Bli kund Annonsera
fredag 18 april 2014
Mitt i juridiken
Mitt i juridiken
Läs direkt!
Publicerad: 23 april 2007,

Företagens designskydd - en strategisk tillgång

Vi lever i en tid då företagens immateriella tillgångar hela tiden växer i betydelse. Designskyddet är ett bra exempel på hur juridiken anpassats efter marknadens krav. Håkan Borgenhäll och Marianne Levin beskriver utvecklingen (PointLex Legala Affärer nummer 2/ 2006).

VERKTYG

»
Skriv ut
»
Tipsa en vän
»
Skriv kommentar

NYLIGEN KONSTATERADE The Economist att företagens immateriella rättigheter i USA under de senaste 20 åren har utvecklats från att utgöra en fjärdedel av företagens tillgångar till att idag utgöra tre fjärdedelar. Immaterialrätter är alltså idag många företags viktigaste tillgångar, och de spelar en central roll inom affärsjuridiken. En del av förklaringen är säkert att den nationella och internationella utvecklingen under senare år inneburit att det immaterialrättsliga skyddet i hög grad anpassats till företagens aktuella skyddsbehov. Det gäller inte minst i Europa där EG-lagstiftningen tillfört en del nya och värdefulla element.

Internationellt har dessutom Avtalet om handelsrelaterade aspekter på immaterialrätter (TRIP:s) bidragit till en ökad harmonisering och effektivare sanktioner. De enorma kommersiella värden som finns i företagens immateriella tillgångar kan alltså skyddas ganska väl ur både ett nationellt och ett internationellt perspektiv. En god representant för immaterialrättens expansiva utveckling under senare år är designskyddet, alltså skyddet för produkters form och framtoning.

Designskydd är visserligen inte ett definierat rättsområde som sådant, men det kan sägas bestå av upphovsrätt, mönsterrätt, känneteckensrätt och marknadsrätt. De senaste årens utveckling inom dessa rättsområden har inneburit ett välkommet och förstärk skydd för design. Formgivningens betydelse för marknadskommunikationen har blivit allt viktigare när företagen bygger upp profiler som ska förmedla image, värderingar och livsstil. De nordiska regeringarna utnämnde året 2005 som ett officiellt designår. Men designåret ska bara ses som upptakten på en långsiktig satsning för att stärka designens ställning i vid mening. Den svenska regeringen har betonat vikten av att även efter 2005 markera områdets starka potential i ett internationellt sammanhang. Utvecklingen och uppmärksamheten på området designskydd är därför särskilt intressant och spännande inför framtiden.

Den moderna EG-anpassade mönsterskyddslagen har utvecklats till ett enkelt och billigt sätt att skydda industriell design. Skyddet är numera ett rent anmälningssystem, där designen registreras inom några veckor. Att mönstret redan förts ut på marknaden utgör inget hinder för registrering, om ansökan ges in inom tolv månader. Sedan mars 2003 gäller också formgivningsförordningen med ett gemenskapsskydd i hela EU. Inte heller en sökt gemenskapsformgivning blir föremål för förprövning, och nyhetsfristen om 12 månader är densamma. Formgivningsförordningen inkluderar en helt ny skyddsform, den oregistrerade formgivningen som är särskilt tänkt för kortlivade produkter eller som ett efterbildningsskydd innan man hunnit registrera sin design. Det gäller i hela EU. Allt detta gör att mönsterrätten, som tidigare i formgivningskretsar hade ett rätt dåligt rykte, framstår som något av den fula ankungen som blivit till en svan. Det gäller inte minst det oregistrerade skyddet som bör vara en attraktiv möjlighet för den som blivit efterbildad. Erfarenheterna är visserligen ännu begränsade. Men det första internationellt uppmärksammade fallet kom i oktober 2003 när en efterbildning av Barbie My Scene stoppades interimistiskt i England och därmed i hela EU. Skyddsformen är som sagt ännu ganska ny och det får visa sig hur det skyddet kommer att hanteras av domstolarna runt om i EU.

