Bli kund Annonsera
fredag 17 augusti 2018
Mitt i juridiken
Mitt i juridiken
Läs direkt!
Publicerad: 26 juni 2015,

Hur kan entreprenörers möjligheter till en "andra chans" förbättras?

Stärk förutsättningarna för att entreprenörer ska få en andra chans om de hamnar i betalningssvårigheter. Det anser fem företrädare för Entreprenörskapsutredningen.

VERKTYG

»
Skriv ut
»
Tipsa en vän
»
Skriv kommentar

Innovation, entreprenörskap och konkurrenskraftiga företag är grunden för ökad sysselsättning och tillväxt. Den ekonomiska politiken har också varit inriktad på att förbättra förutsättningarna för nya och växande företag: sänkta bolagsskatter, investeraravdrag och FoU-avdrag är några exempel på reformer som genomförts under de senaste åren.

Att den ekonomiska politiken tydligare prioriterat nyföretagande och entreprenörskap är naturligtvis positivt. Samtidigt är det lika viktigt för en dynamisk och tillväxtorienterad ekonomi att entreprenörer som går i konkurs eller hamnar i betalningssvårigheter också möter rimliga villkor. Är företaget konkursmässigt ska verksamheten naturligtvis avslutas så fort som möjligt och borgenärernas krav i möjligaste mån tillgodoses.

Samtidigt måste livskraftiga företag, som får tillfälliga betalningssvårigheter, ha möjlighet till en "andra chans" genom ett rekonstruktionsförfarande. Entreprenören kan då fortsätta sin verksamhet med förnyad kraft och lönsamhet. Det är bland annat inom detta område som den Entreprenörskapsutredning som regeringen tillsatte i år ska lämna förslag.

Frågan rörande en "andra chans" för entreprenören har nyligen aktualiserats genom diskussionen av det så kallade företrädaransvaret. Reglerna om företrädaransvar innebär i praktiken att bolagets skatter måste till fullo vara betalda på förfallodagen annars blir entreprenören personligen betalningsansvarig för den obetalda skatten. Reglerna har kritiserats eftersom man menar bland annat att de är konkursdrivande och att de strider mot syftet med reglerna för tvångslikvidation vid kapitalbrist i aktiebolagslagen. Det kan till och med vara så att reglerna strider mot regelverket i Europakonventionen. Det förefaller ha lett till att rekonstruktion av bolag är sällsynt i Sverige. De allra flesta bolag med betaningssvårigheter väljer att gå i konkurs.

Balansen mellan att ge entreprenören en andra chans och att säkerställa indrivning av skatteintäkter är viktig ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. Det måste finnas möjlighet att förhindra bedrägeri, skatteundandragande och missbruk av regelverk. Samtidigt är det viktigt att entreprenören inte drabbas på ett oskäligt sätt av tillfälliga betalningsproblem därför att just skatteskulder får en orimligt stor tyngd bland de skulder som företaget har till en större krets av leverantörer.

Lagen om företagsrekonstruktion har nu varit i kraft i snart 20 år och flera försök har gjorts att revidera lagstiftningen och att råda bot på de brister som aktualiserats vid lagens tillämpning. En svårighet är att många företag ansöker om rekonstruktionsåtgärder för sent, det vill säga när den ekonomiska krisen är så allvarlig och djup att inget annat återstår än konkurs. För att motverka detta finns i andra europeiska rättsordningar regler i insolvenslagstiftningen som kräver att bolagets företrädare måste ansöka om att öppna ett insolvensförfarande utan oskäligt dröjsmål, senast tre veckor efter betalningssvårigheterna visat sig. Det är en större krets som omfattas, även företagets aktieägare och styrelse tillhör företrädarna och måste ansöka om de har kännedom om betalningssvårigheterna. Annars riskerar de  att drabbas av personligt betalningsansvar för bolagets skulder.

Denna regel kan ses som en "piska" för att få entreprenören i tid ska påbörja en reskonstruktion. Har man däremot ansökt i tid ”belönas” vederbörande med ett skydd mot sina borgenärer i alla avseenden. Det kan inte bli tal om något personligt betalningsansvar för bolagets företrädare efter denna tidpunkt. Förfarandet likställer dessutom alla borgenärerna (inklusive skattemyndigheten) i förmånsrättshänseende. Det finns följaktligen ett slags incitament för entreprenören att inleda ett rekonstruktionsförfarande. Andra exempel innebär att entreprenören får en möjlighet att under viss tid, oftast ett par månader, att mer "inofficiellt" ta fram en insolvensplan i nära samarbete med sina borgenärer.

Det svenska insolvensförfarandet präglas också av att rekonstruktions- och konkursförfarande är helt åtskilda utifrån ett processuellt förfarande. Följaktligen kan inte ett rekronstruktionsförfarande övergå i ett konkursförfarande utan istället måste en ny process inledas. Det fördyrar och fördröjer arbetet med dessa processer, ett mer förenklat och effektivt förfarande skulle gynna samtliga parter. Likaså ställer den här typen av processer stora krav på ekonomisk specialistkompetens som inte alltid finns representerad i de lokala tingsrätterna vilket också tenderar att fördröja processerna.   

Hur och i vilken riktning svenska rekonstruktionsregler ska förändras för att leda till ett ökat entreprenörskap och samhällsekonomiska vinster återstår att se. Men det är uppenbart att det är en avgörande mekanism för ett dynamiskt näringsliv, risktagande och innovation. Därför är det viktigt med sund balans mellan olika intressenters rättmätiga krav när ett företag får ekonomiska problem och entreprenörens möjligheter till en "andra chans" för att kunna fortsätta bidra till den samhällsekonomiska utvecklingen.

