Hur kommunicerar jurister?
- Det övergripande syftet är att undersöka bolagsjuristernas redskap som utöver själva språket kan vara till exempel mötesformer, rutiner och IT-verktyg, säger Mona Blåsjö.
Hon har intervjuat ett 20-tal bolagsjurister om deras arbete och roll. Bland annat har hon reflekterat över deras uppgift att förklara juridik för andra yrkeskategorier inom företaget.
- Juridiska texter utformas ofta utifrån tillvägagångssättet att angripa problem. De är disponerade enligt rättskällorna med långa redogörelser först och slutsatsen sist. För lekmän kan detta vara ett osmidigt och tidsödande sätt att få informationen presenterad. De vill istället få presenterat först svaret och sedan bakgrunden, och kanske alltihop i kortare form.
- Många av juristerna har beskrivit att det kan vara svårt att på detta sätt avvika från en juridisk metod som sitter i ryggmärgen. De måste så att säga göra våld på sig själva och skära ned på paragrafhänvisningar och liknande. Samma sak gäller i fråga om att använda ett ledigare språk än det juridiska språket med termer och exakthet. Men det är påfallande hur medvetna de är om vikten av att "översätta" till mer begripligt språk när det behövs.
Gemensamt för många av dem som Mona Blåsjö intervjuat är att de upplever att deras roll i bolaget inte alltid är så inflytelserik som man kan förvänta sig, särskilt om de är bolagets enda jurist. De kommer bland annat sent in i arbetsprocesser även om juristens roll är central när det gäller till exempel avtal. Att detta är ett problem bekräftades av bolagsjurister, flera än de intervjuade, vid ett seminarium som Mona Blåsjö arrangerade förra året.
Forskningsprojektet bedriver Mona Blåsjö tillsammans med två forskarkollegor vid Göteborgs universitet som gör studier av juristutbildningen och ingenjörsutbildningen där. Projektledare är en professor i nordiska språk vid Stockholms universitet. Projektet, som pågått under tre till fyra år, beräknas vara slutfört under 2011.