Publicerad: 3 februari 2023,
Även Länsstyrelsen får bakläxa på sin bedömning av kryptotillgångar
Nyligen skrev vi en artikel om hur Bolagsverket förvägrade ett bolag att använda kryptovalutan Bitcoin (BTC) som apportegendom, främst med hänsyn till dess volatilitet. Beslutet överklagades och Förvaltningsrätten i Härnösand var av motsatt uppfattning. Genom ett nytt avgörande från Kammarrätten i Göteborg kan nu konstateras att Länsstyrelsen sällar sig till den skara av svenska myndigheter som har en negativ inställning till kryptotillgångar – och som även de fick fel.
Lars Törner Larsson
Hugo Stålbröst
VERKTYG
Denna gång avsåg frågan registrering av en stiftelse i Länsstyrelsens stiftelseregister. Stiftelsen hade till syfte att utveckla och främja den kontinuerliga utvecklingen av ett internetbaserat och decentraliserat nätverk. Därför hade man avskilt en kryptotillgång, s.k. UGD, vilket skulle utgöra stiftelsekapital med ett beräknat marknadsvärde om 379 764 kronor. Detta skulle vara den enda tillgången i stiftelsen.
Länsstyrelsen invände mot registreringen. Dels berodde detta på att det inte framgick hur stiftelsens förmögenhet skulle placeras, dels, i likhet med Bolagsverket, återigen med hänvisning till volatiliteten och att kryptotillgångar saknar ett inneboende värde. Länsstyrelsen hänvisade till Finansinspektionens tillsynsrapport. Den höga volatiliteten menade myndigheten skulle innebära att det inte går att fastställa att stiftelsen uppfyller kravet på varaktighet i främjandet av dess ändamål då kryptotillgången inte skulle utgöra en godtagbar placering av tillgångarna. Återigen hänvisade man till Finansinspektionens och inställningen att placeringar i kryptovalutor utgör spekulation snarare än investeringar.
Stiftelsen menade att man inte kunde tolka Finansinspektionens tillsynsrapport på sådant vis, då den riktar sig mot konsumenter. Till skillnad från Förvaltningsrätten i Härnösand menade Förvaltningsrätten i Göteborg att detta var oväsentligt. Den höga volatiliteten och efterföljande värderingssvårigheter menade domstolen innebar att stora värdeförändringar kunde ske på förhållandevis kort tid. Därmed kunde inte anses att stiftelsens förmögenhet var placerad på ett godtagbart sätt.
Kammarrätten griper in
Stiftelsen gav sig inte med förvaltningsrättens dom utan överklagade till kammarrätten. Härvid anfördes att projektet drivits ideellt i flera år utan att man ännu inte haft några större kostnader. Eftersom bedömningen av varaktighet är framåtsyftande behövde beaktas vilka behov stiftelsen har för att fullgöra sitt ändamål – varför det var av vikt att det i princip saknades betydande kostnader. Vidare menade man att UGD handlades på marknadsmässiga principer på en öppen marknad, och att transaktionsvolymerna uppgick till flera miljoner SEK sedan november 2021. Det kunde även konstateras att UGD utgör en utility token, d.v.s. en token för drift av en digital plattform – och därmed inte en spekulationstillgång.
Kammarrätten menade att Länsstyrelsen hade gått för långt i sin bedömning. Registreringen av en stiftelse har egentligen inte annat syfte än att ge offentlighet till stiftelserna; någon mer kvalificerad bedömning om det faktiskt föreligger en stiftelse eller ej ska inte göras. Däremot kunde sådan utredning aktualiseras för det fall det framkommer omständigheter som ger anledning att ifrågasätta en redan giltig stiftelsebildning. Även då ska det dock avgränsas till minimumkraven; går det att identifiera ett ändamål och finns det en för ändamålet avskild förmögenhet som uppfyller kraven på varaktighet.
Man konstaterade även att Länsstyrelsen inte hade ifrågasatt värderingen av förmögenheten då man initierade registreringsärendet. Måhända att tillgången är volatil, detta menade Kammarrätten däremot inte innebar att den saknar ekonomiskt värde. I likhet med vad Förvaltningsrätten i Härnösand gjorde gällande konstaterade kammarrätten att samma svängningar i köp- och säljkurs även ses vid andra tillgångsslag, såsom aktier. Volatiliteten var således inte skäl nog att neka registrering, och frågan om förmögenhetens placering – om den var att anse som godtagbar eller ej – låg utanför det minimikrav för stiftelsebildning som Länsstyrelsen hade att granska. Kammarrätten konstaterade även att kryptotillgångar generellt inte kan anses sakna ekonomiskt värde med hänvisning till att handel med kryptotillgångar skattemässigt behandlas i inkomstslaget kapital varvid beskattningen bestäms utifrån ett marknadsvärde i svenska kronor. Kammarrätten kom således till slutsatsen att stiftelsen skulle registreras och biföll överklagandet.
Wistrand kommentar
Med ovanstående kan man nu räkna Länsstyrelsen till ytterligare en av de myndigheter i Sverige vilka har fått backa i sin negativa inställning till kryptotillgångar. Det är positivt att Kammarrätten i Göteborg på ett tydligt och pedagogiskt vis bemöter den något konstlade inställningen – som tyvärr verkar råda hos ett flertal myndigheter – om att kryptotillgångar skulle sakna ett ekonomiskt värde. Förhoppningsvis kan Kammarrätten i Göteborgs bedömning inspirera även andra myndigheter att ändra sin negativa uppfattning om kryptotillgångar.
Slutligen kan konstateras att Länsstyrelsen dock verkar få rätt på en punkt; UGD visade sig vara volatil som tillgång. Vid överklagandet till Kammarrätten uppgick värderingen till ca 1 000 000 kronor, i jämförelse med 379 764 kronor då registreringsförfarandet inleddes.
