Bli kund Annonsera
onsdag 17 oktober 2018
Mitt i juridiken
Mitt i juridiken
Läs direkt!
Publicerad: 26 juni 2015,

Hur kan entreprenörers möjligheter till en "andra chans" förbättras?

Stärk förutsättningarna för att entreprenörer ska få en andra chans om de hamnar i betalningssvårigheter. Det anser fem företrädare för Entreprenörskapsutredningen.

VERKTYG

»
Skriv ut
»
Tipsa en vän
»
Skriv kommentar

Innovation, entreprenörskap och konkurrenskraftiga företag är grunden för ökad sysselsättning och tillväxt. Den ekonomiska politiken har också varit inriktad på att förbättra förutsättningarna för nya och växande företag: sänkta bolagsskatter, investeraravdrag och FoU-avdrag är några exempel på reformer som genomförts under de senaste åren.

Att den ekonomiska politiken tydligare prioriterat nyföretagande och entreprenörskap är naturligtvis positivt. Samtidigt är det lika viktigt för en dynamisk och tillväxtorienterad ekonomi att entreprenörer som går i konkurs eller hamnar i betalningssvårigheter också möter rimliga villkor. Är företaget konkursmässigt ska verksamheten naturligtvis avslutas så fort som möjligt och borgenärernas krav i möjligaste mån tillgodoses.

Samtidigt måste livskraftiga företag, som får tillfälliga betalningssvårigheter, ha möjlighet till en "andra chans" genom ett rekonstruktionsförfarande. Entreprenören kan då fortsätta sin verksamhet med förnyad kraft och lönsamhet. Det är bland annat inom detta område som den Entreprenörskapsutredning som regeringen tillsatte i år ska lämna förslag.

Frågan rörande en "andra chans" för entreprenören har nyligen aktualiserats genom diskussionen av det så kallade företrädaransvaret. Reglerna om företrädaransvar innebär i praktiken att bolagets skatter måste till fullo vara betalda på förfallodagen annars blir entreprenören personligen betalningsansvarig för den obetalda skatten. Reglerna har kritiserats eftersom man menar bland annat att de är konkursdrivande och att de strider mot syftet med reglerna för tvångslikvidation vid kapitalbrist i aktiebolagslagen. Det kan till och med vara så att reglerna strider mot regelverket i Europakonventionen. Det förefaller ha lett till att rekonstruktion av bolag är sällsynt i Sverige. De allra flesta bolag med betaningssvårigheter väljer att gå i konkurs.

Balansen mellan att ge entreprenören en andra chans och att säkerställa indrivning av skatteintäkter är viktig ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. Det måste finnas möjlighet att förhindra bedrägeri, skatteundandragande och missbruk av regelverk. Samtidigt är det viktigt att entreprenören inte drabbas på ett oskäligt sätt av tillfälliga betalningsproblem därför att just skatteskulder får en orimligt stor tyngd bland de skulder som företaget har till en större krets av leverantörer.

Lagen om företagsrekonstruktion har nu varit i kraft i snart 20 år och flera försök har gjorts att revidera lagstiftningen och att råda bot på de brister som aktualiserats vid lagens tillämpning. En svårighet är att många företag ansöker om rekonstruktionsåtgärder för sent, det vill säga när den ekonomiska krisen är så allvarlig och djup att inget annat återstår än konkurs. För att motverka detta finns i andra europeiska rättsordningar regler i insolvenslagstiftningen som kräver att bolagets företrädare måste ansöka om att öppna ett insolvensförfarande utan oskäligt dröjsmål, senast tre veckor efter betalningssvårigheterna visat sig. Det är en större krets som omfattas, även företagets aktieägare och styrelse tillhör företrädarna och måste ansöka om de har kännedom om betalningssvårigheterna. Annars riskerar de  att drabbas av personligt betalningsansvar för bolagets skulder.

Denna regel kan ses som en "piska" för att få entreprenören i tid ska påbörja en reskonstruktion. Har man däremot ansökt i tid ”belönas” vederbörande med ett skydd mot sina borgenärer i alla avseenden. Det kan inte bli tal om något personligt betalningsansvar för bolagets företrädare efter denna tidpunkt. Förfarandet likställer dessutom alla borgenärerna (inklusive skattemyndigheten) i förmånsrättshänseende. Det finns följaktligen ett slags incitament för entreprenören att inleda ett rekonstruktionsförfarande. Andra exempel innebär att entreprenören får en möjlighet att under viss tid, oftast ett par månader, att mer "inofficiellt" ta fram en insolvensplan i nära samarbete med sina borgenärer.

Det svenska insolvensförfarandet präglas också av att rekonstruktions- och konkursförfarande är helt åtskilda utifrån ett processuellt förfarande. Följaktligen kan inte ett rekronstruktionsförfarande övergå i ett konkursförfarande utan istället måste en ny process inledas. Det fördyrar och fördröjer arbetet med dessa processer, ett mer förenklat och effektivt förfarande skulle gynna samtliga parter. Likaså ställer den här typen av processer stora krav på ekonomisk specialistkompetens som inte alltid finns representerad i de lokala tingsrätterna vilket också tenderar att fördröja processerna.   