Också på varumärkesområdet har genomförandet av EG:s harmoniseringsdirektiv av medlemsländernas varumärkeslagar öppnat en del nya möjligheter att registrera så kallade okonventionella varumärken som utstyrslar, ljud och färg. Dessutom har skyddet för väl ansedda varumärken förstärkts. Det räcker att ett märke är väl ansett och riskerar att skadas eller utnyttjas på ett otillbörligt sätt av annans användning av ett liknande kännetecken för att lagstiftningen ska slå till. Upphovsrätten var länge förbehållen endast den mest kvalificerade designen. Men under det sista decenniet har Högsta domstolen visat i ett antal avgöranden att upphovsrättsligt brukskonstskydd inte endast är förbehållet ett fåtal unika skapelser. Plastkassar, gardintyger, porslin och kläder har ansetts uppnå verkshöjd. Från Svensk Forms Opinionsnämnd finns det numera ganska många exempel på uttalanden som tyder på en generös syn på upphovsrättsligt skydd.

Rättsutvecklingen präglas numera av betydande inslag av konkurrensinriktade överväganden. Domstolarna söker lösningar som är rimliga utifrån förhållandena på den aktuella marknaden. Det konkurrensinriktade tänkandet har kommit till uttryck i högsta instans, där HD exempelvis uttalat att professionell design ska uppmuntras och att närgångna efterbildningar ska stävjas.

Annars hör naturligtvis de konkurrensinriktade avgörandena traditionellt hemma i Marknadsdomstolen. Dess praxis beträffande vilseledande efterbildning och renommésnyltning innebär ett dynamiskt inslag i de senaste årens rättsutveckling. Det gör också marknadsrätten till ett mycket intressant alternativ för skyddet av design och profil. Renommésnyltning innebär enligt Marknadsdomstolen att den snyltande till sin egen ekonomiska fördel utnyttjar det värde som ligger i en positiv föreställning hos konsumenterna, vilken skapats genom insatser av den andre näringsidkaren. Ett sådant utnyttjande är typiskt sätt också ägnat att i en eller annan form skada den utsatte näringsidkaren och försämra konsumenternas marknadsöverblick. Marknadsdomstolen har här konstaterat att kommersiellt skadliga effekter kan uppträda vid snyltningar som inte på något sätt behöver innebära att det finns någon risk för förväxlingar. Snyltning kan uppstå inom vidare utseendemässiga ramar än när det föreligger förväxlingsrisk. För en snyltare är det just poängen att ansluta till något bekant och framgångsrikt men samtidigt klargöra sin egen identitet, i syfte att underlätta en marknadsintroduktion eller höja sin egen image. Domstolen har genom ingripande i dessa fall skapat en möjlighet att skydda profilinvesteringar, vilket också går som en röd tråd genom den moderna känneteckensrätten.

Baksidan av denna rättsutveckling är att okänd design som ännu inte blivit etablerad eller känd har svårare att skydda sig. Sådan design blir hänvisad till skydd enligt en eventuell upphovs- eller mönsterrätt. Men en stor förbättring i skyddshänseende är då det oregistrerade formgivningsskyddet, som är tillgängligt för varje design som svarar mot kraven på nyhet och särprägel, och som alltså inte behöver innefatta något av den konstnärlighet som är en förutsättning för upphovsrätt.

Lagstiftningen och rättsutvecklingen har inneburit att de skilda rättsområdena förstärkts så att allt fler företeelser kan skyddas. Det betyder också att de olika immaterialrättigheterna numera har betydande överlappande områden. De effekterna kan visserligen diskuteras både lagtekniskt och principiellt. Men utifrån ett företags skyddsperspektiv finns det enbart fördelar. Det följande är därför inriktat på att illustrera utvecklingen från ett praktiskt och kommersiellt perspektiv. Några exempel visar just på möjligheten att använda överlappande skyddsmöjligheter:

