Bli kund Annonsera
måndag 23 oktober 2017
Mitt i juridiken
Mitt i juridiken
Läs direkt!
Publicerad: 26 juni 2015,

Hur kan entreprenörers möjligheter till en "andra chans" förbättras?

Stärk förutsättningarna för att entreprenörer ska få en andra chans om de hamnar i betalningssvårigheter. Det anser fem företrädare för Entreprenörskapsutredningen.

VERKTYG

»
Skriv ut
»
Tipsa en vän
»
Skriv kommentar

Innovation, entreprenörskap och konkurrenskraftiga företag är grunden för ökad sysselsättning och tillväxt. Den ekonomiska politiken har också varit inriktad på att förbättra förutsättningarna för nya och växande företag: sänkta bolagsskatter, investeraravdrag och FoU-avdrag är några exempel på reformer som genomförts under de senaste åren.

Att den ekonomiska politiken tydligare prioriterat nyföretagande och entreprenörskap är naturligtvis positivt. Samtidigt är det lika viktigt för en dynamisk och tillväxtorienterad ekonomi att entreprenörer som går i konkurs eller hamnar i betalningssvårigheter också möter rimliga villkor. Är företaget konkursmässigt ska verksamheten naturligtvis avslutas så fort som möjligt och borgenärernas krav i möjligaste mån tillgodoses.

Samtidigt måste livskraftiga företag, som får tillfälliga betalningssvårigheter, ha möjlighet till en "andra chans" genom ett rekonstruktionsförfarande. Entreprenören kan då fortsätta sin verksamhet med förnyad kraft och lönsamhet. Det är bland annat inom detta område som den Entreprenörskapsutredning som regeringen tillsatte i år ska lämna förslag.

Frågan rörande en "andra chans" för entreprenören har nyligen aktualiserats genom diskussionen av det så kallade företrädaransvaret. Reglerna om företrädaransvar innebär i praktiken att bolagets skatter måste till fullo vara betalda på förfallodagen annars blir entreprenören personligen betalningsansvarig för den obetalda skatten. Reglerna har kritiserats eftersom man menar bland annat att de är konkursdrivande och att de strider mot syftet med reglerna för tvångslikvidation vid kapitalbrist i aktiebolagslagen. Det kan till och med vara så att reglerna strider mot regelverket i Europakonventionen. Det förefaller ha lett till att rekonstruktion av bolag är sällsynt i Sverige. De allra flesta bolag med betaningssvårigheter väljer att gå i konkurs.

Balansen mellan att ge entreprenören en andra chans och att säkerställa indrivning av skatteintäkter är viktig ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. Det måste finnas möjlighet att förhindra bedrägeri, skatteundandragande och missbruk av regelverk. Samtidigt är det viktigt att entreprenören inte drabbas på ett oskäligt sätt av tillfälliga betalningsproblem därför att just skatteskulder får en orimligt stor tyngd bland de skulder som företaget har till en större krets av leverantörer.

Lagen om företagsrekonstruktion har nu varit i kraft i snart 20 år och flera försök har gjorts att revidera lagstiftningen och att råda bot på de brister som aktualiserats vid lagens tillämpning. En svårighet är att många företag ansöker om rekonstruktionsåtgärder för sent, det vill säga när den ekonomiska krisen är så allvarlig och djup att inget annat återstår än konkurs. För att motverka detta finns i andra europeiska rättsordningar regler i insolvenslagstiftningen som kräver att bolagets företrädare måste ansöka om att öppna ett insolvensförfarande utan oskäligt dröjsmål, senast tre veckor efter betalningssvårigheterna visat sig. Det är en större krets som omfattas, även företagets aktieägare och styrelse tillhör företrädarna och måste ansöka om de har kännedom om betalningssvårigheterna. Annars riskerar de  att drabbas av personligt betalningsansvar för bolagets skulder.

