Bli kund Annonsera
tisdag 26 september 2023
Mitt i juridiken
Mitt i juridiken
Läs direkt!
Publicerad: 3 februari 2023,

Även Länsstyrelsen får bakläxa på sin bedömning av kryptotillgångar

Nyligen skrev vi en artikel om hur Bolagsverket förvägrade ett bolag att använda kryptovalutan Bitcoin (BTC) som apportegendom, främst med hänsyn till dess volatilitet. Beslutet överklagades och Förvaltningsrätten i Härnösand var av motsatt uppfattning. Genom ett nytt avgörande från Kammarrätten i Göteborg kan nu konstateras att Länsstyrelsen sällar sig till den skara av svenska myndigheter som har en negativ inställning till kryptotillgångar – och som även de fick fel.
Lars Törner Larsson
Hugo Stålbröst

VERKTYG

»
Tipsa en vän

Denna gång avsåg frågan registrering av en stiftelse i Länsstyrelsens stiftelseregister. Stiftelsen hade till syfte att utveckla och främja den kontinuerliga utvecklingen av ett internetbaserat och decentraliserat nätverk. Därför hade man avskilt en kryptotillgång, s.k. UGD, vilket skulle utgöra stiftelsekapital med ett beräknat marknadsvärde om 379 764 kronor. Detta skulle vara den enda tillgången i stiftelsen.

Länsstyrelsen invände mot registreringen. Dels berodde detta på att det inte framgick hur stiftelsens förmögenhet skulle placeras, dels, i likhet med Bolagsverket, återigen med hänvisning till volatiliteten och att kryptotillgångar saknar ett inneboende värde. Länsstyrelsen hänvisade till Finansinspektionens tillsynsrapport. Den höga volatiliteten menade myndigheten skulle innebära att det inte går att fastställa att stiftelsen uppfyller kravet på varaktighet i främjandet av dess ändamål då kryptotillgången inte skulle utgöra en godtagbar placering av tillgångarna. Återigen hänvisade man till Finansinspektionens och inställningen att placeringar i kryptovalutor utgör spekulation snarare än investeringar.

Stiftelsen menade att man inte kunde tolka Finansinspektionens tillsynsrapport på sådant vis, då den riktar sig mot konsumenter. Till skillnad från Förvaltningsrätten i Härnösand menade Förvaltningsrätten i Göteborg att detta var oväsentligt. Den höga volatiliteten och efterföljande värderingssvårigheter menade domstolen innebar att stora värdeförändringar kunde ske på förhållandevis kort tid. Därmed kunde inte anses att stiftelsens förmögenhet var placerad på ett godtagbart sätt.

Kammarrätten griper in

Stiftelsen gav sig inte med förvaltningsrättens dom utan överklagade till kammarrätten. Härvid anfördes att projektet drivits ideellt i flera år utan att man ännu inte haft några större kostnader. Eftersom bedömningen av varaktighet är framåtsyftande behövde beaktas vilka behov stiftelsen har för att fullgöra sitt ändamål – varför det var av vikt att det i princip saknades betydande kostnader. Vidare menade man att UGD handlades på marknadsmässiga principer på en öppen marknad, och att transaktionsvolymerna uppgick till flera miljoner SEK sedan november 2021. Det kunde även konstateras att UGD utgör en utility token, d.v.s. en token för drift av en digital plattform – och därmed inte en spekulationstillgång.

Kammarrätten menade att Länsstyrelsen hade gått för långt i sin bedömning. Registreringen av en stiftelse har egentligen inte annat syfte än att ge offentlighet till stiftelserna; någon mer kvalificerad bedömning om det faktiskt föreligger en stiftelse eller ej ska inte göras. Däremot kunde sådan utredning aktualiseras för det fall det framkommer omständigheter som ger anledning att ifrågasätta en redan giltig stiftelsebildning. Även då ska det dock avgränsas till minimumkraven; går det att identifiera ett ändamål och finns det en för ändamålet avskild förmögenhet som uppfyller kraven på varaktighet.

Man konstaterade även att Länsstyrelsen inte hade ifrågasatt värderingen av förmögenheten då man initierade registreringsärendet. Måhända att tillgången är volatil, detta menade Kammarrätten däremot inte innebar att den saknar ekonomiskt värde. I likhet med vad Förvaltningsrätten i Härnösand gjorde gällande konstaterade kammarrätten att samma svängningar i köp- och säljkurs även ses vid andra tillgångsslag, såsom aktier. Volatiliteten var således inte skäl nog att neka registrering, och frågan om förmögenhetens placering – om den var att anse som godtagbar eller ej – låg utanför det minimikrav för stiftelsebildning som Länsstyrelsen hade att granska. Kammarrätten konstaterade även att kryptotillgångar generellt inte kan anses sakna ekonomiskt värde med hänvisning till att handel med kryptotillgångar skattemässigt behandlas i inkomstslaget kapital varvid beskattningen bestäms utifrån ett marknadsvärde i svenska kronor. Kammarrätten kom således till slutsatsen att stiftelsen skulle registreras och biföll överklagandet.