Det första gäller den klassiska barnstol som marknadsförs under ordvarumärket TRIPP TRAPP. Stolen skapades 1972 av den norske designern Peter Opsvik. Den funktionella aspekten hos TRIPP TRAPP är huvudsakligen inriktad på att justera fot- och sittplatta för att anpassa stolen till barnets storlek. Den tekniska lösningen för inpassningen av plattorna ansågs vid tillkomsten ha uppfinningshöjd och patentskydd beviljades. TRIPP TRAPP har haft en strålande försäljningsutveckling med över 3,5 miljoner sålda exemplar och en inte oväsentlig andrahandsmarknad. TRIPP TRAPP utgör därmed en av de största kommersiella tillgångarna hos företaget Stokke A/S. Det var inte att undra på att det vid patenttidens utgång, 20 år efter ansökningsdagen, snabbt introducerades ett antal efterbildningar på de svenska och utländska marknaderna. Det kunde då konstateras att formgivningen av TRIPP TRAPP inte bara har en funktionellt fördelaktig lösning. Barnstolen TRIPP TRAPP är ur visuell synvinkel ett särpräglat och originellt alster. Det låg därför nära till hands att söka skydd mot de störande efterbildningarna med hjälp av upphovsrättslagen. Stokke vände sig till sakkunnigorganet Svensk Forms Opinionsnämnd för att få ett uttalande både om verkshöjd var uppnådd och om det förelåg intrång. Nämnden fann att TRIPP TRAPP gav prov på en originell formgivarinsats, inte minst på grund av stolprofilens skeva L-form. I ett antal följande domstolsavgöranden har det sedan bekräftats att TRIPP TRAPP är ett upphovsrättsligt skyddat alster av brukskonst. Efterbildningar av TRIPP TRAPP med olika grad av likhet har konstaterats utgöra otillåtna exemplarframställningar såväl i Sverige som i andra länder. För att bemöta en alltmer "kreativ efterbildningsverksamhet" lät Stokke också analysera och utreda om den välkända barnstolens utseende kunde anses vara ett skyddat varumärke, en utstyrsel, ibland kallat för tredimensionellt varumärke.

På basis av en omfattande marknadsundersökning uttalade Stockholms Handelskammares varumärkesnämnd att TRIPP TRAPPs utstyrsel var inarbetad som varumärke. Detta bekräftades av ett lagakraftvunnet underrättsavgörande där en efterbildning förbjöds som intrång i varumärkesrätten. De tre rättsområden - patent-, upphovs- och varumärkesrätt - som tillämpats på TRIPP TRAPP är ett utmärkt exempel på hur rättigheter kan kombineras och utnyttjas för att skydda skilda aspekter i en produktutformning. Inget hade hindrat att TRIPP TRAPP även fått ett mönsterskydd, och stolen uppfyller sannolikt de marknadsrättsliga kraven särprägel och inarbetning för att också kunna åberopa ett marknadsrättsligt skydd mot vilseledande efterbildningar eller snyltning på dess renommé. TRIPP TRAPP är ett bra exempel på hur ett företag på olika sätt och konsekvent skyddar en kommersiellt betydelsefull tillgång.

Ett annat sådant exempel är HÄSTENS, som visar på både svårigheterna och möjligheterna att skydda sig effektivt. HÄSTENS framgångar i domstolarna visar hur en konsekvent skyddspolitik får framgång på sikt. HÄSTENS välkända rutmönster på sängar introducerades redan 1978 och möttes då med stor skepsis. Det uppfattades av återförsäljare och andra i branschen som kommersiellt oanvändbart. Med tiden visade det sig att det i sammanhanget udda rutmönstret kom att utvecklas till en stark symbol för HÄSTENS och förknippades med kvalitet. I takt med bolagets framgångar introducerade konkurrenter sängar med liknande rutmönster. När HÄSTENS ansökte om varumärkesskydd för rutmönstret avslog visserligen Patent- och registreringsverket ansökan med hänvisning till att ett sådant mönster inte kunde uppfattas som ett varumärke; det saknade erforderlig särskiljningsförmåga. Men HÄSTENS fick till slut bifall på sina varumärkesansökningar i överinstansen, Patentbesvärsrätten, och har numera ett bra immaterialrättsligt skydd. Under den tid som varumärkesskyddet var under uppbyggnad och skyddsmöjligheten starkt ifrågasattes från olika håll lyckades HÄSTENS hindra efterbildningar på marknadsrättslig grund, renommésnyltning. Avgörandet om snyltning på Hästens sängar, där en sängtillverkare använde ett sängtyg liknande den välkända Hästensrutan var det första i en serie sådana fall som HÄSTENS framgångsrikt fört i Marknadsdomstolen.

