Publicerad: 10 oktober 2017,
Advokatsamfundet principiellt emot jourdomstolar
Sveriges advokatsamfund har yttrat sig över promemorian "En snabbare lagföring – försöksprojekt med ett snabbförfarande i brottmål (Ds 2017:36)", som innehåller förslag för att åstadkomma en snabbare lagföring av vanliga mängdbrott. Enligt samfundet innebär förslaget stora risker för rättssäkerheten.
VERKTYG
Advokatsamfundet skriver i sitt yttrande att samfundet inte har någon erinran mot att brottmål av okomplicerad natur handläggs snabbt och smidigt – så länge rättssäkerheten inte åsidosätts. Men Advokatsamfundet är principiellt mot att införa särskilda jourdomstolar, eftersom det finns alltför stora risker för att misstänktas rättssäkerhet då inte kan upprätthållas.
Advokatsamfundet anser också att vissa av förslagen är tveksamma av konstitutionella skäl och att vissa andra förslag framstår som dåligt underbyggda. Samfundet framhåller att den som misstänks för brott av de slag som omfattas av måste garanteras samma rättssäkerhetsgarantier som normalt gäller vid utredning om brott försöksverksamheten i alla avseenden.
Enskilde polisens bedömning
I yttrandet noterar Advokatsamfundet att den enskilde polisens bedömning av vilken utredningsform som ska användas kommer att påverka den misstänktes möjligheter att förbereda sitt försvar negativt, eftersom den misstänktes rådrum blir kortare än annars. Därför anser samfundet att det måste regleras i lag vilka kriterier som ska ligga till grund för polisens beslut att avvika från vad som annars gäller vid förundersökning och handläggning av brottmål.
Advokatsamfundet understryker också att det är absolut nödvändigt att misstänkta biträds av försvarare redan vid inledande förhör, eftersom en person – även en oskyldig sådan – som plötsligt finner sig gripen av polis och anklagad för brott, i tillstånd av exempelvis överraskning, affekt, förtvivlan, stress eller förvirring kan lämna en utsaga som är ofullständig eller felaktig till egen nackdel. Det gäller särskilt unga som misstänks för brott, som inte bör förhöras utan biträde av försvarare under några förhållanden.
Bristfälligt underlag
I fråga om förslaget att utvidga polisens rätt att föreslå misstänkte fullmakt för godkännande av strafföreläggande menar Advokatsamfundet att underlaget är bristfälligt samtidigt som nyttan av lagändringen framstår som tveksam. Därför kan samfundet inte ställa sig bakom förslaget.
Advokatsamfundet pekar i yttrandet på att det är nödvändigt att den föreslagna försöksverksamheten kombineras med garantier för att den misstänkte även utanför ordinarie kontorstid biträds av offentlig försvarare. Offentliga försvarare som på grund av försöksverksamheten behöver biträda misstänkta kvällar, nätter och helger bör ersättas i enlighet med den jourtaxan.
Ökad belastning
Det är av yttersta vikt, skriver Advokatsamfundet vidare, att försöksverksamheten inte medför ökad belastning för vare sig polisen eller för Nationellt Forensiskt Centrum (NFC), och påminner om att utredningstiderna i framför allt häktade mål i många fall redan är oacceptabelt långa.
Som avslutning kritiserar Advokatsamfundet den korta remisstiden för yttrandet – fem veckor. Samfundet framhåller att den korta tiden medför att eventuella brister i förslaget kan bli otillräckligt övervägda eller i värsta fall inte uppmärksammade alls. Det gäller i synnerhet som utredningens förslag i vissa fall medför att polis i framtiden ska utföra och kommunicera uppgifter som åligger domstolarna.
Foto Högsta domstolen
Stefan Lind- skog till CMS Wistrand
Stefan Lindskog, tidigare justitieråd i Högsta domstolen, ansluter till CMS Wistrand som senior rådgivare.
UTBILDNING
» Till utbildningar
DOMARBLOGGEN
DNA som bevisning
Om DNA-bevisning i olika typer av brottmål handlar det senaste inlägget på Domarbloggen.
Foto Andrey Popov
Ersättning utreds
En särskild utredare ska nu se över regelverket för ersättning till rättsliga biträden
Foto © Harvepino
Förordnandetaxan fungerar väl
Domstolsverket har nu gjort en uppföljning av den taxa i förordnandemål som infördes den 1 juni 2023.
Foto G. Fessy, EU-domstolen
Ny EU-domare föreslås
Efter att ha genomfört intervjuförfarande förslår nu Domarnämnden att Fredrik Schelin utses till Sveriges domare i EU-domstolen.
DOMARBLOGGEN
Häktning av barn
Om lagens särskilda krav för häktning av barn handlar det senaste inlägget på Domarbloggen.
.jpg)
Foto ANDREY POPOV
52 nya advokater
Styrelsen för Sveriges advokatsamfund antog 52 nya ledamöter vid sitt sammanträde den 14 mars. 35 advokater har utträtt ur samfundet.
Foto Andrey Popov
Nya domare
Regeringen har den 14 mars utnämnt fem nya domare.
DOMARBLOGGEN
Foto © tomloel
Vittnesstöd i domstolar
En kanske mindre känd, men ändå viktig, del i domstolarnas verksamhet är vittnesstödet och om detta handlar det senaste inlägget på Domarbloggen.
Foto © Valentin Armianu
Domstolar vill ha bättre registerkontroller
Domstolsverket vill se utökade möjligheter till registerkontroller i samband med anställning och har därför lämnat en hemställan till regeringen om detta.
Ny MP på Lindahl
Från den 1 mars har Advokatfirman Lindahls kontor i Uppsala en ny Managing Partner.
DOMARBLOGGEN
Foto OLEKSANDR PRYKHODKO
Domstolsutveckling inom Europarådet
Karin Wennberg Boberg och Björn Lindén på Domstolsverket är engagerade som svenska experter för arbetet inom Europarådets kommitté för domstolsutveckling och om detta arbete handlar det senaste inlägget på Domarbloggen.
Foto Europeiska unionens domstol
Ny svensk EU-domare ska rekryteras
Domarnämnden har beslutat att gå vidare med fyra sökanden till tjänsten som Sveriges domare vid EU-domstolen i Luxemburg.
Foto David Naylor, Uppsala universitet
Vinterpromotion vid Uppsala universitet
Nyligen genomfördes Uppsala universitets årliga vinterpromotion. För Juridiska fakultetens räkning installerades bland annat de två hedersdoktorerna professor, dr Vesna Rijavec och Anders Eka, justitieråd och ordförande i Högsta domstolen.
