För en månad sedan     kom den uppdaterade promemorian som ligger till grund för ”Finansinspektionens allmänna råd om begränsning av krediter mot säkerhet i form av pant i bostad”.  Det handlar alltså om det så kallade bolånetaket på 85 procent som träder i kraft den första oktober.

Redan inledningsvis slås det fast:

”Finansinspektionen anser att regleringen av institutens kreditgivning ska ha formen av allmänna råd  På så sätt ges de berörda företagen möjlighet att vidta alternativa åtgärder för att uppnå syftet med regleringen”.

Man kan alltså få intrycket av att bankerna inte är bundna av de allmänna råden. Men i praktiken är de det.

- Formellt sett är de inte bindande men instituten uppfattar dem så, säger Tomas Tetzell.

Han kan inte undlåta att kritisera Finansinspektionens tillvägagångssätt. FI kunde ha valt ge ut föreskrifter men det hade tagit längre tid och varit krångligare.

Snabbare väg

- De visste att de kunde uppnå samma effekt men göra det snabbare med allmänna råd, menar Tomas Tetzell.

Och i remissvaret uttrycks kritiken att ge en öppning i promemorian men  stänga igen den i råden på detta sätt: "För att skapa klarhet och rättssäkerhet är det angeläget att möjligheten till alternativa lösningar omfattas av skrivningarna i de allmänna råden, som alltså bör ge utrymme för andra åtgärder som kan motverka en osund utveckling på kreditmarknaden".

Det andra han kritiserar är FI:s grund för råden, nämligen 6 kap. 4 § lagen om bank- och finansieringsrörelse. Men den bestämmelsen utgör ju det sundhetskrav som kreditinstituten måste följa. Och de aktuella råden ska ju skydda konsumenterna men någon sådan lagstiftning kan inte FI luta sig mot.

Finansinspektionen skriver rakt ut att det är konsumenterna och bankerna som man vill skydda. Risken för banksektorn bedömer FI som liten. Men Finansinspektionen uttrycker ett ogillande över utvecklingen på bolånemarknaden och säger att regleringen ska ”motverka risken för att företagen använder höga belåningsgrader som konkurrensmedel och därigenom skapar oacceptabla risker för konsumenter och skadar förtroendet för kreditmarknaden”.

I promemorian nämns i motsats till i råden som är mycket kortfattade möjligheten att införa ett försäkringsskydd i stället för ett bolånetak. ”En prisfallsförsäkring eller garanti som svarar mot kravet på sundhet skulle kunna vara ett alternativ för att uppfylla de allmänna rådens syfte även vid utlåning över 85 procent belåningsgrad” skriver FI.

Men InfoTorg Juridik har kontaktat bolånecheferna på Swedbank respektive Nordea, Helena Silvander och Michael Skytt. De kommer att följa bolånetaket slaviskt. Både säger att det saknas företag som erbjuder prisfallsförsäkringar i Sverige.

Bättre med amortering

- Det fanns något företag som samarbetade med KTH som talade om det men det blev inget, säger Michael Skytt.

Han tycker att det vore bättre med ett amorteringskrav i stället och får medhåll av Tomas Tetzell.

- Det slår ju mot ungdomar som är nyutexaminerade med goda inkomster men utan en halv miljon på fickan, säger han.

Michael Skytt meddelar att hans bank kommer att följa FI:s råd strikt.

- Det har Bankföreningen rekommenderat och vi följer det.

Helena Silvander tycker inte att det finns anledning att oroa sig för den nya situationen.

- Det är inget att hetsa upp sig för. Folk kommer att få låna hundra procent om de bara har säkerheter.

Också Michael Skytt uppger att förstalåntagarna kommer att erbjudas in blanco-lån i den del det behövs om de har säkerheter. Det blir lite dyrare men stänger i alla fall inte ute dem som behöver bostad.

Ingen på Finansinspektionen vill uttala sig för InfoTorg Juridik.

Så här ser mailet ut till undertecknad från tillförordnade presschefen Jonatan Holst.

Hej Mikael

Vi avstår från att kommentera.

Hälsningar

Jonatan