Bli kund Annonsera
söndag 21 januari 2018
Mitt i juridiken
Mitt i juridiken
Läs direkt!
Publicerad: 26 juni 2015,

Hur kan entreprenörers möjligheter till en "andra chans" förbättras?

Stärk förutsättningarna för att entreprenörer ska få en andra chans om de hamnar i betalningssvårigheter. Det anser fem företrädare för Entreprenörskapsutredningen.

VERKTYG

»
Skriv ut
»
Tipsa en vän
»
Skriv kommentar

Innovation, entreprenörskap och konkurrenskraftiga företag är grunden för ökad sysselsättning och tillväxt. Den ekonomiska politiken har också varit inriktad på att förbättra förutsättningarna för nya och växande företag: sänkta bolagsskatter, investeraravdrag och FoU-avdrag är några exempel på reformer som genomförts under de senaste åren.

Att den ekonomiska politiken tydligare prioriterat nyföretagande och entreprenörskap är naturligtvis positivt. Samtidigt är det lika viktigt för en dynamisk och tillväxtorienterad ekonomi att entreprenörer som går i konkurs eller hamnar i betalningssvårigheter också möter rimliga villkor. Är företaget konkursmässigt ska verksamheten naturligtvis avslutas så fort som möjligt och borgenärernas krav i möjligaste mån tillgodoses.

Samtidigt måste livskraftiga företag, som får tillfälliga betalningssvårigheter, ha möjlighet till en "andra chans" genom ett rekonstruktionsförfarande. Entreprenören kan då fortsätta sin verksamhet med förnyad kraft och lönsamhet. Det är bland annat inom detta område som den Entreprenörskapsutredning som regeringen tillsatte i år ska lämna förslag.

Frågan rörande en "andra chans" för entreprenören har nyligen aktualiserats genom diskussionen av det så kallade företrädaransvaret. Reglerna om företrädaransvar innebär i praktiken att bolagets skatter måste till fullo vara betalda på förfallodagen annars blir entreprenören personligen betalningsansvarig för den obetalda skatten. Reglerna har kritiserats eftersom man menar bland annat att de är konkursdrivande och att de strider mot syftet med reglerna för tvångslikvidation vid kapitalbrist i aktiebolagslagen. Det kan till och med vara så att reglerna strider mot regelverket i Europakonventionen. Det förefaller ha lett till att rekonstruktion av bolag är sällsynt i Sverige. De allra flesta bolag med betaningssvårigheter väljer att gå i konkurs.

Balansen mellan att ge entreprenören en andra chans och att säkerställa indrivning av skatteintäkter är viktig ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. Det måste finnas möjlighet att förhindra bedrägeri, skatteundandragande och missbruk av regelverk. Samtidigt är det viktigt att entreprenören inte drabbas på ett oskäligt sätt av tillfälliga betalningsproblem därför att just skatteskulder får en orimligt stor tyngd bland de skulder som företaget har till en större krets av leverantörer.

Lagen om företagsrekonstruktion har nu varit i kraft i snart 20 år och flera försök har gjorts att revidera lagstiftningen och att råda bot på de brister som aktualiserats vid lagens tillämpning. En svårighet är att många företag ansöker om rekonstruktionsåtgärder för sent, det vill säga när den ekonomiska krisen är så allvarlig och djup att inget annat återstår än konkurs. För att motverka detta finns i andra europeiska rättsordningar regler i insolvenslagstiftningen som kräver att bolagets företrädare måste ansöka om att öppna ett insolvensförfarande utan oskäligt dröjsmål, senast tre veckor efter betalningssvårigheterna visat sig. Det är en större krets som omfattas, även företagets aktieägare och styrelse tillhör företrädarna och måste ansöka om de har kännedom om betalningssvårigheterna. Annars riskerar de  att drabbas av personligt betalningsansvar för bolagets skulder.

Denna regel kan ses som en "piska" för att få entreprenören i tid ska påbörja en reskonstruktion. Har man däremot ansökt i tid ”belönas” vederbörande med ett skydd mot sina borgenärer i alla avseenden. Det kan inte bli tal om något personligt betalningsansvar för bolagets företrädare efter denna tidpunkt. Förfarandet likställer dessutom alla borgenärerna (inklusive skattemyndigheten) i förmånsrättshänseende. Det finns följaktligen ett slags incitament för entreprenören att inleda ett rekonstruktionsförfarande. Andra exempel innebär att entreprenören får en möjlighet att under viss tid, oftast ett par månader, att mer "inofficiellt" ta fram en insolvensplan i nära samarbete med sina borgenärer.

