Bli kund Annonsera
måndag 18 februari 2019
Mitt i juridiken
Mitt i juridiken
Läs direkt!
Publicerad: 7 januari 2013,

"Begränsningen är otidsenlig och oskälig"

Begränsning av en företagsförsäkrings rättsskydd till tvister med nordisk motpart är både otidsenligt och oskäligt. Det anser Håkan Sjöström, advokat på Glimstedt.

VERKTYG

»
Skriv ut
»
Tipsa en vän
»
Skriv kommentar

Genom så kallade kombinerade företagsförsäkringar hanterar försäkringsbolag de risker som företagens verksamhet är förknippad med. Stora kostnader kan uppstå i samband med tvister och ett väl fungerade rättsskydd är en viktig del av försäkringen.

Oberoende av storlek och geografisk marknad, är företag i dag verksamma i en internationell kontext med gränsöverskridande handel/transaktioner. Den Europeiska Unionen har exempelvis skapat förutsättningar och incitament för svenska företag att se Unionen som en marknad utan territoriella gränser. Vidare köper lokala återförsäljare ofta sina varor på en internationell marknad och är inte så sällan i någon form integrerade i globala kedjor. Tiden då en företagares verksamhet begränsades till Sverige eller Norden är sedan länge förbi, oavsett storlek och geografisk marknad.

Företag, med sin huvudsakliga marknad i Sverige och Norden, löper således risk att hamna i tvister med parter som har sin hemvist i varierande länder.  Motparten skulle kunna vara en Kinesisk leverantör i en avtalstvist, ett italienskt företag i en varumärkestvist eller en svensk kund i en tvist om felansvar. I alla dessa fall skulle företagsförsäkringens rättsskydd kunna bli aktuell. Emellertid är det inte ovanligt att försäkringbolag, i branschanpassade företagsförsäkringar, har begränsat rättsskyddet till tvistemål med nordisk motpart, även om tvisten äger rum i Sverige och vid svensk domstol. I exempelvis If:s försäkringsvillkor för butik och handel, angivet på sidan 59 av 70 sidors text, står: ” Vid tvistemål gäller försäkringen i tvist med motpart som har sitt säte eller hemvist inom norden”. Länsförsäkringar och Folksam har motsvarande villkor.

Begränsningen blir både överraskande och betydande för de flesta svenska företag som hamnar i tvister med utländska motparter, då denna inte framgått tydligt i varken försäkringsvillkoren eller marknadsföringen av företagsförsäkringen. I vart fall är begränsningen av sådan karaktär att dess vidd och innehåll i regel inte uppfattas av företagaren.

Att konsekvenser är orimliga kan enkelt illustreras genom två exempel. Ett svenskt handelsföretag med svenska kunder, köper varor från ett tyskt bolag. Om handelsföretaget skulle hamna i tvist med det tyska bolaget i svensk domstol skulle företaget  inte kunna ta i anspråk företagsförsäkringens rättsskydd, då det tyska bolaget har sitt domicil utanför Norden. Ett annat hypotetiskt men realistiskt exempel. Nike, IKEA eller något annat bolag med IP-rättigheterna i ett holländskt bolag framställer ett anspråk mot en svensk lokal återförsäljare med påstående om intrång i varumärkesrättighet. Motparten blir i detta fall ett utomnordiskt bolag, innebärande att rättsskyddet är exkluderat.

Att svenska företag, trots att de tecknat en ”branschanpassad” företagsförsäkring, riskerar att stå utan rättsskydd i de fall motparten har sitt domicil utanför Norden överensstämmer inte med den kommersiella värld som råder i dag. Dessutom är ”rättsskyddsrisken” hanter- och kalkylerbar för försäkringsbolaget, då rättsskyddet är maximerat till fem basbelopp. Mot bakgrund härav borde rättsskyddet i en företagsförsäkring i vart fall gälla för de tvister som uppkommer inom den Europeiska Unionen, oberoende av var där tvisten uppkommer eller anhängiggörs.

Försäkringsbolagens argumentation är vanligen, att försäkringstagaren utifrån avtalsrättsliga utgångspunkter fått tillräcklig information om försäkringsvillkoren och alternativa valmöjligheter. Detta kan i och för sig diskuteras, men från legala utgångspunkter ligger inte oskäligheten långt borta. Vårt budskap är dock, oberoende härav, att försäkringsbolagen bör anpassa villkoren till den globala värld vi lever i; man behöver inte vara särskilt insatt i företags verksamhet och förutsättningar för att inse att det är oförutsebart för en företagare var en potentiell motpart har sitt säte. En sådan risk skall enligt vår uppfattning hanteras så att försäkringen gäller för alla motparter oberoende av säte/domicil.

Håkan Sjöström
Advokat,delägare, Advokatfirman Glimstedt AB                                                          

Sofia Sandholm
jur.kand, Trainee, Advokatfirman Glimstedt AB

                                             

2 TIDIGARE KOMMENTARER
David
21 januari 2013 13:36

Att det skulle vara oskäligt att rättsskyddsförsäkringen inte gäller inom EU förefaller väl magstarkt då företagare lätt kan utöka försäkringsskyddet till att gälla också inom EU. Gör man så får man mot en premiehöjning motsvarande den ökade risken önskad utvidningen av försäkringsskyddet. Att det inte skulle finnas företag som enbart är verksama i Sverige är naturligtvis inte helt sant. T.ex. de flesta entreprenadfirmor av medel och mindre storlek utför samtliga sina arbeten i norden och köper sitt material av återförsäljare i norden. Om rättsskyddsförsäkring inom EU gjordes obligatoriskt skulle kostnaden för tvisterna utanför fördelas över försäkringskollektivet även på de som företag som saknar behov av detta. Följdaktligen borde rådande ordning där tvister inom EU är ett tillval vara den rimligaste och någon oskälighet kan det under inga omständigheter vara fråga om.

