Systemet bygger, skriver Riksrevisionen i sin rapport, i stort på att dödsbodelägarna tar ansvar för utredning, förvaltning och skifte av dödsbon. Det är ibland svårt eftersom regelverken är gamla och inte anpassade till att samhället har förändrats. Det är till exempel inte möjligt att lämna in en bouppteckning digitalt.

Kontroll och tillsyn av boutredningsmän som utsetts av tingsrätten förutsätter att dödsbodelägarna agerar, vilket de ofta saknar tillräckliga kunskaper för. Konsekvensen är att kontroll och tillsyn uteblir. Det innebär att det saknas samlad information om hur boutredningsmännen sköter sina uppdrag.

Det är vanligt förekommande att dödsbodelägarna anlitar någon att ta hand om dödsboet. Men dödsbon omfattas inte av konsumentlagstiftningen, trots att de oftast utgörs av privatpersoner utan expertkunskaper.

Riksrevisionens granskning visar nu bland annat att:

• Skatteverkets handläggningstider för bouppteckningar har varit onödigt långa, vilket myndigheten borde ha åtgärdat tidigare
• tingsrätterna saknar tillräcklig kunskap om hur dödsboet ser ut och boutredningsmännens specifika kompetenser när boutredningsmän förordnas
• Kammarkollegiets kontroll av gode mäns tidsredovisning är allt för begränsad.

För att åtgärda detta lämnar Riksrevisionen i rapporten följande rekommendationer:

Till regeringen

• Se över de nuvarande regelverken för utredning, förvaltning och skifte av dödsbon i deras helhet med syfte att möjliggöra en snabb och smidig hantering av dödsbon som samtidigt värnar om de berördas intressen. I översynen bör bland annat följande ingå:

1. Hur kontroll och tillsyn av boutredningsmännens förvaltning kan utformas och organiseras för att bli mer effektiv.
2. Hur reglering för dödsbons köp av tjänster som innefattar utredning, förvaltning och skifte av dödsbon kan stärkas. Till exempel genom särskilda kvalifikationskrav och en uttrycklig ersättningsskyldighet för de som utför tjänsterna.
3. Hur dödsbon kan få större möjligheter till alternativ tvistlösning vid tvister om varor och tjänster.

• Vidta nödvändiga åtgärder för att möjliggöra elektronisk inlämning av bouppteckningar.

Till Skatteverket

• Förbättra planeringen av verksamheten i relation till det förväntade inflödet av bouppteckningar. Det kan till exempel göras genom att följa prognoserna över framtida dödsfall.

Till tingsrätterna

• Se till att ta in den information som krävs för att kunna utse en boutredningsman som har den kompetens och erfarenhet som dödsboet kräver. Det kan till exempel handla om att tydligt efterfråga information om dödsboet i samband med ansökan.

Till Kammarkollegiet

• Se till att förordnandeprocessen blir transparent, saklig och opartisk genom att tydligt motivera varför en viss god man förordnas.
• Se över hur resurserna för kontroll av de gode männens förvaltning kan användas mer effektivt så att de gör mer nytta. Till exempel genom att införa riskbaserade stickprovskontroller i delar av den ekonomiska redovisningen och stärka kontrollen av de gode männens tidredovisning.