Kriminella nätverk annonserar öppet på digitala medier efter barn och unga som är villiga att utföra brottsuppdrag, inte minst allvarliga våldsbrott. Annonserna får stor spridning och når många unga. Samtidigt visar den nya studien från Brå att annonsering enbart utgör en del av hur nätverken använder digitala medier för att rekrytera och förmå unga att utföra brotten.

– Användningen av digitala medier gör det möjligt för nätverken att etablera kontakt med och sedan kontrollera barn och unga. Barnen kan styras steg för steg och i detalj, oavsett tid på dygnet och var de än befinner sig, säger Victor Dudas, utredare på Brå.

Manipulation och hot

Rekryteringsprocessen präglas ofta av manipulation. Genom att tona ner riskerna och allvarligheten i brotten lockas och övertalas barn och unga att acceptera och genomföra brottsuppdraget. Samtidigt ges löften om att de kommer tjäna stora pengar eller få hjälp med flyktplaner – löften som sällan uppfylls.

En tydlig brytpunkt uppstår när barn och unga har accepterat ett uppdrag. Från den stunden har de svårt att påverka situationen. Kommunikationen övergår till att bli hetsigare och mer hotfull och det förekommer dödshot och hot mot de ungas familjer.

– Barn och unga rekryteras till att begå enskilda våldsbrott och inte till att ingå i själva nätverken. Uppdragsgivarna är inte angelägna om att de barn och unga som rekryteras kommer undan. Att de åker fast kan dessutom vara ett sätt för nätverken att slippa betala för brottsuppdragen, säger Maria-Medée Almroth, utredare på Brå.

Alias och mellanhänder

De som beställer brottsuppdragen är ofta dolda bakom anonyma alias och uppdraget att rekrytera barn läggs ut på mellanhänder, som inte sällan är andra unga.

– Att rekryteringsarbete läggs ut på mellanhänder i kombination med anonyma alias och krypterad kommunikation försvårar polisens möjligheter att utreda brott där nätverk använder digitala medier i rekryteringen och styrningen av de unga. Men polisen har samtidigt utvecklat nya arbetssätt för att effektivisera utredningsarbetet och för att förebygga denna typ av brottslighet, säger Hugo Lidmark, utredare på Brå.

Kända riskfaktorer

Ett annat resultat är att i princip samtliga studerade barn och unga lever under förhållanden som präglas av kända riskfaktorer för allvarlig kriminalitet. Trots att kriminellt innehåll och rekryteringsannonser i digitala medier kan nå allt fler barn och unga tyder inte resultaten på att det är nya grupper av barn som dras in i den här grova brottsligheten.

I rapporten presenterar Brå inriktningsförslag för det brottsbekämpande och förebyggande arbetet, som bland annat handlar om att minska kriminella nätverks incitament att rekrytera barn och unga. Brå betonar också att det är angeläget att överväga hur det straffrättsliga skyddet för barn och unga som exploateras och förmås att begå allvarliga brott kan stärkas.

Rapporten är ett regeringsuppdrag och baseras huvudsakligen på chattmaterial, förundersökningar, domar och intervjuer med polisanställda och åklagare samt med 39 barn och unga som har erfarenhet av att rekrytera eller bli rekryterade via digitala medier.