Wistrand kommentar

Med ovanstående kan man nu räkna Länsstyrelsen till ytterligare en av de myndigheter i Sverige vilka har fått backa i sin negativa inställning till kryptotillgångar. Det är positivt att Kammarrätten i Göteborg på ett tydligt och pedagogiskt vis bemöter den något konstlade inställningen – som tyvärr verkar råda hos ett flertal myndigheter – om att kryptotillgångar skulle sakna ett ekonomiskt värde. Förhoppningsvis kan Kammarrätten i Göteborgs bedömning inspirera även andra myndigheter att ändra sin negativa uppfattning om kryptotillgångar.

Slutligen kan konstateras att Länsstyrelsen dock verkar få rätt på en punkt; UGD visade sig vara volatil som tillgång. Vid överklagandet till Kammarrätten uppgick värderingen till ca 1 000 000 kronor, i jämförelse med 379 764 kronor då registreringsförfarandet inleddes.

STUDENTREPORTAGE

Meriter är mer än betyg

För fem år sedan, när jag precis hade börjat på juridikprogrammet, sa professorn att betyg inte spelar så stor roll längre. När jag fem år senare söker mitt första juristjobb spelar det istället ofta all roll. Det är en skev syn på vad meritokrati är.

EU-jurist går till Vinge

EU- och konkurrensrättsjuristen Per Hellström har anslutit till Vinge som expert.

PRAKTIKERARTIKEL

Nya upphandlingsregler

Den 15 september meddelade regeringen att man beslutat om ändringar i upphandlings-annonser i syfte att underlätta för mindre företag att delta i offentliga upphandlingar samt för att motverka oseriösa aktörer i upphandlingar. Om de nya reglerna skriver Hanna Trygg och Emelie Baniameri, Wistrand Advokatbyrå, i en ny praktikerartikel.

Foto Wavebreakmedia

Tre nya domare

Regeringen har den 21 september utnämnt tre nya domare.

Misstänks för grovt brott mot tystnadsplikt

En anställd på Attunda tingsrätt anhölls på onsdagen, misstänkt för att ha spridit sekretessbelagd information.

PRAKTIKERARTIKEL

Utdelningsbeskattning i fåmansföretag

I artikeln diskuteras två olika fall som prövats av förvaltningsdomstolarna under senare tid, som båda rört frågan om beskattningstidpunkten för utdelning från fåmansföretag.

Foto Andrey Popov

Ökade resurser till domstolarna

Domstolsverket välkomnar nu regeringens ökning av budgetmedel.

DOMARBLOGGEN

Om fiskalers utveckling

Vid Södertörns senaste utvecklingsinternat för domstolens fiskaler var temat olika strategier och metoder för att bli en bättre tingsfiskal.

Foto Wavebreakmedia

Stark arbetsmarknad för nya jurister

Årets arbetsmarknadsundersökning från fackförbundet Akavia visar på en stark arbetsmarknad för akademiker i allmänhet och jurister i synnerhet.

Foto Gamma-Man

HD prövar inte mål om grovt spioneri

Högsta domstolen har på tisdagen beslutat att inte meddela prövningstillstånd i målet där två bröder dömts för grovt spioneri och hovrättens dom står därmed fast.

Foto Natalie Oliwsson

Torsten och Ragnar Söderbergs professur i rättsvetenskap till Mauro Zamboni

Mauro Zamboni, professor i allmän rättslära vid Stockholms universitet, har utsetts till innehavare av Torsten Söderbergs professur i rättsvetenskap för perioden 2024–2027. Professuren kommer att ägnas åt forskning om lagstiftningsprocessen, med fokus på den fas där politiska intentioner omvandlas till konkreta lagtexter.

Elva nya domare

Regeringen har den 14 september utnämnt elva nya domare.

Foto Domstolsverket

Upphäver omdiskuterad lagändring

Den omdiskuterade lagändringen gällande utökad sekretess för målsäganden och vittnen ska upphävas. Det har riksdagen nu beslutat.

Foto Delphi

Nya delägare i Delphi

Advokatfirman Delphi har valt in Sandra Broneus och Karin Roberts som partners på byråns Stockholmskontor.

Vad är egentligen miljörätt?

I det senaste inlägget på Domarbloggen skriver domaren Joel Björk-Werner vid Södertörns tingsrätt om miljörätten och hur den har utvecklats till att bli ett eget juridiskt ämne.

Ny delägare i Vinge

Sam Seddigh, arbetsrättslig specialist, har anslutit som ny delägare vid Vinges Stockholmskontor.

Ökade möjligheter till internationellt advokatsamarbete

Efter att Advokatsamfundet reviderat sitt vägledande uttalande om internationellt samarbete, ökar nu möjligheterna till samarbeten med advokatbyråer i andra länder.

Åtal väckt om mord på 15-åring

Åklagaren har väckt åtal mot tio personer i ärendet om mord på en 15-åring i Skogås den 28 januari i år.

Om digitala bolagsstämmor

I anslutning till den tillfälliga stämmolagen, vilken möjliggjorde för bolag att hålla digitala bolagsstämmor helt utan fysiskt deltagande under pandemin, har regeringen nu lagt fram en proposition med avsikt att permanent tillåta digitala bolagsstämmor och om denna skriver nu Charles Arbro och Emelie Johannesson, Wistrand Advokatbyrå, i en ny praktikerartikel.

Jag vill ha daglig bevakning av juridiska
nyheter från InfoTorg Juridik.
 
E-post: 
 
 
 
OBS! Om du loggar in kan du lägga upp ett
personligt urval för ditt Nyhetsbrev.
 
Logga in och lägg upp ett Nyhetsbrev.




 
» Logga in automatiskt