Genombrottsavgörandet för renommésnyltning hade kommit sju månader tidigare i fallet Robinson, där SVT lyckades hindra en snackstillverkare från att marknadsföra chips under benämningen Robinson. På motsvarande sätt som Stokkes TRIPP TRAPP representerar HÄSTENS rutmönster en stor strategisk kommersiell tillgång, som framgångsrikt byggts upp och försvarats med de legala verktyg som erbjuds inom området designskydd.

Det finns många andra liknande fall som kan illustrera designskyddets möjligheter. Här kan exempelvis nämnas det framgångsrika arbete som lagts ned kring skyddet av ficklampan MINI MAGLITE . Svensk Forms Opinonsnämnd ansåg att ficklampan visade prov på en konsekvent och välavvägd formgivningsinsats med en originalitet som innebar upphovsrättsligt skydd såsom alster av brukskonst. Det har bekräftats i ett ännu inte rättskraftigt avgörande i Helsingborgs tingsrätt. Också i Stockholms tingsrätt och Marknadsdomstolen har Mag-företaget haft framgång med talan om vilseledande efterbildning och skadestånd. MINI MAGLITE utsätts ständigt för utmaningar och efterbildningar, men har hittills lyckats hävda sin rätt i domstolarna med hjälp av både upphovsrätt och marknadsrättsligt efterbildningsskydd. Eftersom Mag kunnat visa på inarbetning har man fått ett registrerat EG-varumärke i form av MINI MAGLITE. Däremot har EG-domstolen inte ansett att den lilla ficklampan har ursprunglig särskiljningsförmåga. En bra design är ofta tillräckligt värdefull för att någon ska ha intresse att åka snålskjuts på marknaden. Många gånger är en viss design synonym med ett företags varumärke. Undersökningar visar att företag med en organiserad förvaltning av sina immateriella rättigheter har högre lönsamhet än företag som har mindre fokus på sina immateriella rättigheter. Det kan dock vara en lång och kostsam väg innan ett riktigt effektivt skydd har byggts upp. Det krävs därför uthållighet och även en konsekvent och ständig bevakning. Företaget får inte rygga för att ibland vidta rättsliga åtgärder för att skyddet ska upprätthållas. Det färska smörgåsbordet av skilda rättsliga kombinationer öppnar för ett effektivare skydd för företagens strategiska tillgångar i form av design är uppenbart.

EN SÄRSKILD FÖRDEL
i ett sådant sammanhang är att den marknadsrättsliga bedömningen avser andra aspekter på skydd, skyddet av den tillbörliga konkurrensen, och därför finns det inget som hindrar att en process om en vilseledande efterbildning i Marknadsdomstolen förs parallellt med en immaterialrättslig intrångsprocess i de allmänna domstolarna. Marknadsprocessen erbjuder dessutom en särskilt intressant möjlighet genom att enbart en förbudstalan kan föras direkt i prejudikatsinstansen och därför går förhållandevis fort jämfört med den långa och tidskrävande vägen från tingsrätt till hovrätt och eventuellt till Högsta domstolen för att få ett mönster-, upphovsrätts-, eller varumärkesintrång bekräftat. Också det marknadsrättsliga tvåinstanssystemet kan vara att föredra i ett mål där också ersättning för skada krävs.