Anmäl inlägg för olämpligt innehåll
Lars Carlsson
16 februari 2017 15:29

Håkan har helt rätt i sitt inlägg då jag själv har frågat min kontakt på Länsförsäkringar om jag har rätshjälp. Svaret var JA. Om någon svar ja på denna fråga, utan någon invändning, är det rätshjälp i alla förekommande fall, allt annat är ljug! Vilket det ju nu var då jag läser detta!! Det rimliga är att rättshjälp ingår förutsätningslöst men att man kan få premiereduktion om man vill minska det till att bara omfatta de Nordiska länderna. Detta skall sedan i en matris framgå i försäkringen vilka val man gjort På detta sätt löser man Håkan problembeskrivning samt slipper Davids invändning. Om försäkringbolagen och staten främst såg till de försäkrades bästa hade vi redan haft detta. Mvh Lars

Anmäl inlägg för olämpligt innehåll

Nya domarutnämningar

Vid sitt senaste sammanträde har regeringen utnämnt sex nya domare.

Försök med snabb-förfarande i brottmål

Sedan januari 2018 pågår i norra Stockholm en försöksverksamhet för att snabbare kunna utreda och lagföra vissa typer av brott. Försöket utvidgas nu till att också omfatta unga lagöverträdare under 18 år..

Foto Europeiska unionens domstol

Fyra kandidater kvar till EU-domartjänst

Av nio kvalificerade sökande till tjänsten som svensk domare i EU-domstolen i Luxemburg efter Carl Gustav Fernlund, har Domarnämnden nu beslutat att kalla fyra till intervju.

Nordia utser ny delägare

Carl-Johan Allansson har valts in som delägare i Nordia med start den första januari.

DI leder arbete med nya EU-riktlinjer

Datainspektionen kommer att leda arbetet med att ta fram nya EU-riktlinjer för tolkning av begreppen personuppgiftsansvarig och personuppgiftsbiträde och deras respektive skyldigheter.

Foto MRR-photography

53 nya advokater

Sveriges advokatsamfund antog 53 nya ledamöter vid sitt sammanträde den 24 januari.

Foyen rekryterar inom miljörätt

Foyen Advokatfirma har anställt bolagsjurist Tomas Fjordevik från Swedavia AB. Han ingår i advokatfirmans affärsområde för Mark och Miljö.

Juristmässan för Göteborgs studenter

När Gaius arbetsmarknadsmässa för jurister ägde rum på Handelshögskolan i Göteborg stod mingel med ett 70-tal utställare, spännande föreläsare och flera event på schemat.

DLA Piper nyanställer

Byrån rekryterar advokaterna Mikael Moreira och Björn Rustare som kommer att fokusera på transaktioner och avtal inom teknologisektorn samt arbetsrätt.

Foto Wavebreakmedia

Nya domare

Regeringen har den 24 januari utnämnt fyra nya domare.

Ny delägare i Wigge & Partners

Wigge & Partners expanderar med rekrytering av advokat Frida Sander som ny delägare.

Foto © Gunold Brunbauer | Dreamstime.com

Ny svensk domare i Europadomstolen

Europarådets parlamentariska församling har valt Erik Wennerström till ny svensk domare i Europadomstolen i Strasbourg.

Så mycket tjänar bolagsjuristerna

En undersökning med lönestatistik för bolagsjurister i Sverige har presenterats. Ur ett generellt perspektiv är lönerna lika oavsett kön. Nytt för i år är att en mer ingående analys av chefsjuristerna gjorts.

Två domare utnämnda

Regeringen har den 17 januari utnämnt två nya kammarrättsdomare.

Foto Ilya Andriyanov

Ny brottsstatistik

Brottsförebyggande rådets preliminära statistik över anmälda brott 2018 visar en ökning av antalet anmälda våldtäkter men en stor minskning av antalet anmälda bostadsinbrott.

Danowskydelägare startar ny byrå

Den 1 januari startade L&L Advokatbyrå som är grundad av fyra advokater från Danowsky & Partners.

Viss ökning av disciplinanmälningar

Antalet disciplinanmälningar mot advokater 2018 var något större än 2017. Den långsiktiga trenden är dock att anmälningarna blir färre, trots att antalet advokater ökar. Det framgår av ny statistik från Advokatsamfundet.

Foto Stockholms universitet

Högst antal sökande på juristprogrammet

Efter urval två till vårterminen 2019 har totalt 18.525 personer antagits till utbildningar vid Stockholms universitet. Populärast var juristprogrammet.

Jag vill ha daglig bevakning av juridiska
nyheter från InfoTorg Juridik.
 
E-post: 
 
 
 
OBS! Om du loggar in kan du lägga upp ett
personligt urval för ditt Nyhetsbrev.
 
Logga in och lägg upp ett Nyhetsbrev.




 
» Logga in automatiskt