Denna regel kan ses som en "piska" för att få entreprenören i tid ska påbörja en reskonstruktion. Har man däremot ansökt i tid ”belönas” vederbörande med ett skydd mot sina borgenärer i alla avseenden. Det kan inte bli tal om något personligt betalningsansvar för bolagets företrädare efter denna tidpunkt. Förfarandet likställer dessutom alla borgenärerna (inklusive skattemyndigheten) i förmånsrättshänseende. Det finns följaktligen ett slags incitament för entreprenören att inleda ett rekonstruktionsförfarande. Andra exempel innebär att entreprenören får en möjlighet att under viss tid, oftast ett par månader, att mer "inofficiellt" ta fram en insolvensplan i nära samarbete med sina borgenärer.

Det svenska insolvensförfarandet präglas också av att rekonstruktions- och konkursförfarande är helt åtskilda utifrån ett processuellt förfarande. Följaktligen kan inte ett rekronstruktionsförfarande övergå i ett konkursförfarande utan istället måste en ny process inledas. Det fördyrar och fördröjer arbetet med dessa processer, ett mer förenklat och effektivt förfarande skulle gynna samtliga parter. Likaså ställer den här typen av processer stora krav på ekonomisk specialistkompetens som inte alltid finns representerad i de lokala tingsrätterna vilket också tenderar att fördröja processerna.   

Hur och i vilken riktning svenska rekonstruktionsregler ska förändras för att leda till ett ökat entreprenörskap och samhällsekonomiska vinster återstår att se. Men det är uppenbart att det är en avgörande mekanism för ett dynamiskt näringsliv, risktagande och innovation. Därför är det viktigt med sund balans mellan olika intressenters rättmätiga krav när ett företag får ekonomiska problem och entreprenörens möjligheter till en "andra chans" för att kunna fortsätta bidra till den samhällsekonomiska utvecklingen.

-----------------------------

Lars Backsell, Recipharm och ordförande i referensgruppen till Entreprenörskapsutredningen
Pontus Braunerhjelm, professor KTH, forskningsledare Entreprenörskapsforum samt Entreprenörskapsutredningen
Johan Kreicbergs, huvudsekreterare Entreprenörskapsutredning
Annina H. Persson, professor Örebro universitet
Andreas Sundberg, sekreterare, Entreprenörskapsutredningen

Populärt läsa juridik i Stockholm

Juristprogrammet vid Stockholms universitet är landets mest sökta universitetsprogram inför vårterminen.

Digital- isering i fokus på årets VQ-dag

För åttonde året i rad anordnades på torsdagen VQ Forum på Grand Hotel i Stockholm.

Jurist blir chef för Lotteriinspektionen

Regeringen har utsett juristen Camilla Rosenberg till generaldirektör och chef för Lotteriinspektionen.

Ny professor i Göteborg

Thomas Erhag har utnämnts till professor i offentlig rätt vid Juridiska institutionen, Handelshögskolan.

UTBILDNING

23
okt

Skydd för produktutformning genom immaterial- och marknadsrätt

Fakultetskurser, Funckens gränd 1 i Stockholm, kl. 09.30-16.30

24
okt

Juridik för e-handlare

Fakultetskurser, Funckens gränd 1 i Stockholm, kl. 09.30-16.30

25
okt

Introduktion till LOU och offentlig upphandling

Fakultetskurser, Funckens gränd 1 i Stockholm, kl. 09.30-16.30

» Till utbildningar

Ny MP på Fylgia

Anders Aspegren har tillträtt som managing partner för Advokatfirman Fylgia.

Rättegång om Bolidens ansvar i Chile inleds

Uppemot 800 chilenare har stämt svenska Boliden för att företaget 1984 skickade 20.000 ton giftigt slam innehållande arsenik till Chile. Nu inleds förhandlingen vid Skellefteå tingsrätt.

Fyra nya delägare till Lindahl

De nya delägarna är Ginta Ahrel, Ludvig Holm, Carl-Johan Krusell och Caroline Olstedt Carlström.

Nya trender i brott

Grövre våldsbrott, fler komplexa cyberbrott och ökad samverkan mellan kriminella aktörer. Det är några trender som framkommer i polisens nya rapport om allvarlig och organiserad brottslighet.