DESIGN KAN SKYDDAS MED OLIKA RÄTTSOMRÅDEN
Mönsterrätt är det skydd som särskilt utformats för utseendet hos en industriprodukt. Det kan också avse en viss del av produkten. Ett skyddsbart mönster måste framstå som nytt och särpräglat ur en kunnig användares perspektiv. En sådan formgivning är skyddad mot efterbildning under tre år från att den förts ut på EU-marknaden. Den som vill ha ett starkare skydd, en spärreffekt mot all senare formgivning som faller inom skyddsomfånget, måste registrera designen antingen som ett svenskt mönster hos Patent- och registreringsverket eller som en EG-formgivning hos OHIM, EU:s harmoniseringskontor för den inre marknaden. Registreringen måste ske senast inom 12 månader från att produkten först fördes ut på EU-marknaden.

Upphovsrätt till brukskonst är särskilt omnämnt i lagen om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk. Ett sådant skydd kan omfatta allt från konstindustri och konsthantverk till möbler, textilier, kläder och hushållsapparater, design som har en konstnärlig prägel. Skyddet uppkommer utan registrering genom att ett verk skapas och varar under 70 år efter upphovsmannens dödsår. Ett skyddsbart alster måste vara resultatet av upphovsmannens skapande insats (originellt). Begreppet verkshöjd används ofta i rättspraxis som ett samlande begrepp för den tröskel som ska vara uppnådd för upphovsrättsligt skydd. Upphovsrätten gäller endast mot efterbildning och det kommer an på den som hävdar intrång att göra efterbildningen sannolik.

Varumärkesrätt till design avser naturligtvis endast designens särskiljande egenskaper. Men detta kan vara väl så viktigt i en konkurrenssituation. Ensamrätten förutsätter särskiljningsförmåga eller distinktivitet. Skyddet uppkommer antingen genom registrering eller genom inarbetning. Registrering kan bara ske av sådant som går att återge grafiskt, men de tredimensionella och figurinriktade varumärken som avses i designsammanhanget skapar inget problem i sådant avseende. Kravet på särskiljningsförmåga innebär normalt att produkten måste vara använd och inarbetad på marknaden för att kunna registreras som varumärke, eftersom konsumenter inte nödvändigtvis uppfattar en varas form som ett kännetecken.

En registrering, svensk eller i EU, gäller i tio år men kan förlängas med ett obegränsat antal tioårsperioder. Men varumärket måste också vara i bruk. Ett kännetecken som inte har använts under en sammanhängande period av fem år kan upphävas av domstol. Ett inarbetningsskydd varar så länge inarbetningen finns kvar.

Marknadsrätt är ett skydd av ett annat slag än det immaterialrättsliga. Marknadsrätten ger inget objektsskydd, utan det skydd som kan uppnås är i stället i en specifik situation mot en viss (otillbörlig) marknadsföringsåtgärd. Det kan då avse en vilseledande efterbildning av en produkt- eller förpackningsdesign eller förbjuda snyltningen på ett visst renommé som personifieras genom designen. Ett sådant skydd förutsätter att designen är känd och särpräglad och att den inte är huvudsakligen funktionell.

DESIGNSKYDD - ATT TÄNKA PÅ
* Identifiera företagets immateriella tillgångar - befintliga och potentiella. Många gånger har de inte ett adekvat skydd. Analysera hur tillgångarna bäst skyddas.
* Välj design eller profil som har förutsättningar att skyddas. Se upp med design som huvudsakligen är funktionellt betingad.
* Var beredd att avsätta betydande resurser för att inarbeta profilen.
* Följ rättsutvecklingen noga - ny lagstiftning eller ny praxis kan öppna nya möjligheter.
* Glöm inte att kontrollera och bevaka konkurrenternas immaterialrättsliga skydd både för att undvika intrång i annans rätt och för att kunna göra övervägda strategiska affärsbeslut.
* Spara pengar på att genomlysa portföljen av registrerade immaterialrätter och rensa. Utnyttja samtidigt internationella system för att bygga upp ett kostnadseffektivt skydd.
* Kontrollera avtalssituationen i förhållande till upphovsmän, licenstagare och licensgivare.
* Försvara alltid rättigheterna konsekvent. Ge inte signalen att det kan vara acceptabelt att utnyttja rättigheterna i vissa fall. Även till synes harmlös snyltning bör utredas, analyseras och åtgärdas på lämpligt sätt.
* Se till att rättigheterna utövas korrekt ur ett konkurrens- och immaterialrättsligt perspektiv men också ur ett policyperspektiv.

