Publicerad: 7 april 2026,
Ökat fokus på arbetslivskriminalitet
Under 2025 ökade de myndighetsgemensamma kontrollerna kraftigt, vilket ledde till fler upptäckta brottsupplägg och ekonomiska oegentligheter. Totalt stoppades eller krävdes 187 miljoner kronor tillbaka – pengar som annars riskerat att finansiera organiserad brottslighet. Det framgår av en myndighetsgemensam rapport som presenterades nyligen.
VERKTYG
– Att utnyttja utsatta arbetstagare från andra länder på den svenska arbetsmarknaden är betydligt mer riskfritt och genererar betydligt större brottsvinster än att till exempel handla med vapen eller narkotika. Drivkraften bakom arbetslivskriminalitet är i första hand ekonomiska intressen, och det är en betydande inkomstkälla för organiserad brottslighet, säger Tomas Andersson, nationell samordnare mot arbetslivskriminalitet på Ekobrottsmyndigheten.
Under året genomfördes drygt 4.000 gemensamma kontroller, en ökning med 11 procent. De samordnade insatserna har i högre grad än tidigare lett till att ekonomiska brottsupplägg identifierats och stoppats. Det handlar om allt från återkrav och nekade utbetalningar till höjda skatter, avgifter och sanktioner mot arbetsgivare som medvetet manipulerar regelverken för ekonomisk vinning.
Tillgång till nödvändig information
– Resultatet av arbetslivskriminaliteten blir en osund konkurrens där seriösa företag trängs undan av oseriösa och kriminella aktörer. Genom samverkan med andra myndigheter får vi dels ökad förståelse för olika sårbarheter men också tillgång till nödvändig information för att upptäcka, motverka och förebygga arbetslivskriminalitet, säger Tomas Andersson.
De ekonomiska effekterna av årets arbete är tydliga. Skatteverket höjde skatter och avgifter med över 109 miljoner kronor efter revisioner. Arbetsmiljöverket utfärdade sanktionsavgifter på över 30 miljoner kronor. Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen stoppade felaktiga utbetalningar och beslutade om återkrav på sammanlagt över 76 miljoner kronor. Därutöver pågår det fortsatta utredningar som ett resultat av årets genomförda kontroller.
Flera gemensamma projekt
Ekobrottsmyndigheten har under året deltagit i flera gemensamma projekt med fokus på ekonomiska sårbarheter och hur regelverk kan utnyttjas för att dölja brottslig verksamhet.
– Bland annat har Ekobrottsmyndigheten varit med i framtagandet av en gemensam problembild avseende utstationeringsregelverket och hur utstationeringsregistret kan utnyttjas av aktörer som vill runda de svenska arbetsmarknadsreglerna, säger Tomas Andersson.
Komplex och internationell brottslighet
Arbetslivskriminalitet är ofta kopplad till komplexa ekonomiska upplägg och gränsöverskridande brottslighet. Utländsk arbetskraft utan kunskap om svenska regler är särskilt utsatt för exploatering, och myndigheterna identifierade under året 154 potentiella offer för människohandel eller människoexploatering.
Sammantaget visar resultaten att arbetslivskriminalitet inte enbart handlar om regelbrott i arbetslivet utan om en växande form av ekonomisk brottslighet som snedvrider konkurrensen och undergräver seriösa företags möjligheter att verka.
UTBILDNING
» Till utbildningar
Foto Anna Hansen
Nya justitieråd i HFD
Regeringen har i dag utnämnt Magnus Bengtsson och Johan Lundmark till justitieråd i Högsta förvaltningsdomstolen.
Foto Roland Magnusson
Fråga domaren växer
Tjänsten "Fråga domaren" fyller ett år och det firas genom att ännu en domstol, Förvaltnings-rätten i Stockholm, ansluter.
Foto © Photka | Dreamstime.com
Otillbörliga hälso-påståenden förbjuds
Saffran kan ersätta antidepressiva mediciner och balansolja underlättar graviditet. Det är påståenden som kända influerare, som arbetat på uppdrag av ett bolag, har fört fram i sociala medier. Nu förbjuder KO den aktuella marknadsföringen.
Foto Advokatsamfundet
Det gångna året i samfundet
Advokatsamfundets verksamhetsberättelse för år 2025 har nu publicerats.
Foto MRR-photography
53 nya advokater
Styrelsen för Sveriges advokatsamfund antog 53 nya ledamöter vid sitt sammanträde den 12 mars.
Foto CELSO PUPO RODRIGUES
DO överklagar dom om värnplikt
Svea hovrätt ändrade tingsrättens dom och slog fast att det inte var diskriminering när Försvarsmakten nekade en person med Aspergers att prövas för värnplikt. DO har nu beslutat att överklaga domen.
