Den heta potatisen med dubbelbestraffningen vägrar försvinna från dagordningen. Många hade väntat på HD:s avgörande den 31 mars i år. Domstolarna och åklagarna var lamslagna och alla mål om dubbelbestraffning låg och avvaktade.

Och när domen väl kom var två justitieråd skiljaktiga angående utgången, en avvek i fråga om motiveringen och en gjorde ett tillägg om att lagstiftningen skulle ses över.

 Normalt sett respekteras HD:s avgöranden men i det här fallet har det unika inträffat att flera tingsrätter och en hovrätt gått emot HD. Det är unikt.

- Jag har aldrig sett något liknande. Det är märkligt, säger chefsåklagare Lars Persson hos Riksåklagaren.

Lojaliteten hos Europadomstolen

HD ansåg alltså inte att det utgör dubbelbestraffning att både besluta om skattetillägg och döma för skattebrott. Men i en mycket utförligt motiverad dom avvisade Hovrätten för Västra Sverige ett åtal den 23 juni i år. Slutklämmen löd: ”Även om en hovrätt i normala fall bör betrakta Högsta domstolens avgöranden som en rättskälla av stor vikt står det klart att det, vid konflikt mellan dessa instanser, är Europadomstolens tolkning som är den tyngst vägande när det gäller frågan om konventionsrättigheternas riktiga innebörd”.

Vad majoriteten menade var att lojaliteten hos underinstanserna snarare ligger hos Europadomstolen än hos HD. Det är det som gör den här frågan så unik, att vi får tolka HD:s bedömning jämte Europadomstolen. Och en hel del menar att HD gjort en feltolkning.

Referenten och den adjungerade ledamoten Ola Zetterquist fick i alla fall med sig två nämndemän och gjorde en smärre revolution.

Men den som trodde att Riksåklagaren skulle se det som en enskild domares nyck eller ett olycksfall i arbetet och låta det passera utan överklagande fick fel. Riksåklagaren valde att gå vidare till HD.

Omdiskuterat fall

Så här motiverar RÅ sitt ställningstagande: ”Eftersom hovrättens dom för närvarande framstår som ett enstaka undantag från en i övrigt enhetlig hovrättspraxis skulle det kunna hävdas att det av den anledningen saknas skäl för Högsta domstolen att meddela prejudikatdispens. Som framgått i det föregående finns det emellertid ett par tingsrättsavgöranden som på liknande sätt som hovrätten avviker från Högsta domstolens vägledande de uttalanden. Vidare bör beaktas att Högsta domstolens avgöranden har varit omdiskuterade både i den allmänna debatten och bland domare och åklagare. Den kritik som på sina håll har riktats mot Högsta domstolens vägledande uttalanden har även gällt vad som sedan lång tid tillbaka i en rad avgöranden fastslagits om att en förutsättning för att med hänvisning till Europakonventionen underkänna en ordning som gäller enligt intern svensk lagstiftning bör vara att det finns klart stöd för detta i konventionen eller i Europadomstolens praxis. Högsta domstolens uttalanden kan särskilt i den delen konstateras ha bäring även på andra rättsområden”.

En hake i sammanhanget är dock att uppenbart lagstridig rättstillämpning inte utgör resningsgrund i brottmål till men för den tilltalade. Och frågan är om det finns prejudikatintresse i en rättsfråga som HD bara för några månader sedan gav besked om. Här konstaterar RÅ att i kommentaren till rättegångsbalken redovisas förarbetsuttalandena rörande ändringsdispenser varefter uttalas att till dessa bör läggas att det förhållandet att praxis i lägre domstolar är oenhetlig när det gäller en viss fråga kan vara ett starkt skäl för tillstånd (Fitger, Rättegångsbalken – En kommentar på Internet, 54 kap. 10 §).

Otillfredsställande

Och enligt Ekelöf/Edelstam kan det även då det finns ett tillämpligt prejudikat bli aktuellt att meddela dispens. Som exempel nämns att hovrätten misstolkat prejudikatet eller avvikit från detta, till exempel därför att man funnit det otillfredsställande (Ekelöf/Edelstam, Rättsmedlen, 12 uppl., s. 158).

Eric Bylander i InfoTorg Juridiks redaktionsråd ger RÅ medhåll i själva dispensfrågan. Han ser inga hinder för HD att ta upp fallet. Och då kan det bli i plenum.

Anders Persson på RÅ anför till stöd för dispens att det finns ett allmänt intresse att HD en gång för alla sätter ned foten i frågan.

- Det behövs ett nytt avgörande för att förstärka tidigare praxis, säger han.

Hur stora är möjligheterna till prövning?

- Vi får väl se vad HD säger. Vi menar att möjligheterna finns.

Den ansvarige revisionssekreteraren Anders Larsson uppger att ärendet ännu inte har föredragits. Han berättar att det ligger flera överklaganden från tilltalade som dömts trots beslutat skattetillägg och att man kan komma att ta alla målen i ett sammanhang.

Det finns ju dessutom en möjlighet för HD att ändra praxis från i våras. Genom plenum kan vi få ett nytt rättsläge. Det lär dock inte vara så sannolikt.