_

FAKTA

Rättsområde: Immaterialrätt, Marknadsrätt

Två nya lagmän

Regeringen har utnämnt lagmän i Norrtälje tingsrätt och Förvaltningsrätten i Umeå.

Foto Naraytrace | Dreamstime.com

Särskilda domstolar för konkurrensrätt

Konkurrensverket är positivt till ett förslag om att prövning av konkurrensrättsliga mål i första hand ska ske i särskilda domstolar.

Bästa affärsjuridiska byråerna

Igår släpptes den svenska upplagan av Legal 500:s juristrankning, där både advokatbyråer och enskilda jurister rankas.

Martin Holmgren ny chef för Domstolsverket

Regeringen har idag utnämnt lagmannen Martin Holmgren till ny generaldirektör och chef för Domstolsverket.

UTBILDNING

22
apr

Migrationsrätt

Funckens gränd 1, Stockholm

23
apr

Rättsligt skydd för datorprogram

Funckens gränd 1, Stockholm

23
apr

Fel i fastighet - problemområden och ansvarsfördelning

Kursen hålls centralt i Stockholm

» Till utbildningar
Foto © Leonardo255 | Dreamstime.com

Nio nya domare

Regeringen har utnämnt nio nya domare.

frukostseminarium

Seminarium arbetsrätt

Infotorg Juridik bjuder in till frukostseminarium om arbetsrätt på temat nya heta rättsfall från Arbetsdomstolen. Läs mer och anmäl dig här!

Foto © Kristina Mahlau | Dreamstime.com

Tydliga skillnader inom tvistlösning i Norden

Skiljeförfarande är mer populärt i Sverige och Finland än i Danmark och Norge. Det framgår av en ny marknadsundersökning från Roschier som bygger på intervjuer med nordiska storföretag.

Foto © Robyn Mackenzie | Dreamstime.com

Stefan Backman årets bolagsjurist

Vid en prisceremoni förra veckan utsågs chefsjuristen på Tele2 Sverige, Stefan Backman, till Årets Bolagsjurist 2014.

Foto © Franz Pfluegl | Dreamstime.com

Här vill de blivande juristerna jobba

Universums årliga arbetsgivartopplista bland studenter är klar. Se listan över de arbetsplatser juridikstudenterna helst söker sig till.

Gärde Wesslau förstärker inom IT- och processrätt

Pontus Sörlin har inträtt som delägare vid Gärde Wesslaus Stockholmskontor. Henrik Nilsson ansluter till Gärde Wesslaus Stockholmskontor i maj.

Öberg & Associés förstärker

Öberg & Associés utökar delägarskapet med en engelsk barrister och förstärker inom EU:s stadsstödsrätt.

Foto Kastell

Erfaren process-rättare till Kastell

Kastell har rekryterat Bodil Ehlers, specialiserad på tvister och compliance. Hon kommer närmast från ENN.

praktikerartikel

Fordrans uppkomst vid offentligt ackord

Marie Karlsson Tuula är docent i civilrätt och skriver här om ett mål som för närvarande är under prövning i Högsta domstolen. Frågan är om en fordran på ersättning för transporter, som ställts in efter ansökan om företags-rekonstruktion, ska anses ha uppkommit före ansökan om företagsrekonstruktion.

InfoTorg - Juridik - Kommentar 2 kommentarer

Foto © Ljupco Smokovski | Dreamstime.com

43 nya advokater

Sveriges advokatsamfunds styrelse antog idag 43 nya ledamöter av samfundet. Samtidigt utträdde 17 stycken advokater.

