Bli kund Annonsera
måndag 18 juni 2018
Mitt i juridiken
Mitt i juridiken
Läs direkt!
Publicerad: 7 januari 2013,

"Begränsningen är otidsenlig och oskälig"

Begränsning av en företagsförsäkrings rättsskydd till tvister med nordisk motpart är både otidsenligt och oskäligt. Det anser Håkan Sjöström, advokat på Glimstedt.

VERKTYG

»
Skriv ut
»
Tipsa en vän
»
Skriv kommentar

Genom så kallade kombinerade företagsförsäkringar hanterar försäkringsbolag de risker som företagens verksamhet är förknippad med. Stora kostnader kan uppstå i samband med tvister och ett väl fungerade rättsskydd är en viktig del av försäkringen.

Oberoende av storlek och geografisk marknad, är företag i dag verksamma i en internationell kontext med gränsöverskridande handel/transaktioner. Den Europeiska Unionen har exempelvis skapat förutsättningar och incitament för svenska företag att se Unionen som en marknad utan territoriella gränser. Vidare köper lokala återförsäljare ofta sina varor på en internationell marknad och är inte så sällan i någon form integrerade i globala kedjor. Tiden då en företagares verksamhet begränsades till Sverige eller Norden är sedan länge förbi, oavsett storlek och geografisk marknad.

Företag, med sin huvudsakliga marknad i Sverige och Norden, löper således risk att hamna i tvister med parter som har sin hemvist i varierande länder.  Motparten skulle kunna vara en Kinesisk leverantör i en avtalstvist, ett italienskt företag i en varumärkestvist eller en svensk kund i en tvist om felansvar. I alla dessa fall skulle företagsförsäkringens rättsskydd kunna bli aktuell. Emellertid är det inte ovanligt att försäkringbolag, i branschanpassade företagsförsäkringar, har begränsat rättsskyddet till tvistemål med nordisk motpart, även om tvisten äger rum i Sverige och vid svensk domstol. I exempelvis If:s försäkringsvillkor för butik och handel, angivet på sidan 59 av 70 sidors text, står: ” Vid tvistemål gäller försäkringen i tvist med motpart som har sitt säte eller hemvist inom norden”. Länsförsäkringar och Folksam har motsvarande villkor.

Begränsningen blir både överraskande och betydande för de flesta svenska företag som hamnar i tvister med utländska motparter, då denna inte framgått tydligt i varken försäkringsvillkoren eller marknadsföringen av företagsförsäkringen. I vart fall är begränsningen av sådan karaktär att dess vidd och innehåll i regel inte uppfattas av företagaren.

Att konsekvenser är orimliga kan enkelt illustreras genom två exempel. Ett svenskt handelsföretag med svenska kunder, köper varor från ett tyskt bolag. Om handelsföretaget skulle hamna i tvist med det tyska bolaget i svensk domstol skulle företaget  inte kunna ta i anspråk företagsförsäkringens rättsskydd, då det tyska bolaget har sitt domicil utanför Norden. Ett annat hypotetiskt men realistiskt exempel. Nike, IKEA eller något annat bolag med IP-rättigheterna i ett holländskt bolag framställer ett anspråk mot en svensk lokal återförsäljare med påstående om intrång i varumärkesrättighet. Motparten blir i detta fall ett utomnordiskt bolag, innebärande att rättsskyddet är exkluderat.

Att svenska företag, trots att de tecknat en ”branschanpassad” företagsförsäkring, riskerar att stå utan rättsskydd i de fall motparten har sitt domicil utanför Norden överensstämmer inte med den kommersiella värld som råder i dag. Dessutom är ”rättsskyddsrisken” hanter- och kalkylerbar för försäkringsbolaget, då rättsskyddet är maximerat till fem basbelopp. Mot bakgrund härav borde rättsskyddet i en företagsförsäkring i vart fall gälla för de tvister som uppkommer inom den Europeiska Unionen, oberoende av var där tvisten uppkommer eller anhängiggörs.

Försäkringsbolagens argumentation är vanligen, att försäkringstagaren utifrån avtalsrättsliga utgångspunkter fått tillräcklig information om försäkringsvillkoren och alternativa valmöjligheter. Detta kan i och för sig diskuteras, men från legala utgångspunkter ligger inte oskäligheten långt borta. Vårt budskap är dock, oberoende härav, att försäkringsbolagen bör anpassa villkoren till den globala värld vi lever i; man behöver inte vara särskilt insatt i företags verksamhet och förutsättningar för att inse att det är oförutsebart för en företagare var en potentiell motpart har sitt säte. En sådan risk skall enligt vår uppfattning hanteras så att försäkringen gäller för alla motparter oberoende av säte/domicil.

Håkan Sjöström
Advokat,delägare, Advokatfirman Glimstedt AB                                                          

Sofia Sandholm
jur.kand, Trainee, Advokatfirman Glimstedt AB

                                             

2 TIDIGARE KOMMENTARER
David
21 januari 2013 13:36

Att det skulle vara oskäligt att rättsskyddsförsäkringen inte gäller inom EU förefaller väl magstarkt då företagare lätt kan utöka försäkringsskyddet till att gälla också inom EU. Gör man så får man mot en premiehöjning motsvarande den ökade risken önskad utvidningen av försäkringsskyddet. Att det inte skulle finnas företag som enbart är verksama i Sverige är naturligtvis inte helt sant. T.ex. de flesta entreprenadfirmor av medel och mindre storlek utför samtliga sina arbeten i norden och köper sitt material av återförsäljare i norden. Om rättsskyddsförsäkring inom EU gjordes obligatoriskt skulle kostnaden för tvisterna utanför fördelas över försäkringskollektivet även på de som företag som saknar behov av detta. Följdaktligen borde rådande ordning där tvister inom EU är ett tillval vara den rimligaste och någon oskälighet kan det under inga omständigheter vara fråga om.

