Varje år genomförs ett stort antal bostadsöverlåtelser mellan privatpersoner i samband med bodelningar mellan makar och sambor, arvskiften mellan dödsbodelägare samt vanliga bostadsförsäljningar.

Vid sådana överlåtelser kan olika skatteeffekter uppstå, bland annat kopplade till kapitalvinstbeskattning, även kallad reavinstskatt. Trots att reavinstskatt formellt betalas först när en bostad säljs, visar avhandlingen att skatten i praktiken påverkar ekonomin redan vid familjerättsliga överlåtelser, ofta utan att de berörda är medvetna om det.

Reavinstskatten påverkar långt innan bostaden säljs

Makar, sambor och dödsbodelägare behöver ofta ta hänsyn till framtida reavinstskatt redan vid bodelning eller arvskifte för att uppnå ett rättvist ekonomiskt resultat. Om skatten inte beaktas riskerar den part som senare säljer bostaden att bära en oproportionerligt stor skattekostnad.

– Samspelet mellan familjerätt och skatterätt är komplicerat. I många fall leder okunskap om de skattemässiga följderna till att parterna kommer överens om lösningar som framstår som rimliga i stunden, men som senare kan få oväntade och kostsamma effekter för en av parterna, säger Anton Magnusson, doktorand vid Juridiska institutionen.

Vanliga beslut fattas utan juridisk hjälp

Bodelningar och arvskiften ses ofta som privata angelägenheter och det är vanligt att de genomförs utan juridisk rådgivning. Det finns forskning som visar att makar i stor utsträckning genomför bodelning själva.

– Regelverket bygger på att privatpersoner själva ska hantera komplexa skattefördelningar vid bodelning och arv. I praktiken saknar många nödvändig juridisk och skattemässig kunskap, vilket ökar risken för fel och orättvisa vid ekonomiska uppgörelser.

Skatteverket får många frågor om reavinstskatt vid bostadsöverlåtelser. Tidigare forskning har dock främst behandlat skattefrågor vid vanliga bostadsförsäljningar, medan familjerättsliga situationer såsom bodelningar och arvskiften hittills fått begränsad uppmärksamhet.

– Min avhandling pekar på ett tydligt behov av ökad kunskap, tydligare regler och bättre stöd till privatpersoner. Förhoppningen är att resultatet ska bidra till vidare forskning och att lagstiftaren uppmärksammar problematiken vid framtida förändringar av reglerna för reavinstbeskattning, säger Anton Magnusson.