Foto MAQS

Ny delägare på MAQS

Henrik Fagö ansluter som ny delägare vid MAQS Stockholmskontor. Han kommer närmast från Setterwalls.

Ny MP på DLA Nordic

Gustaf Reuterskiöld blir ny Managing Partner på DLA Nordic.

KRÖNIKA

Foto Eva Lindblad

Neuro-juridikens utmaningar

Krönika av Nicklas Lundblad, jurist och samhällspolitisk europachef på Google.

InfoTorg - Juridik - Kommentar 1 kommentar

Förvaltningsrätterna måste förbättras

I en ny rapport har Riksrevisionen granskat förvaltningsrätternas verksamhet. Enligt rapporten behöver domstolarna ha ett tydligare medborgarperspektiv, korta ned handläggnings-tiderna och bli bättre på att kommunicera med medborgarna.

Snart dags för årets bolagsjurist

Förra året etablerades priset Årets Bolagsjurist i syfte att belysa bolagsjuristens roll i näringslivet. Första årets pristagare var Mats Lönnkvist, SAS och snart presenteras årets vinnare.

Advokater utsedda till integritetsskyddsombud

Regeringen har till slut utsett de tre integritetsskyddsombud till Försvarsunderrättelsedomstolen som Advokatsamfundet nominerat. Beslutet dröjde dock nästan fem månader.

Gryningsräder hos miljö- och avfallsföretag

Konkurrensverket bekräftar nu att man har inlett en utredning om eventuell överträdelse av konkurrensreglerna inom miljö- och avfallsbranschen.

President föreslås till riksrevisor

Margareta Åberg är president i Kammarrätten i Göteborg och föreslås som ny riksrevisor.

InfoTorg - Juridik - Kommentar 2 kommentarer

Ny delägare i Kastell

Kastell har valt in Stefan Widmark som ny delägare. Han kommer närmast från Mannheimer Swartling.

Från Setterwalls till MAQS

Peter Sarkia lämnar Setterwalls och ansluter som ny delägare vid MAQS Stockholmskontor.

Nordia expanderar i Göteborg

Advokatfirman Nordias kontor i Göteborg har byrån rekryterat två nya jurister, varav en ny delägare.

Nytt Rysslandskontor

Magnusson öppnar upp ett nytt kontor i St. Petersburg tillsammans med den ryska byrån Kachkin & Partners.

HFD-dom fäller styrelseledamot

Ett styrelseuppdrag i HQ med kraschade HQ Bank gör det olämpligt att vara styrelseledamot i ett finansiellt företag. Det slog HFD fast i en dom förra året och som nu får konsekvenser för ytterligare en före detta HQ-ledamot.

KRÖNIKA

"Var är brudarna?" Kvinnliga jurister igår och idag

Elsa Trolle Önnerfors, lärare och forskare på Juridiska fakulteten vid Lunds universitet.

InfoTorg - Juridik - Kommentar 6 kommentarer

Foto Cederquist

Ny MP på Cederquist

Johan Lundberg blir Cederquists nya managing partner.

Foto Fotograf: Åke E:son Lindman

De kan bli justitieråd i HFD

Domarnämnden har beslutat att sju sökande till de tre tjänsterna som justitieråd i Högsta förvaltningsdomstolen går vidare till intervju.

Vinge får immaterialrättspris

Vinge har utsetts till IP Firm of the Year i Sverige av analysföretaget och mediehuset Managing Intellectual Property.

Nya domarutnämningar

Regeringen har utnämt nya domare i hovrätter, kammarrätter och tingsrätter.

Ny delägare på Lindskog Malmström

Lindskog Malmström förstärker inom immaterialrätt, marknadsrätt, IT och telekommunikation genom att rekrytera Stefan Brandt som delägare i byrån.

Produktiv EU-domstol

Ny statistik visar att förra året var det mest produktiva i EU-domstolens historia. Året utmärktes också av den största måltillströmningen någonsin.

Hot och våld mot anställda i rättsväsendet

I en enkätundersökning som Jusek har gjort bland åklagare, domare, polisanställda och kronofogdar framkommer nu att var fjärde medlem har utsatts för våld, hot eller trakasserier de senaste två åren.