-----------------------------

Lars Backsell, Recipharm och ordförande i referensgruppen till Entreprenörskapsutredningen
Pontus Braunerhjelm, professor KTH, forskningsledare Entreprenörskapsforum samt Entreprenörskapsutredningen
Johan Kreicbergs, huvudsekreterare Entreprenörskapsutredning
Annina H. Persson, professor Örebro universitet
Andreas Sundberg, sekreterare, Entreprenörskapsutredningen

Foto ifeelstock

Nominerade till Europadomstolen

Tre jurister har nominerats till tjänsten som Sveriges domare i Europadomstolen.

Foto © tomloel

Lediga domartjänster

Ett stort antal tingsrätter söker rådmän och flera förvaltningsrätter söker föredragande. Hovrätten i Göteborg söker en president och Högsta domstolen söker justiteråd.

Samfundet söker generalsekreterare

Advokatsamfundets generalsekreterare Anne Ramberg går i pension nästa sommar.

PT för migrationsmål

Migrationsöverdomstolen meddelar prövningstillstånd i två mål om uppehållstillstånd med stöd av den nya lagstiftningen om tillstånd på grund av gymnasiestudier som trädde i kraft den 1 juli.

Foto Harvepino

Migrationsdomstol ber EU-domstolen om förhandsavgörande

Mot bakgrund av att migrationsdomstolarna har gjort olika bedömningar av om den så kallade gymnasielagen är förenlig med EU-rätten har Migrationsdomstolen i Göteborg beslutat att hämta in ett förhandsavgörande från EU-domstolen.

InfoTorg - Juridik - Kommentar 1 kommentar

Ny chefsjurist på Konkurrensverket

Marie Östman blir ny chefsjurist på Konkurrensverket från och med den 1 september. Hon kommer närmast från Advokatfirman Vinge.

Ny styrelse i NOMA

Efter möten i Köpenhamn har Nordiskt Skiljeförfarande för Shipping och Offshore, NOMA, valt en ny styrelse med 12 medlemmar.

Foto Juergen Priewe

Utländska månggiften utreds

Regeringen har beslutat att ge en utredare i uppdrag att se över hur det kan stoppas att utländska månggiften erkänns i Sverige.

Migrationsverket avvaktar med beslut

Migrationsverket avvaktar med beslut i vissa ärenden där den nya gymnasielagen har åberopats. Detta efter att två migrationsdomstolar har bedömt att det inte går att tillämpa lagstiftningen i den del som avser sänkt beviskrav för identitet.

Ökat antal brott

Under första halvåret 2018 anmäldes totalt 752.000 brott, vilket är tre procent fler brott än under motsvarande period föregående år. Det visar ny statistik från Brottsförebyggande rådet.

Från HD till JK

Regeringen har beslutat att utse Mari Heidenborg till justitiekansler och chef för Justitiekanslern.

Ny riksåklagare utsedd

Petra Lundh utsågs idag till ny riksåklagare och chef för Åklagarmyndigheten.

Nya delägare till Fylgia

Advokaterna Johanna Hållén och Martin Gynnerstedt har utsetts till delägare i Advokatfirman Fylgia.

Foto Vitaliy Pakhnyushchyy

Samarbete mot grov brottslighet granskas

Tolv statliga myndigheter har ett gemensamt uppdrag att bekämpa organiserad brottslighet. Riksrevisionen granskar nu uppdragets genomförande och effektivitet.

Synch utser ny affärsområdeschef

Advokatfirman Synch har utnämnt advokat Erica Antonovic till ansvarig för ett av byråns fyra affärsområden, Advisory services.

Ny delgivningsform ska ge snabb förhandling

Från brott till dom inom två-sex veckor. Via ett regeringsuppdrag som två tingsrätter fått kan det nu bli verklighet.

InfoTorg - Juridik - Kommentar 1 kommentar

Nya delägare i Vinge

Tre nya delägare har valts in till Vinges Stockholmskontor med tillträde den 1 januari 2019.

Kerstin Skarp tf riksåklagare

Till dess att ny riksåklagare utsetts av regeringen fungerar vice riksåklagare Kerstin Skarp som tillförordnad riksåklagare.

Foto Mikael Wallerstedt

Ny professor i processrätt

Eric Bylander har utnämnts till professor i processrätt vid Uppsala universitet.

Foto Juergen Priewe

Lagar vid halvårsskiftet

Här presenteras de viktigare lagar och förordningar som träder ikraft vid halvårsskiftet 2018.

Nya hedersdoktorer

Handelshögskolan vid Göteborgs universitet har utsett advokat Martin Johansson, Advokatfirman Vinge, och professor emeritus J. Stan Metcalfe, University of Manchester, till hedersdoktorer.

Foto Wavebreakmedia

Nya domare

Regeringen har vid sitt sammanträde den 28 juni utnämnt ett hovrättsråd, fyra rådmän och två chefsrådmän.

Två flickor får ersätt- ning för spridning av nakenbilder

Flickorna får 125.000 respektive 80.000 kronor i brottsskadeersättning från Brottsoffer- myndigheten.

Setterwalls rekryterar

Advokaten Tommy Pettersson förstärker inom EU- & konkurrensrätt.

Jag vill ha daglig bevakning av juridiska
nyheter från InfoTorg Juridik.
 
E-post: 
 
 
 
OBS! Om du loggar in kan du lägga upp ett
personligt urval för ditt Nyhetsbrev.
 
Logga in och lägg upp ett Nyhetsbrev.




 
» Logga in automatiskt