Anmäl inlägg för olämpligt innehåll
Lars Carlsson
16 februari 2017 15:29

Håkan har helt rätt i sitt inlägg då jag själv har frågat min kontakt på Länsförsäkringar om jag har rätshjälp. Svaret var JA. Om någon svar ja på denna fråga, utan någon invändning, är det rätshjälp i alla förekommande fall, allt annat är ljug! Vilket det ju nu var då jag läser detta!! Det rimliga är att rättshjälp ingår förutsätningslöst men att man kan få premiereduktion om man vill minska det till att bara omfatta de Nordiska länderna. Detta skall sedan i en matris framgå i försäkringen vilka val man gjort På detta sätt löser man Håkan problembeskrivning samt slipper Davids invändning. Om försäkringbolagen och staten främst såg till de försäkrades bästa hade vi redan haft detta. Mvh Lars

Anmäl inlägg för olämpligt innehåll
Foto Wavebreakmedia

Nya advokater antagna

Sveriges advokatsamfunds styrelse antog 47 ledamöter vid sitt sammanträde den 14 juni.

Vinge prisades i London

För sjätte gången tog Vinge hem utnämningen som den advokatbyrå i Sverige som bäst lyckats med sina jämställdhetsinitiativ.

Foto Foto: Frugan

Juristerna som sommarpratar

Här är listan med jurister som är värdar i programmet Sommar i Sveriges Radio.

Muntlig förhandling i EU-domstolen

För första gången har en svensk domstol valt att inhämta förhandsavgörande från EU-domstolen i ett upphandlingsmål.

Foto Inbj

Nya domare

Regeringen har utnämnt ett justitieråd, fyra hovrättsråd, sex kammarrättsråd och tio rådmän.

Advokatsamfundet prisar journalist

Negra Efendic, journalist på Svenska Dagbladet, tilldelas Advokatsamfundets journalistpris.

Foto v Wavebreakmedia

Tryckfriheten utreds

En parlamentarisk kommitté får i uppdrag att utreda ett antal frågor på tryck- och yttrandefrihetens område, bland annat om public service oberoende är tillräckligt garanterat i förhållande till staten.

Delägarna vid Lindahls Stockholmskontor startar eget

Advokatfirman Lindahls Stockholmskontor kommer vid kommande årsskifte att genomgå en omfattande förändring, då delägarna vid kontoret i Stockholm valt att lämna Lindahl för att efter årsskiftet bilda två nya byråer.

Datainspektionen granskar Google igen

Myndigheten följer nu upp hur Google hanterar rätten att bli glömd och kontrollerar att de sökresultat som sökjätten skulle ta bort förra året har tagits bort.

Ensamkommande får tidsbegränsat uppehållstillstånd

Ensamkommande flyktingar som kom till Sverige senast den 24 november 2015 och som fått avslag på sin ansökan om uppehållstillstånd ska kunna få ett tidsbegränsat uppehållstillstånd för gymnasiestudier.

Foto © Jirsak

Datainspektionen inleder GDPR-granskning

Myndigheten ska granska om företag och myndigheter som är skyldiga att utse ett dataskyddsombud verkligen har gjort det.

Foto Secondshot Dreamstime.com

Nya hedersdoktorer utsedda i Lund

Jur. dr. Samuel Engblom, docent Bengt Lundell och professor Clare McGlynn har utsetts till fakultetens hedersdoktorer 2018.

Foto Leif Ingvarson

Ny statistik över lagföring och återfall

Brå publicerar nu den slutliga officiella statistiken över lagföringsbeslut och kriminalvård 2017, samt återfall i brott 2011 och 2015.

Datainspektionen överklagar Google-dom

Datainspektionen vill att kammarrätten avgör den enligt inspektionen principiellt viktiga frågan om hur långt ”rätten att bli glömd” sträcker sig.

GDPR träder i kraft

Den 25 maj började, som nog ingen kunnat missa, dataskyddsförordningen, GDPR, att tillämpas i Sverige och övriga EU. Den nya lagstiftningen syftar till att stärka rättigheterna och öka skyddet för medborgarna och den ställer högre krav på företag, myndigheter och andra som hanterar personuppgifter.

Risk för rättsosäkerhet vid sjukskrivning

Läkare inom primärvården har stora svårigheter att leva upp till Försäkringskassans krav vid sjukskrivning för psykisk ohälsa, vilket riskerar att leda till att regelverket inte tillämpas enhetligt och rättssäkert. Det skriver Riksrevisionen i en ny granskning.

Jag vill ha daglig bevakning av juridiska
nyheter från InfoTorg Juridik.
 
E-post: 
 
 
 
OBS! Om du loggar in kan du lägga upp ett
personligt urval för ditt Nyhetsbrev.
 
Logga in och lägg upp ett Nyhetsbrev.




 
» Logga in automatiskt