
Ekobrottsdomar med fängelse som påföljd har ökat kraftigt
VERKTYG
Totalt är det 41 personer som under 2022 har dömts i hovrätten till fängelse i två år eller mer, skriver Ekobrottsmyndigheten i ett pressmeddelande. Vid årets granskning rör det sig om betydligt fler domar än tidigare år, men antalet dömda är ungefär lika många som under år 2021. Det är alltså fler domar än tidigare där endast en eller några få personer dömts till långa fängelsestraff.
133 års fängelse
Sammanlagt utdömdes 133 års fängelse för de 41 personerna. Det genomsnittliga straffets längd uppgick därmed till nästan tre år och tre månader, vilket är något lägre än under 2021. Granskningen visar också att straffens längd bland annat påverkas av hur pass delaktig i brottet den dömde varit. Skattebrott och bedrägeribrott är, vid sidan av bokföringsbrott, de vanligaste brottstyperna.
Ungefär 65 procent av de som har dömts till långa fängelsestraff har varit frihetsberövade under förundersökningen eller förhandlingen. Detta kan jämföras med 85 procent under 2021, den markanta minskningen beror troligen på pandemin. I tolv domar har det handlat om fängelsestraff på minst fyra år, under 2021 var det fem domar. 14 personer dömdes till fängelse i mellan fyra och sju år, det är samma antal som för 2021.
Flera ”Telecomärenden”
Bland domarna finns ett flertal domar som rör brottslighet som riktar sig mot välfärdsstaten. Det rör sig dels om brott riktade mot Pensionsmyndigheten, men framför allt ett flertal så kallade Telecomärenden, som i regel innefattar avancerade brottsupplägg med internationella kopplingar. I dessa ärenden har man lurat till sig 100-tals miljoner kronor i moms genom att lämna oriktiga uppgifter till Skatteverket.
Det har beslutats om återförande av brottsvinster i 17 av de 35 domarna till ett sammanlagt värde av drygt 259 miljoner kronor, varav 206 miljoner avsåg förverkat utbyte av brott i ett mål riktat mot Pensionsmyndigheten.