Publicerad: 19 januari 2023,
Kryptovaluta som betalmedel för aktier
En aktuell juridisk fråga rör möjligheten att teckna sig i nyemissioner genom betalning med kryptovalutor. Genom ett avgörande från förvaltningsrätten i Härnösand den 8 november 2022 klarnar rättsläget något, även om Bolagsverket ännu verkar negativt inställda till att acceptera kryptovaluta som investeringsmedel i nyemissioner. Om det skriver advokaterna Lars Törner Larsson och Hugo Stålbröst i en ny praktikerartikel.
Lars Törner Larsson
Hugo Stålbröst
VERKTYG
En av portalstadgarna i aktiebolagslagen anger att ”ett aktiebolag skall ha ett aktiekapital”. Det framgår vidare att aktiekapitalet ska vara bestämt i bolagets redovisningsvaluta, vilket kan vara antingen SEK eller EUR. Oaktat vilken redovisningsvaluta man väljer ska aktiekapitalet, efter ett antal lagändringar, numera uppgå till minst 25 000 kronor (eller motsvarande belopp i EUR).
Samtidigt finns möjligheten att betala för aktier i samband med en nyemission eller nyregistrering med annat än faktiska kronor och ören genom s.k. ”apport”. Syftet med bestämmelserna är att kunna tillskjuta egendom som är eller kan antas bli till nytta för bolagets verksamhet istället för kontant betalning och förutsätter att apportegendomen inte värderas högre än dess verkliga värde.
Frågan om möjligheten att använda kryptovalutor, i detta fallet Bitcoin (BTC), som apportegendom aktualiserades då en anmälan om nyregistrering av ett aktiebolag inkom till Bolagsverket. Bolaget skulle ha 0,0655 BTC, värderade till 25 000 kronor, som aktiekapital vilket tillsköts såsom apportegendom. Bolagsverket valde att avslå anmälan varpå den sökande överklagade till Förvaltningsrätten.
Bolagsverkets inställning
Bolagsverket konstaterade att reglerna om apportegendom främst syftar till att utgöra ett borgenärsskydd. Eftersom kryptovalutan i sig saknar ett inneboende värde och, enligt Bolagsverkets menade, det i jämförelse med aktier eller råvaror saknas ”trovärdiga och vedertagna värderingsmodeller” uppstår brister i detta skydd. Reglernas karaktär av borgenärsskydd ger för handen att apportegendomen måste kunna realiseras för att bolaget ska kunna betala sina skulder och att det därför måste finnas ett omsättningsvärde kopplat till apportegendomen.
Bolagsverket menade även att revisorsyttrandet över den tilltänkta apportegendom i sig inte innehöll några formella fel. Däremot menade Bolagsverket att yttrandet måste kunna bli föremål för granskning från myndighetens sida. Således byggde inte Bolagsverkets avslag på att tillgången i sig inte skulle vara (eller kunna bli) till nytta för bolagets verksamhet, utan det handlade främst om möjligheten att avyttra de BTC som tillskjutits som aktiekapital om så skulle behövas. I Bolagsverkets mening var den tilltänkta apportegendomen snarare att jämställa med en patentansökan eller goodwill, vilka i praxis inte accepterats som betalning för aktier då det ej går att med säkerhet tillskriva ett tydligt marknadsvärde.
Det skulle vidare anses strida mot årsredovisningslagens krav om att ge en rättvisande bild och försiktighetsprincipen vid värderingar om man skulle uppta BTC på bolagets balansräkning, menade Bolagsverket.
Förvaltningsrättens avgörande
Förvaltningsrätten menade, till skillnad från Bolagsverket, att BTC absolut kan tillskrivas ett ekonomiskt värde, som dessutom kan följas i realtid på stora handelsplattformar. Att tillgången har en hög volatilitet över tid kan således inte tolkas som att tillgången inte går att värdera. Istället menade Förvaltningsrätten att exakt samma risk gäller för aktier vilka över tid också kan sjunka i värde, och Bolagsverket har inte kunnat påvisa på vilket vis redovisning av BTC i bolagets balansräkning kommer strida mot försiktighetsprincipen.
Även Bolagsverkets syn på revisorsyttrandet kommenterades; att det inte finns några formella felaktigheter, men att det ändå ska kunna bli föremål för granskning. Såsom framgår av aktiebolagslagen ska revisorsintyget endast visas upp och Bolagsverkets granskning sträcker sig endast till att kontrollera att ansökan i övrigt har tillkommit i behörig ordning, d.v.s. att de uppfyller de formella krav som framgår av lagen – vilka Bolagsverket i målet konstaterat var uppfyllda.
Allt sammantaget menade förvaltningsrätten att den höga volatiliteten hos bitcoin BTC inte innebär att tillgången inte kan tillföras ett bolag som apportegendom. Det var således fel av Bolagsverket att neka bolaget registrering och målet återförvisades till myndigheten.
Kommentar
Det är upplyftande att se att Förvaltningsrätten i Härnösand uppvisar en så pass nykter syn på kryptovalutor som tillgångsslag. Bolagsverkets inställning i målet känns något forcerad och konstlad, och känns mer i linje med den allmänt negativa inställningen till kryptovalutor som sådana vilken råder inom vissa myndigheter. Bolagsverket har dock valt att överklaga domen till Kammarrätten varför det sista om kryptovalutor som aktiekapital betalmedel för aktier ännu inte har blivit sagt.
