Bli kund Annonsera
måndag 18 juni 2018
Mitt i juridiken
Mitt i juridiken
Läs direkt!
Publicerad: 26 juni 2015,

Hur kan entreprenörers möjligheter till en "andra chans" förbättras?

Stärk förutsättningarna för att entreprenörer ska få en andra chans om de hamnar i betalningssvårigheter. Det anser fem företrädare för Entreprenörskapsutredningen.

VERKTYG

»
Skriv ut
»
Tipsa en vän
»
Skriv kommentar

Innovation, entreprenörskap och konkurrenskraftiga företag är grunden för ökad sysselsättning och tillväxt. Den ekonomiska politiken har också varit inriktad på att förbättra förutsättningarna för nya och växande företag: sänkta bolagsskatter, investeraravdrag och FoU-avdrag är några exempel på reformer som genomförts under de senaste åren.

Att den ekonomiska politiken tydligare prioriterat nyföretagande och entreprenörskap är naturligtvis positivt. Samtidigt är det lika viktigt för en dynamisk och tillväxtorienterad ekonomi att entreprenörer som går i konkurs eller hamnar i betalningssvårigheter också möter rimliga villkor. Är företaget konkursmässigt ska verksamheten naturligtvis avslutas så fort som möjligt och borgenärernas krav i möjligaste mån tillgodoses.

Samtidigt måste livskraftiga företag, som får tillfälliga betalningssvårigheter, ha möjlighet till en "andra chans" genom ett rekonstruktionsförfarande. Entreprenören kan då fortsätta sin verksamhet med förnyad kraft och lönsamhet. Det är bland annat inom detta område som den Entreprenörskapsutredning som regeringen tillsatte i år ska lämna förslag.

Frågan rörande en "andra chans" för entreprenören har nyligen aktualiserats genom diskussionen av det så kallade företrädaransvaret. Reglerna om företrädaransvar innebär i praktiken att bolagets skatter måste till fullo vara betalda på förfallodagen annars blir entreprenören personligen betalningsansvarig för den obetalda skatten. Reglerna har kritiserats eftersom man menar bland annat att de är konkursdrivande och att de strider mot syftet med reglerna för tvångslikvidation vid kapitalbrist i aktiebolagslagen. Det kan till och med vara så att reglerna strider mot regelverket i Europakonventionen. Det förefaller ha lett till att rekonstruktion av bolag är sällsynt i Sverige. De allra flesta bolag med betaningssvårigheter väljer att gå i konkurs.

Balansen mellan att ge entreprenören en andra chans och att säkerställa indrivning av skatteintäkter är viktig ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. Det måste finnas möjlighet att förhindra bedrägeri, skatteundandragande och missbruk av regelverk. Samtidigt är det viktigt att entreprenören inte drabbas på ett oskäligt sätt av tillfälliga betalningsproblem därför att just skatteskulder får en orimligt stor tyngd bland de skulder som företaget har till en större krets av leverantörer.

Lagen om företagsrekonstruktion har nu varit i kraft i snart 20 år och flera försök har gjorts att revidera lagstiftningen och att råda bot på de brister som aktualiserats vid lagens tillämpning. En svårighet är att många företag ansöker om rekonstruktionsåtgärder för sent, det vill säga när den ekonomiska krisen är så allvarlig och djup att inget annat återstår än konkurs. För att motverka detta finns i andra europeiska rättsordningar regler i insolvenslagstiftningen som kräver att bolagets företrädare måste ansöka om att öppna ett insolvensförfarande utan oskäligt dröjsmål, senast tre veckor efter betalningssvårigheterna visat sig. Det är en större krets som omfattas, även företagets aktieägare och styrelse tillhör företrädarna och måste ansöka om de har kännedom om betalningssvårigheterna. Annars riskerar de  att drabbas av personligt betalningsansvar för bolagets skulder.

Denna regel kan ses som en "piska" för att få entreprenören i tid ska påbörja en reskonstruktion. Har man däremot ansökt i tid ”belönas” vederbörande med ett skydd mot sina borgenärer i alla avseenden. Det kan inte bli tal om något personligt betalningsansvar för bolagets företrädare efter denna tidpunkt. Förfarandet likställer dessutom alla borgenärerna (inklusive skattemyndigheten) i förmånsrättshänseende. Det finns följaktligen ett slags incitament för entreprenören att inleda ett rekonstruktionsförfarande. Andra exempel innebär att entreprenören får en möjlighet att under viss tid, oftast ett par månader, att mer "inofficiellt" ta fram en insolvensplan i nära samarbete med sina borgenärer.

Det svenska insolvensförfarandet präglas också av att rekonstruktions- och konkursförfarande är helt åtskilda utifrån ett processuellt förfarande. Följaktligen kan inte ett rekronstruktionsförfarande övergå i ett konkursförfarande utan istället måste en ny process inledas. Det fördyrar och fördröjer arbetet med dessa processer, ett mer förenklat och effektivt förfarande skulle gynna samtliga parter. Likaså ställer den här typen av processer stora krav på ekonomisk specialistkompetens som inte alltid finns representerad i de lokala tingsrätterna vilket också tenderar att fördröja processerna.   