Foto stocksnapper

Nya domare

Regeringen har utnämnt sju nya domare.

Ingen förundersökning om rikspolischefen

Åklagare har fattat beslut att inte inleda förundersökning med anledning av att rikspolischefen 2015 beslutade att ge ett externt företag åtkomst till polisens personal- och lönesystem.

Två nya delägare till White & Case

Johan Thiman och Henrik Wireklint har valts in som delägare i White & Case. Båda är baserade i Stockholm. 

Göta hovrätt slutar med tingsresor

Hovrätten upphör med huvudförhandlingar i Linköping, Norrköping, Örebro och Kalmar.

Förundersökningar om operationer läggs ned

Åklagaren har beslutat att lägga ned förundersökningarna mot den kirurg som tidigare varit anställd på Karolinska universitetssjukhuset där han utfört operationer av luftstrupar.

Foto Attunda tingsrätt

Stora ombyggnader av Attunda tingsrätt

Regeringen har nu gett klartecken för en tillbyggnad av Attunda tingsrätt i Sollentuna. De nya lokalerna beräknas stå klara våren 2020.

Lagman blir ordförande

Regeringen har utsett Caroline Hindmarsh till ny ordförande för Statens inspektion för försvarsunderrättelseverksamheten.

Foto inbj

Advokatsamfundet emot jourdomstolar

Sveriges advokatsamfund anser att förslagen för att åstadkomma en snabbare lagföring av vanliga mängdbrott innebär stora risker för rättssäkerheten.

Nya medarbetare på Osborne Clarke

Den brittiska byrån Osborne Clarke har anställt två nya medarbetare vid sitt Stockholmskontor; partnern Mikael Moreira, som är specialiserad på teknologi- och riskkapitalfrågor, och biträdande juristen Kim Bergman.

Foto Roland Magnusson

SU bland världens bästa juridiska institutioner

Stockholms universitet hamnar på plats 45 inom världens juridiska institutioner.

Nya docenter i Uppsala

Juridiska fakulteten vid Uppsala universitet har antagit tre docenter.

Svenskt arbete mot krigsförbrytelser uppmärksammas

Organisationen Human Rights Watch framhåller i en ny rapport Sverige och Tyskland som de enda två länder som lyckats lagföra för krigsbrott begångna i Syrien.

Internationell kollektivavtalsreglering

Erik Sinander disputerar med sin handling vid Stockholms universitet.

Foto Pensionsmyndigheten

Ny GD för Skatteverket

Katrin Westling Palm har utsetts till generaldirektör för Skatteverket.

Jurist blir M:s parti-sekreterare

Gunnar Strömmer har utsetts till partisekreterare för Moderaterna.

Stärkt rättssäkerhet för brottsmisstänkta barn

BO lämnar förslag till regeringen mot bakgrund av Kevin-fallet.

Foto ©kzenon

59 nya advokater

Advokatsamfundet har antagit 59 advokater och 18 advokater har lämnat samfundet.

Förlängd åtalstid i terroristmålet

Tingsrätten beviljar tid till den 26 oktober med att väcka åtal för misstänkt terroristbrott på Drottningatan i Stockholm.

InfoTorg - Juridik - Kommentar 2 kommentarer

Foto Kammarrätten i Jönköping

Kammarrätt jubilerar

Kammarrätten i Jönköping firar 40-årsjubileum.

VQ vinner tech-pris

Grundarna av VQ har visat att det går att driva legal tech-företag i Sverige. Årets person blev juristen och entreprenören Nils-Erik Jansson.

Ewa Ihrman ny VD för Magnusson Sverige

Ewa Ihrman återvänder till Magnusson efter sex år, där hon tidigare arbetade som CFO, och blir en av få VD:ar inom advokatvärlden utan en advokattitel. 

Jag vill ha daglig bevakning av juridiska
nyheter från InfoTorg Juridik.
 
E-post: 
 
 
 
OBS! Om du loggar in kan du lägga upp ett
personligt urval för ditt Nyhetsbrev.
 
Logga in och lägg upp ett Nyhetsbrev.




 
» Logga in automatiskt