Det svenska insolvensförfarandet präglas också av att rekonstruktions- och konkursförfarande är helt åtskilda utifrån ett processuellt förfarande. Följaktligen kan inte ett rekronstruktionsförfarande övergå i ett konkursförfarande utan istället måste en ny process inledas. Det fördyrar och fördröjer arbetet med dessa processer, ett mer förenklat och effektivt förfarande skulle gynna samtliga parter. Likaså ställer den här typen av processer stora krav på ekonomisk specialistkompetens som inte alltid finns representerad i de lokala tingsrätterna vilket också tenderar att fördröja processerna.   

Hur och i vilken riktning svenska rekonstruktionsregler ska förändras för att leda till ett ökat entreprenörskap och samhällsekonomiska vinster återstår att se. Men det är uppenbart att det är en avgörande mekanism för ett dynamiskt näringsliv, risktagande och innovation. Därför är det viktigt med sund balans mellan olika intressenters rättmätiga krav när ett företag får ekonomiska problem och entreprenörens möjligheter till en "andra chans" för att kunna fortsätta bidra till den samhällsekonomiska utvecklingen.

-----------------------------

Lars Backsell, Recipharm och ordförande i referensgruppen till Entreprenörskapsutredningen
Pontus Braunerhjelm, professor KTH, forskningsledare Entreprenörskapsforum samt Entreprenörskapsutredningen
Johan Kreicbergs, huvudsekreterare Entreprenörskapsutredning
Annina H. Persson, professor Örebro universitet
Andreas Sundberg, sekreterare, Entreprenörskapsutredningen

Nya domare utnämnda

Regeringen har den 18 januari utnämnt sex nya domare.

Foto David Naylor

Avhandling om tjänste-pension och EU-rätt

En avhandling på temat tjänstepensionen möter EU-rätten presenteras inom kort vid juridiska fakulteten i Uppsala.

Foto Mats Jorhammar

Ingen JO-granskning av utredning i Fittjamålet

JO inleder för närvarande inte någon granskning av polisens utredning i det så kallade Fittjamålet eftersom målet fortfarande pågår, men utesluter inte att det kan bli aktuellt senare.

Brott mot person ökar

Brottsförebyggande rådet publicerar nu den preliminära statistiken över anmälda brott 2017.

UTBILDNING

1
feb

Arbetsrättsliga frågor för offentlig sektor

Fakultetskurser, Funckens gränd 1 i Stockholm, kl. 09-16

2
feb

Tvistemålsprocessen I

Fakultetskurser, Funckens gränd 1 i Stockholm, kl. 09.15-16.

6
feb

Klarspråk i praktiken (1,5 dagar)

Fakultetskurser, Funckens gränd 1 i Stockholm, kl. 13-16

» Till utbildningar
Foto Artsy

Fredrik Wersäll utsedd till ny riksmarskalk

I september tillträder hovrättspresident Fredrik Wersäll uppdraget som riksmarskalk vid hovet.

Nya delägare i Ramberg

Rambergs stockholmskontor har valt in två nya delägare och anställt tre ytterligare jurister. Byrån har även fått ny Managing Partner.

Ny studie visar ökad oro för brottslighet

Fler och fler oroar sig för brottsligheten och kvinnor oroar sig betydligt mer än män - störst är kvinnors oro för bostadsinbrott, överfall och misshandel. Det framkommer i den Nationella trygghetsundersökningen, som Brå publicerade i dag.

Advokattvistnämnd prövade 32 ärenden

Advokatsamfundets konsumenttvistnämnd prövade förra året 32 ärenden i sak, varav bifall lämnades i 13 av fallen.

Foto Robwilson39 Dreamstime.com

RÅ tillstyrker resning för morddömd

Mannen dömdes för mord 2010 efter att hans vän drunknat i ett badkar. Riksåklagaren motsätter sig inte att han beviljas resning.

Nya domare

Regeringen har den 11 januari utnämnt fem nya rådmän.

Få anmälningar mot advokater

Antalet disciplinanmälningar mot advokater 2017 var det lägsta under hela 2000-talet. Den långsiktiga trenden att anmälningarna blir färre fortsätter, även om antalet advokater ökar.

Foto Roland Magnusson

Höjd timkostnadsnorm

Den nya timkostnadsnormen för 2018 blir 1.359 kronor exklusive moms, vilket är en höjning med nästan 1,5 procent.

