Bli kund Annonsera
måndag 22 april 2019
Mitt i juridiken
Mitt i juridiken
Läs direkt!
Publicerad: 7 januari 2013,

"Begränsningen är otidsenlig och oskälig"

Begränsning av en företagsförsäkrings rättsskydd till tvister med nordisk motpart är både otidsenligt och oskäligt. Det anser Håkan Sjöström, advokat på Glimstedt.

VERKTYG

»
Skriv ut
»
Tipsa en vän
»
Skriv kommentar

Genom så kallade kombinerade företagsförsäkringar hanterar försäkringsbolag de risker som företagens verksamhet är förknippad med. Stora kostnader kan uppstå i samband med tvister och ett väl fungerade rättsskydd är en viktig del av försäkringen.

Oberoende av storlek och geografisk marknad, är företag i dag verksamma i en internationell kontext med gränsöverskridande handel/transaktioner. Den Europeiska Unionen har exempelvis skapat förutsättningar och incitament för svenska företag att se Unionen som en marknad utan territoriella gränser. Vidare köper lokala återförsäljare ofta sina varor på en internationell marknad och är inte så sällan i någon form integrerade i globala kedjor. Tiden då en företagares verksamhet begränsades till Sverige eller Norden är sedan länge förbi, oavsett storlek och geografisk marknad.

Företag, med sin huvudsakliga marknad i Sverige och Norden, löper således risk att hamna i tvister med parter som har sin hemvist i varierande länder.  Motparten skulle kunna vara en Kinesisk leverantör i en avtalstvist, ett italienskt företag i en varumärkestvist eller en svensk kund i en tvist om felansvar. I alla dessa fall skulle företagsförsäkringens rättsskydd kunna bli aktuell. Emellertid är det inte ovanligt att försäkringbolag, i branschanpassade företagsförsäkringar, har begränsat rättsskyddet till tvistemål med nordisk motpart, även om tvisten äger rum i Sverige och vid svensk domstol. I exempelvis If:s försäkringsvillkor för butik och handel, angivet på sidan 59 av 70 sidors text, står: ” Vid tvistemål gäller försäkringen i tvist med motpart som har sitt säte eller hemvist inom norden”. Länsförsäkringar och Folksam har motsvarande villkor.

Begränsningen blir både överraskande och betydande för de flesta svenska företag som hamnar i tvister med utländska motparter, då denna inte framgått tydligt i varken försäkringsvillkoren eller marknadsföringen av företagsförsäkringen. I vart fall är begränsningen av sådan karaktär att dess vidd och innehåll i regel inte uppfattas av företagaren.

Att konsekvenser är orimliga kan enkelt illustreras genom två exempel. Ett svenskt handelsföretag med svenska kunder, köper varor från ett tyskt bolag. Om handelsföretaget skulle hamna i tvist med det tyska bolaget i svensk domstol skulle företaget  inte kunna ta i anspråk företagsförsäkringens rättsskydd, då det tyska bolaget har sitt domicil utanför Norden. Ett annat hypotetiskt men realistiskt exempel. Nike, IKEA eller något annat bolag med IP-rättigheterna i ett holländskt bolag framställer ett anspråk mot en svensk lokal återförsäljare med påstående om intrång i varumärkesrättighet. Motparten blir i detta fall ett utomnordiskt bolag, innebärande att rättsskyddet är exkluderat.

Att svenska företag, trots att de tecknat en ”branschanpassad” företagsförsäkring, riskerar att stå utan rättsskydd i de fall motparten har sitt domicil utanför Norden överensstämmer inte med den kommersiella värld som råder i dag. Dessutom är ”rättsskyddsrisken” hanter- och kalkylerbar för försäkringsbolaget, då rättsskyddet är maximerat till fem basbelopp. Mot bakgrund härav borde rättsskyddet i en företagsförsäkring i vart fall gälla för de tvister som uppkommer inom den Europeiska Unionen, oberoende av var där tvisten uppkommer eller anhängiggörs.