Hur och i vilken riktning svenska rekonstruktionsregler ska förändras för att leda till ett ökat entreprenörskap och samhällsekonomiska vinster återstår att se. Men det är uppenbart att det är en avgörande mekanism för ett dynamiskt näringsliv, risktagande och innovation. Därför är det viktigt med sund balans mellan olika intressenters rättmätiga krav när ett företag får ekonomiska problem och entreprenörens möjligheter till en "andra chans" för att kunna fortsätta bidra till den samhällsekonomiska utvecklingen.

-----------------------------

Lars Backsell, Recipharm och ordförande i referensgruppen till Entreprenörskapsutredningen
Pontus Braunerhjelm, professor KTH, forskningsledare Entreprenörskapsforum samt Entreprenörskapsutredningen
Johan Kreicbergs, huvudsekreterare Entreprenörskapsutredning
Annina H. Persson, professor Örebro universitet
Andreas Sundberg, sekreterare, Entreprenörskapsutredningen

Foto Roland Magnusson

Succé för årets Juristdagar i Stockholm

I förra veckan genomfördes Juristdagarna vid Stockholms Universitet och det blev en vecka fylld av olika arrangemang.

Foto Wavebreakmedia

Nya domare utnämnda

Regeringen har den 11 oktober utnämnt sju nya domare.

Ny domstolsbyggnad på gång i Malmö

Regeringen gav nyligen klartecken för en ny domstolsbyggnad i Malmö, som ska inrymma Malmö tingsrätt, Förvaltningsrätten i Malmö samt Hyres- och arrendenämnden.

54 nya advokater

Sveriges advokatsamfunds styrelse antog 54 nya ledamöter vid sitt sammanträde den 5 oktober.

Foto Bert Eriksson

Justitieråd väljs in i Svenska Akademien

Justitierådet Eric Runesson har valts in på stol nummer ett i Svenska Akademien.

Nacka tingsrätt flyttar

Nacka tingsrätt med mark- och miljödomstolen och hyres- och arrendenämnden har flyttat in i en ny domstolsbyggnad i Sickla.

Mänskliga rättighetspris till Buergenthal

Den amerikanska juridikprofessorn Thomas Buergenthal är årets mottagare av Stockholm Human Rights Award. Han får priset för att han, genom sin forskning, undervisning och rättstillämpning, har gjort stora insatser för rättsstaten och skyddet av mänskliga rättigheter.

Livstids fängelse för Madsen står fast

Den danska landsretten fastställer livstidsdomen mot uppfinnaren Peter Madsen som dömts för mord på den svenska journalisten Kim Wall.

Foto Inbj

Lyckat försök med domarutbyte

I januari inleddes ett försök med korsvis tjänstgöring mellan Högsta domstolen och Högsta förvaltningsdomstolen genom att justitieråden Kerstin Calissendorff och Kristina Ståhl bytte domstol under en period.

Nya delägare i Ramberg

Den 1 september började Björn Bergström och Anders Ekborg som nya delägare i Ramberg Advokater.

Ny delägare i MAQS

Den 1 oktober ansluter Erik Palmgren till MAQS Advokatbyrå i Göteborg.

Foto © tomloel

Nya domare utnämnda

Regeringen har utnämnt elva nya domare.

Hovrätten ändrar häktningsbeslut

Göta hovrätt har beslutat att den 16-årige pojke som misstänks för mord i Huskvarna ska vara fortsatt häktad.

Ny ordförande i SACG

Svenska Föreningen mot Piratkopiering har utsett en ny ordförande, advokaten Sara Sparring, delägare i Synch Advokatbyrå.

Trägårdh Advokatbyrå tar in delägare

Nya delägare i byrån är Viviénne Dahlstrand, Johan Klåvus och Helena Olenmark Malmström.

Utträdda advokater med nya karriärer

Advokatsamfundet har antagit 91 nya advokater medan 43 ledamöter lämnade samfundet. En av dem ska nu vägleda en yngre generation och en annan blir justitieråd.

Foto Wavebreakmedia

Tingsrätter anställer jämställdhetsstrateg

Flera tingsrätter har tillsammans anställt en strateg för att stötta i jämställdhetsintegrering.

Nya ordföranden i de högsta instanserna

Helena Jäderblom har tillträtt som ordförande i Högsta förvaltningsdomstolen. Anders Eka har tillträtt som ordförande i Högsta domstolen och Eric M. Runesson som justitieråd.

Jag vill ha daglig bevakning av juridiska
nyheter från InfoTorg Juridik.
 
E-post: 
 
 
 
OBS! Om du loggar in kan du lägga upp ett
personligt urval för ditt Nyhetsbrev.
 
Logga in och lägg upp ett Nyhetsbrev.




 
» Logga in automatiskt