Hur och i vilken riktning svenska rekonstruktionsregler ska förändras för att leda till ett ökat entreprenörskap och samhällsekonomiska vinster återstår att se. Men det är uppenbart att det är en avgörande mekanism för ett dynamiskt näringsliv, risktagande och innovation. Därför är det viktigt med sund balans mellan olika intressenters rättmätiga krav när ett företag får ekonomiska problem och entreprenörens möjligheter till en "andra chans" för att kunna fortsätta bidra till den samhällsekonomiska utvecklingen.

-----------------------------

Lars Backsell, Recipharm och ordförande i referensgruppen till Entreprenörskapsutredningen
Pontus Braunerhjelm, professor KTH, forskningsledare Entreprenörskapsforum samt Entreprenörskapsutredningen
Johan Kreicbergs, huvudsekreterare Entreprenörskapsutredning
Annina H. Persson, professor Örebro universitet
Andreas Sundberg, sekreterare, Entreprenörskapsutredningen

Foto Wavebreakmedia

Nya advokater antagna

Sveriges advokatsamfunds styrelse antog 47 ledamöter vid sitt sammanträde den 14 juni.

Vinge prisades i London

För sjätte gången tog Vinge hem utnämningen som den advokatbyrå i Sverige som bäst lyckats med sina jämställdhetsinitiativ.

Foto Foto: Frugan

Juristerna som sommarpratar

Här är listan med jurister som är värdar i programmet Sommar i Sveriges Radio.

Muntlig förhandling i EU-domstolen

För första gången har en svensk domstol valt att inhämta förhandsavgörande från EU-domstolen i ett upphandlingsmål.

Foto Inbj

Nya domare

Regeringen har utnämnt ett justitieråd, fyra hovrättsråd, sex kammarrättsråd och tio rådmän.

Advokatsamfundet prisar journalist

Negra Efendic, journalist på Svenska Dagbladet, tilldelas Advokatsamfundets journalistpris.

Foto v Wavebreakmedia

Tryckfriheten utreds

En parlamentarisk kommitté får i uppdrag att utreda ett antal frågor på tryck- och yttrandefrihetens område, bland annat om public service oberoende är tillräckligt garanterat i förhållande till staten.

Delägarna vid Lindahls Stockholmskontor startar eget

Advokatfirman Lindahls Stockholmskontor kommer vid kommande årsskifte att genomgå en omfattande förändring, då delägarna vid kontoret i Stockholm valt att lämna Lindahl för att efter årsskiftet bilda två nya byråer.

Datainspektionen granskar Google igen

Myndigheten följer nu upp hur Google hanterar rätten att bli glömd och kontrollerar att de sökresultat som sökjätten skulle ta bort förra året har tagits bort.

Ensamkommande får tidsbegränsat uppehållstillstånd

Ensamkommande flyktingar som kom till Sverige senast den 24 november 2015 och som fått avslag på sin ansökan om uppehållstillstånd ska kunna få ett tidsbegränsat uppehållstillstånd för gymnasiestudier.

Foto © Jirsak

Datainspektionen inleder GDPR-granskning

Myndigheten ska granska om företag och myndigheter som är skyldiga att utse ett dataskyddsombud verkligen har gjort det.

Foto Secondshot Dreamstime.com

Nya hedersdoktorer utsedda i Lund

Jur. dr. Samuel Engblom, docent Bengt Lundell och professor Clare McGlynn har utsetts till fakultetens hedersdoktorer 2018.

Foto Leif Ingvarson

Ny statistik över lagföring och återfall

Brå publicerar nu den slutliga officiella statistiken över lagföringsbeslut och kriminalvård 2017, samt återfall i brott 2011 och 2015.

Datainspektionen överklagar Google-dom

Datainspektionen vill att kammarrätten avgör den enligt inspektionen principiellt viktiga frågan om hur långt ”rätten att bli glömd” sträcker sig.

GDPR träder i kraft

Den 25 maj började, som nog ingen kunnat missa, dataskyddsförordningen, GDPR, att tillämpas i Sverige och övriga EU. Den nya lagstiftningen syftar till att stärka rättigheterna och öka skyddet för medborgarna och den ställer högre krav på företag, myndigheter och andra som hanterar personuppgifter.

Risk för rättsosäkerhet vid sjukskrivning

Läkare inom primärvården har stora svårigheter att leva upp till Försäkringskassans krav vid sjukskrivning för psykisk ohälsa, vilket riskerar att leda till att regelverket inte tillämpas enhetligt och rättssäkert. Det skriver Riksrevisionen i en ny granskning.

Jag vill ha daglig bevakning av juridiska
nyheter från InfoTorg Juridik.
 
E-post: 
 
 
 
OBS! Om du loggar in kan du lägga upp ett
personligt urval för ditt Nyhetsbrev.
 
Logga in och lägg upp ett Nyhetsbrev.




 
» Logga in automatiskt