Försäkringsbolagens argumentation är vanligen, att försäkringstagaren utifrån avtalsrättsliga utgångspunkter fått tillräcklig information om försäkringsvillkoren och alternativa valmöjligheter. Detta kan i och för sig diskuteras, men från legala utgångspunkter ligger inte oskäligheten långt borta. Vårt budskap är dock, oberoende härav, att försäkringsbolagen bör anpassa villkoren till den globala värld vi lever i; man behöver inte vara särskilt insatt i företags verksamhet och förutsättningar för att inse att det är oförutsebart för en företagare var en potentiell motpart har sitt säte. En sådan risk skall enligt vår uppfattning hanteras så att försäkringen gäller för alla motparter oberoende av säte/domicil.

Håkan Sjöström
Advokat,delägare, Advokatfirman Glimstedt AB                                                          

Sofia Sandholm
jur.kand, Trainee, Advokatfirman Glimstedt AB

                                             

2 TIDIGARE KOMMENTARER
David
21 januari 2013 13:36

Att det skulle vara oskäligt att rättsskyddsförsäkringen inte gäller inom EU förefaller väl magstarkt då företagare lätt kan utöka försäkringsskyddet till att gälla också inom EU. Gör man så får man mot en premiehöjning motsvarande den ökade risken önskad utvidningen av försäkringsskyddet. Att det inte skulle finnas företag som enbart är verksama i Sverige är naturligtvis inte helt sant. T.ex. de flesta entreprenadfirmor av medel och mindre storlek utför samtliga sina arbeten i norden och köper sitt material av återförsäljare i norden. Om rättsskyddsförsäkring inom EU gjordes obligatoriskt skulle kostnaden för tvisterna utanför fördelas över försäkringskollektivet även på de som företag som saknar behov av detta. Följdaktligen borde rådande ordning där tvister inom EU är ett tillval vara den rimligaste och någon oskälighet kan det under inga omständigheter vara fråga om.

Anmäl inlägg för olämpligt innehåll
Lars Carlsson
16 februari 2017 15:29

Håkan har helt rätt i sitt inlägg då jag själv har frågat min kontakt på Länsförsäkringar om jag har rätshjälp. Svaret var JA. Om någon svar ja på denna fråga, utan någon invändning, är det rätshjälp i alla förekommande fall, allt annat är ljug! Vilket det ju nu var då jag läser detta!! Det rimliga är att rättshjälp ingår förutsätningslöst men att man kan få premiereduktion om man vill minska det till att bara omfatta de Nordiska länderna. Detta skall sedan i en matris framgå i försäkringen vilka val man gjort På detta sätt löser man Håkan problembeskrivning samt slipper Davids invändning. Om försäkringbolagen och staten främst såg till de försäkrades bästa hade vi redan haft detta. Mvh Lars

Anmäl inlägg för olämpligt innehåll

Årets bolagsjurist

Oskar Brandt som är chefsjurist på Izettle har tilldelats utmärkelsen årets bolagsjurist.

Fylgia anställer biträdande jurister

Advokatfirman Fylgia har anställt tre jurister inom kommersiell tech & IP samt miljö- och entreprenadrätt.

57 nya advokater

Styrelsen för Sveriges advokatsamfund antog 57 nya ledamöter vid sitt sammanträde den 11 april. Samtidigt utträdde 22 advokater ur samfundet.

Foto Roland Magnusson

Advokat blir hedersdoktor

Advokaten Johan Eriksson har av Stockholms universitet utsetts till en av 2019 års hedersdoktorer.

Nya domarutnämningar

Regeringen har den 11 april utnämnt åtta nya domare.

Samarbete mot brottslighet granskas

Tolv myndigheter har i flera år lagt ner stora resurser på att bekämpa organiserad brottslighet. Enligt Riksrevisionen har dock styrningen varit otydlig och utan samordning.