Foto © Alan Crosthwaite | Dreamstime.com

En ny domare

Regeringen har idag utnämnt en ny domare till Norrköpings tingsrätt.

Wersäll bekämpar mutor

Styrelsen för Institutet mot mutor har utsett Svea hovrätts president Fredrik Wersäll till ny ordförande från och med 10 mars 2014.

Chefsjurist blir VD

Efter vd Kenth Muldins avgång i februari har Stims chefsjurist Helena Woodcock tillträtt som tillförordnad vd i musikskaparnas intresseorganisation Stim.

Nya delägare på Gärde Wesslau i Göteborg

Advokaterna Lars Svärd, Johan Pellegrini och Robert Moldén har utsetts till nya delägare på Advokatbyrån Gärde Wesslaus Göteborgskontor.

Foto Stelya Dreamstime.com

Hedersdoktorer i Lund

Två nya hedersdoktorer, Proshanto K. Mukherjee och Judy Fudge, har utsetts vid Lunds universitets Juridiska fakultet.

Gärde Wesslau sätter upp German Desk

Gärde Wesslau breddar sin internationella kompetens i Göteborg genom rekrytering av advokat Sofie Strempel.

Mannheimer Swartling studenternas favorit

Mannheimer Swartling utnämns till studenternas favoritbyrå för tolfte året i rad i Universums FöretagsBarometer.

Välbesökt seminarium

Vid ett Bisnode-seminarium i Stockholm idag diskuterades dominerande företags prissättningsstrategier samt aktuell rättspraxis på området.

EU-patentdomstol placeras i Sverige

Sverige och de baltiska länderna har nu undertecknat ett avtal om att lägga en gemensam regional avdelning av den nya patentdomstolen i Sverige.

Ny affärsjuridisk byrå i Göteborg

Två advokater från Setterwalls och en från Mannheimer Swartling etablerar Advokatfirman Morris i Göteborg med inriktning mot affärsjuridik.

Reportage

Gör pro bono-arbete obligatoriskt

Många advokater bedriver pro bono-arbete frivilligt och på eget initiativ. Enligt Anne Ramberg skulle det på sikt även kunna bli ett krav som ingår i titeln advokat.

InfoTorg - Juridik - Kommentar 3 kommentarer

Chefjurist på Fastighets-ägarna

Marie Öhrström lämnar Setterwalls Advokatbyrå för att bli chefjurist på Fastighetsägarna Stockholm.

Bird & Bird-jurister bildar ny advokatbyrå

Fyra advokater som arbetat tillsammans på Bird & Bird bildar nu den nya advokatbyrån Synch.

InfoTorg - Juridik - Kommentar 1 kommentar

reportage
Foto © Matthew Benoit | Dreamstime.com

Pro bono populärt bland juriststudenter

Många juriststudenter arbetar ideellt genom att ge kostnadsfri juridisk rådgivning till allmänheten. Juristjouren i Lund och Juridikinstitutet i Stockholm är två exempel på rättspraktikverksamheter som helt eller delvis drivs av studenter.

ALLA ANALYSER

InfoTorg Juridik publicerar analyser om de mest intressanta avgörandena från domstolarna. De skrivs av akademiker inom olika rättsområden.
» Klicka för att komma till analyserna

SENASTE SFS

Vill du se de senaste författningarna?
» Klicka här!

Kontakta redaktionen!

Har du tips eller frågor? Vi tar tacksamt emot krönikor, praktikerartiklar eller bara nyhetstips från jurister i arbetslivet. Maila till redaktionen@infotorg.se
» Klicka här
Jag vill ha daglig bevakning av juridiska
nyheter från InfoTorg Juridik.
 
E-post: 
 
 
 
OBS! Om du loggar in kan du lägga upp ett
personligt urval för ditt Nyhetsbrev.
 
Logga in och lägg upp ett Nyhetsbrev.




 
» Logga in automatiskt