av olika slag en domstol av viss storlek "ska" ha. Man har också slagit fast hur många månader det "ska" ta att avgöra brott- tviste- respektive familjemål. Den enskilda domare som lyckas trycka igenom de mål hen "ska" kan belönas för detta i lönesättningen. Om domaren i fråga skrivit korta mörka domar, meddelat tredskodom trots att förutsättningarna för detta egentligen inte var uppfyllda, eller på annat sätt genat för att nå det enda eftersträvade målet framgår inte av statistiken och bekymrar över huvud taget inte vare sig DV eller justitieministern.

Anmäl inlägg för olämpligt innehåll
Assessorn
26 juni 2014 10:56

Ja, Domare, kunde inte ha uttryckt saken bättre själv. Det är ingen som bryr sig om hur du dömer. Som nämns i föregående inlägg beror det inte på någon sorts konstitutionell finkänslighet eller respekt för självständigheten i dömandet. DV och domstolscheferna är likgiltiga inför allt som inte syns i statistiken. Desto viktigare att du tigande skyfflar mål. Var smidig och tänk på statistiken! Vem har inte suttit på otaliga möten och tvingats genomlida domstolschefens eller hens administrativa representants långrandiga orerande om "pinnar" och balanser. När jag var tingsfiskal tvingades jag delta i en s.k. verksamhetsplanering där vi fick låtsas sätta upp verksamhetsmål för enheten(dessa mål var i själva verket redan satta). Varför? Därför statistikidiotin genomsyrar hela statsförvaltningen. När jag senare var tf. hovrättsassessor fick vi beskedet att vi inför årsskiftet skulle försöka avgöra alla enkla mål, dvs mål som inte tar så lång tid att avgöra. Detta för att "förbättra" årets statistik. Alla fick bidra till hovrättslagmännens "tävling" om vem som fick snyggast siffror. Att även parterna i de mål som krävde mer tid också fick bidra till tävlingen genom att behöva vänta längre tid på sina avgöranden än vad som annars skulle ha varit fallet var det ingen som (vågade) bry sig om.

Anmäl inlägg för olämpligt innehåll
Foto Wavebreakmedia

Nya domare

Regeringen har den 12 december utnämnt en lagman, sju rådmän och ett tekniskt råd.

Forskare får rätts- vetenskapligt pris

Lundaforskarna Niklas Arvidsson och Lotta Maunsbach belönas för framstående insatser och får ta emot Emil Heijnes rättsvetenskapliga pris.

Foto Micke Lundström

Ny general- sekreterare i Advokat- samfundet

Advokatsamfundets styrelse ha beslutat att utse advokaten Mia Edwall Insulander till ny generalsekreterare.

42 nya advokater

Sveriges advokatsamfund antog 42 nya ledamötervid sitt sammanträde den 7 december.

Baker McKenzie rekryterar inom skatt

Advokatbyrån Baker McKenzie växer och rekryterar Caroline Johansson och Linn Nordqvist till skattegruppen.

Ny legal futurist på Synch

Synch har utnämnt Viveca Fallenius till legal futurist och den nya rollen ska fokusera på värdedriven innovation.

Foto © Elnur

Konkurrensverket premierar uppsatser

Konkurrensverket arrangerar varje år en uppsatstävling för studenter och i år gick tre av de fem priserna till juriststudenter.

Forskningsmedel till projekt i offentlig rätt

Riksbankens jubileumsfond har tilldelat professor Henrik Wenander vid Lunds universitet knappt två miljoner kronor i forskningsmedel.

Ny delägare i Wollsén Albinsson

Wollsén Albinsson Advokatbyrå har utsett en ny delägare inom området fastigheter – denna gång med specialiseringen skatterätt.

Foto EU-domstolen

Åtta sökanden till EU-domartjänst

Ansökningstiden för tjänsten som Sveriges domare i EU-domstolen i Luxemburg har nu gått ut och åtta stycken kvalificerade svenska jurister har anmält sitt intresse.

Datainspektionen granskar SL:s kroppskameror

Myndigheten ska undersöka hur SL har resonerat kring de personuppgifter som kommer att samlas in i samband med att biljettkontrollanter nu börjar att använda kroppskameror.

Foto Bengt Hultqvist

Konferens för framtidens domstol

Med målet att spana in i framtiden för domstolarna håller Helsingborgs tingsrätt i mars nästa år en tredagarskonferens kallad LegalTech+Design @HelsingborgsTR.

Jag vill ha daglig bevakning av juridiska
nyheter från InfoTorg Juridik.
 
E-post: 
 
 
 
OBS! Om du loggar in kan du lägga upp ett
personligt urval för ditt Nyhetsbrev.
 
Logga in och lägg upp ett Nyhetsbrev.




 
» Logga in automatiskt