Foto Uppsala universitet

Uppsalaforskare får miljonanslag

Juris doktor Moa Lidén får Ragnar Söderberg Postdoctoral Fellow in Law under två år för ett projekt om bevisning i brottmål.

Domstolarna rekryterar

Om några veckor går ansökningstiden ut för den utannonserade tjänsten som justitieråd i Högsta domstolen, men det finns även ett antal andra domstolstjänster runtom i landet att söka just nu.

Wistrand utser ny MP

Efter nio år som managing partner i Göteborg har Martin Wedén lämnat sin post. Lars Thunberg tar över i hans ställe.

Miljonbelopp till forskningsprojekt

Ragnar Söderbergs stiftelse har beviljat forskningsmedel till två projekt i rättsvetenskap vid Stockholms universitet, vid Juridiska institutionen respektive Institutet för social forskning.

Nya delägare i DLA Piper

DLA Piper har utsett advokaterna Mats Eriksson och Magnus Oskarsson till nya delägare från och med 1 maj.

Studie om skatter och mänskliga rättigheter

Vilken koppling finns det mellan skatter, mänskliga rättigheter, jämställdhet och FN:s globala mål för hållbar utveckling? Cristina Trenta har fått forskningsmedel för att bidra med kunskap om skatternas roll för hållbar utveckling.

Foto Ginasanders Dreamstime.com

EU inför nya upphovsrättsregler

EU-parlamentet röstade på tisdagen för kommissionens förslag till nytt upphovsrättsdirektiv.

Datainspektionen granskar vårdgivare

Datainspektionen ska undersöka hur fyra universitetssjukhus, tre stora privata vårdgivare och en nätläkare styr personalens åtkomst till huvudjournalsystemen.

Foto Leif R Jansson/Scanpix

Nytt justitieråd i HD

Stefan Reimer har tillträtt som justitieråd i Högsta domstolen.

Ny managing partner på Vinge i Göteborg

Vinge Göteborg har utsett Anna Palmérus till ny managing partner.

Foto stocksnapper

Nya domare

Regeringen har den 21 mars utnämnt en lagman och tre chefsrådmän.

Nya delägare och advokater till Wåhlin

Advokatfirman Wåhlin har sedan årsskiftet förstärkts med tre nya medarbetare i Göteborg, Malmö och Helsingborg, varav två delägare och en advokat.

Ny delägare i Ramberg

Advokat Camilla Alm-Eriksson började på Ramberg Advokater som delägare den 4 mars.

Foyen rekryterar jurist från hovrätten

Foyen Advokatfirma har rekryterat juristen Erika Stjärnström från Göta hovrätt. Hon ingår i advokatfirmans affärsområde för Entreprenad, skriver Foyen i ett pressmeddelande.

Ny counsel på Delphi

Delphi har rekryterat Elisabeth Werner som counsel och hon kommer närmast från en roll som bolagsjurist på Skanska.

Foto Syda Productions

Tredje tillsyn kring 1177

Datainspektionen genomför en inspektion på plats av Medhelp för att ta reda på företagets roll och ansvar kring sjukvårdsrådgivning via 1177 Vårdguiden.

Nya domarutnämningar

Regeringen har den 14 mars utnämnt sju nya domare.

Praktikerartikel

Användning av mellanliggande bolag och principen om förfarandemissbruk

David Kleist, docent i finansrätt, analyserar två nyligen meddelade domar inom skatterättens område från EU-domstolen.

Foto Dotshock

Så fungerar justitiedepartementet

Justitiedepartementet presenterar en överblick över organisation, ansvarsområden och uppgifter.

Nya advokater

Sveriges advokatsamfund antog 50 nya ledamöter vid sitt sammanträde den 7 mars.

Jag vill ha daglig bevakning av juridiska
nyheter från InfoTorg Juridik.
 
E-post: 
 
 
 
OBS! Om du loggar in kan du lägga upp ett
personligt urval för ditt Nyhetsbrev.
 
Logga in och lägg upp ett Nyhetsbrev.




 
» Logga in automatiskt