Ny medlem i global led- ning av EY Law

Paula Hogéus, vd för EY Law i Sverige, blir del av den globala ledningen av EY Law.

Synch öppnar i Oslo

Synch etablerar sig nu i Norge och har även i mitten av 2017 etablerat sig i Silicon Valley samt, kort därefter, i Köpenhamn.

Två nya delägare på Groth & Co

Karin Crafoord och Tomas Lundquist är nya delägare i Groth & Co från och med 1 januari.

Korsvis tjänstgöring i de högsta domstolarna

Fördjupat samarbete mellan Högsta domstolen och Högsta förvaltningsdomstolen genom korsvis tjänstgöring inleds när Kerstin Calissendorff och Kristina Ståhl byter domstol under en period.

Foto Mikael Risedal

Hedersdoktorer i Lund

Juridiska fakulteten i Lund har utsett tre hedersdoktorer.

Avhandling inom förvaltningsrätt

Vid Stockholms universitet presenteras inom kort en avhandling om beviskraven i förvaltningsmål.

Foto Juergen Priewe

Nya lagar och regler

Med det nya året trädde också en rad olika nya lagar och regler i kraft, bland annat vad gäller sexualbrott mot barn, skydd mot näthat, möjligheten att utesluta en advokat ur samfundet samt ersättning till rättsliga biträden.

Straffavgift för advokat

En advokat varnas nu och krävs på 20.000 kronor i straffavgift av Advokatsamfundets disciplinnämnd.

Prövade upphandlingar oftast korrekta

En stor andel, 80 procent, av de offentliga upphandlingar som överprövas bedöms vara korrekta. Men mycket få upphandlingar överprövas innan tilldelningsbeslutet. Det visar en rapport som Upphandlingsmyndigheten har lämnat över till regeringen.

Malmöadvokater lämnar Glimstedt

Advokatfirman Glimstedts Malmökontor lämnar nu Glimstedtorganisationen och fortsätter advokatverksamheten i egen regi under firma Ljungholm & Boström Advokater.

Ny delägare på Frank

Advokat Karl Guterstam är ny delägare på Frank från och med den 1 januari 2018.

Foto Patrik Svedberg

Åklagarenhet ombildas

Den 1 januari 2018 bildades en ny Riksenhet mot internationell och organiserad brottslighet genom att Åklagarmyndighetens tre internationella åklagarkammare slogs samman till en organisatorisk enhet.

Riksdagen utser ny justitieombudsman

Kammarrättslagmannen Thomas Norling har utsetts till ny justitieombudsman med tillträde den 1 april. Från och med den 1 januari höjdes också JO:s löner.

Så mycket tjänar bolagsjuristerna

En stor undersökning med lönestatistik för bolagsjurister i Sverige har presenterats. Det är fortsatt fler kvinnor än män som söker sig till bolagsjuristrollen och lönerna är nu jämställda.

InfoTorg - Juridik - Kommentar 4 kommentarer

hovrätten för övre norrland

En ny domare

Regeringen har utnämnt en ny hovrättspresident.

DI blir Integritets-skyddsmyndigheten

Regeringen ger samtidigt Datainspektionen ytterligare 30 miljoner kronor i anslag för att stärka arbetet med den personliga integriteten.

Foto Åke E:son Lindman

Nya chefer till HD, HFD och Svea hovrätt

Vid sitt senaste möte föreslog Domarnämnden en rad nya domstolschefer, bland annat i Högsta domstolen, Högsta förvaltningsdomstolen och Svea hovrätt.

Skärpt skadestånds- ansvar för föräldrar har fått oönskade effekter

Ensamstående mammor drabbas hårdast av reformen om skärpt skadeståndsansvar för föräldrar till barn som döms för brott. Det visar en ny rapport från Brottsförebyggande rådet.

Foto Inbj

Två nya domare

Regeringen har utnämnt en chefsrådman och en lagman.

Foyen får nya delägare

Foyen tar in Christoffer Löfquist, Oscar Wackling och Richard Sahlberg som nya delägare från och med årsskiftet.

Jag vill ha daglig bevakning av juridiska
nyheter från InfoTorg Juridik.
 
E-post: 
 
 
 
OBS! Om du loggar in kan du lägga upp ett
personligt urval för ditt Nyhetsbrev.
 
Logga in och lägg upp ett Nyhetsbrev.




 
» Logga in automatiskt